Vetenskap och Folkbildning (VoF) är en rikstäckande förening som vill främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. Vi vill också bekämpa felaktiga och ogrundade påståenden i frågor som kan avgöras vetenskapligt. Föreningen har idag över 2800 medlemmar.
VoFs partienkät inför EU-valet 2019, del 5: Klimatförändringar
Vetenskap i Politik
Vetenskap och Folkbildning (VoF) har som vision ”Ett samhälle där beslut baseras på evidens, förnuft och ett kritiskt tänkande”.
VoF är en partipolitiskt obunden förening och tar därför inte ställning för eller emot någon enskild politisk inriktning. Däremot är det en självklar plikt att granska samhället och framhålla vad som stöder eller strider mot vår vision. Därför har VoF i år lanserat ett initiativ där vi under samlingsnamnet ”Vetenskap i politik” analyserar viktiga samhällsfunktioner och politiska beslut och bedömer hur väl de är grundade på objektiva och vetenskapliga fakta.
Som brukligt inför allmänna val i Sverige och i linje med initiativet ”Vetenskap i Politik” (se faktaruta) har VoF skickat ut en enkät till de politiska partierna och bett de klargöra sin inställning till frågor som kan anses viktiga för våra medlemmar. Enkäten skickades till alla partier som inför valet hade representanter i Europaparlamentet. Svar har i skrivande stund inkommit från alla utom Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. Totalt ställdes fem frågor och svaren kommer att publiceras här varje dag under perioden 14-18 maj.
Den femte och avslutande frågan löd:
Fråga 5: Klimatförändringar
Hur vill ert parti bedriva arbete inom EU för ett mer hållbart klimat? Vilka konkreta åtgärder borde EU vidta vad gäller områden som minskade utsläpp, renare energiformer och miljövänligare transporter? Hur säkerställer ni att er klimatpolitik baseras på vetenskapliga grunder?
Moderaterna
Det är av yttersta vikt att EU:s arbete för sänkta utsläpp är kostnadseffektivt. Varje satsad klimatkrona måste göra största möjliga nytta. Vi måste också säkerställa att utsläppen faktiskt minskar och inte bara flyttar utomlands. EU:s utsläppshandel (ETS) är ett exempel på ett kostnadseffektivt verktyg. Därför vill vi utvidga ETS till fler sektorer och koppla ihop ETS med andra länders motsvarande system. I kalkyler från FN:s klimatpanel pekas förnybar energi och kärnkraft ut som avgörande för att klara klimatmålen. Därför vill vi se mer av förnybar energi och satsa på kärnkraftsforskning.
Centerpartiet
Centerpartiet vill att EU inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2040. Centerpartiet driver också att EU:s klimatmål för 2030 om 40 procent lägre växthusgasutsläpp än 1990 ska höjas till minst 63 procent. Vi vill stärka EU:s främsta klimatverktyg, systemet för handel med utsläppsrätter, där energisektorn och industrin i EU ingår, så att prissignalen stärks och driver investeringar i utsläppssnål teknik. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, till exempel transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin när det gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. Genom att bygga ihop det europeiska järnvägsnätet vill vi underlätta klimatsmarta transporter inom unionen. De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. Vi vill att EU ska öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. Vi vill se en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion, som Sverige, kan bidra ännu mer till unionens totala energiproduktion. Vi måste också skrota subventionerna till fossila bränslen. Det är viktigt att ha klimatforskningen till grund för de förslag vi lägger fram, så att de tacklar rätt problem och att ambitionerna sätts på rätt nivå.
Liberalerna
Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. För att nå dit behövs ett batteri av insatser där det måste bli dyrt att förorena planeten och billigare att göra klimatsmarta val. Liberalerna vill exempelvis införa en europeisk koldioxidskatt, vilket skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att ställa om och minska utsläppen, från bland annat transportsektorn, samt bana väg för innovation och grön teknik. Forskning och utveckling av modern och säker kärnkraft för att säkra en fossilfri energiproduktion i EU måste prioriteras.
Kristdemokraterna
EU har en viktig roll att spela i klimatpolitiken. EU:s handelssystem med utsläppsrätter är ett exempel, reglerna om utsläpp från nya bilar är ett annat. Kristdemokraterna bedömer att bl a kärnkraft och infångning och lagring av koldioxid kommer att vara nödvändiga om den globala temperaturhöjningen ska kunna hållas under 2 grader, helst max 1,5 grader. Vi baserar vår politik på många typer av information, bl a statliga utredningar, rapporter från IPCC och EU, myndigheter, forskningsinstitut, etc.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill införa en maxgräns för EU:s utsläpp i form av en bindande utsläppsbudget för EU. Det ska finnas krav på årliga minskningar av utsläppen för hela unionen men också för varje enskilt land. De långsiktiga målen måste kompletteras med åtgärder som får konsekvenser här och nu. Vi vill inrätta en klimatlag på EU-nivå och arbeta för 100 procent förnybar energi i hela EU. Vi vill sätta stopp för subventionerna av kol, olja och fossilgas. Det behöver bli dyrare att släppa ut och mer lönsamt att investera i förnybar energi och energieffektivt. Klimatinvesteringarna i EU:s långtidsbudget behöver öka.
Det ska vara lätt att resa klimatsmart. Tåget ska bli ett snabbare, smidigare och billigare alternativ. Vi vill ha nattåg till Europa och knyta samman EU med snabbtåg. Vi vill att flygbränsle ska beskattas med både energi- och koldioxidskatt, på motsvarande sätt som andra drivmedel.
De vetenskapliga rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC, utgör nyckeldokument för vårt arbete, och vi följer klimatforskningen nära. Redan 2012 presenterade Miljöpartiet idén om ett klimatpolitiskt ramverk. Det klimatpolitiska rådet, ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan, är en del av detta ramverk som Miljöpartiet i regeringsställning beslutade om för två år sedan. Det Klimatpolitiska rådet utvärderar regeringens politik och de underlag den bygger på.
Socialdemokraterna
Klimatet är en ödesfråga och det råder inga tvivel om att vi måste göra allt vi kan för att begränsa den globala uppvärmningen. FN:s klimatpanel IPCC har i återkommande rapporter slagit fast att dagens åtgärder är otillräckliga om världen ska klara att nå Parisavtalets termparaturmål. Det är bråttom nu.
Vi vill ta ett helhetsgrepp om klimatet och satsa mer på konkreta åtgärder för att minska utsläppen mer och snabbare än idag. EU:s långsiktiga klimatstrategi med målet att nå klimatneutralitet senast år 2050 är ett steg på vägen. Men enligt IPCC kommer konkreta och kraftiga åtgärder för att minska utsläppen de kommande tio åren att vara avgörande för om vi ska klara klimatomställningen. Därför måste också EU:s 2030-mål höjas, så att utsläppen minskar med minst 55%.
Idag spretar EU:s klimatregelverk, därför vill vi införa en klimatlag i EU. Vi kommer också arbeta för att klimat- och miljöhänsyn ska tas i all EU-lagstiftning. Under kommande mandatperiod kommer vi även att driva på för att stärka målen i EU:s samlade olika lagstiftningar inom klimat- och energiområdet, som del av Parisavtalets översyn. Det innebär att sektorspecifika mål inom t.ex. utsläppshandeln, ansvarsfördelningen, förnybardirektivet och energieffektivitetsdirektivet kommer att behöva skärpas så att utvecklingen ligger i linje med vad klimatet behöver.
Men vi driver också på för ett större och djupare hållbarhetstänk på ett övergripande plan. Klimatutmaningen kräver gemensamma lösningar. Lika lite som enskilda människor kan lösa klimatutmaningen kan inte heller enskilda länder göra det. Istället krävs ha gemensamma lösningar på EU-nivå. Vi socialdemokrater vill bygga Sverige och Europa starkt inför framtiden. Det kräver en strukturomvandling och stärkta styrmedel för att minska vår klimatpåverkan i hela samhället. Politiken har ett ansvar att göra det enklare för människor att välja klimatvänligare lösningar, t.ex. genom att göra det enklare, smidigare och grönare att resa med tåg i Europa. Det ska vara enkelt att välja tåget. Samtidigt vill vi ta tillvara på den klimatpotential som finns i att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart flyg, genom bl.a. ökad inblandning av biodrivmedel och ett stopp för den nuvarande rean på utsläppsrätter till flyget.
Vi socialdemokrater är förvissade om att klimatomställningen bara kommer att lyckas om den genomförs på ett socialt hållbart vis. Klimatpolitik är fördelningspolitik, ingen ska lämnas på efterkälken när vi växlar upp arbetet för att minska utsläppen. Därför behövs stöd till bland annat industriarbetare, städer och regioner som är i behov av särskilda satsningar.
Sverigedemokraterna
Vägen till minskat oljeberoende går via teknisk utveckling och att den teknik som finns kommer till användning. Varken Sverige eller EU bestämmer över andra länders energipolitik, men vi kan ändå verka för att andra länder tar intryck av Sveriges framsynta investeringar i kärnkraft, som står för ca 40 procent av elproduktionen. Givetvis kan vi också exportera tekniken till stabila länder, men då är det förstås viktigt att vi (på ett nationellt plan) på riktigt satsar på tekniken och dess utveckling. Kärnkraften har ytterligare utvecklingspotential och FN:s klimatpanel lyfter fram dess betydelse. Utsläppshandel (EU-ETS) är vidare ett effektivt sätt att styra åtgärder dit de är mest kostnadseffektiva. På sikt sker en gradvis nedtrappning av utsläppsrätterna, vilket alltså skapar starka ekonomiska incitament till minskning av utsläppen av växthusgaser.
Relaterade inlägg:
EU-valet 2019, del 1: Vetenskaplig grund i politiska beslut
EU-valet 2019, del 2: GMO
EU-valet 2019, del 3: Alternativ och komplementär medicin
EU-valet 2019, del 4: Desinformation