Den enklaste förklaringen är oftast den rätta
I början av 1300-talet författade den engelska franciskanermunken William av Ockham (även ‘Occam’ eller ‘Ocham’) den fras som han nu är mest känd för: Pluralitas non est ponenda sine necessitate. Direkt översatt blir det ungefär Mångfald skall inte förutsättas i onödan, vilket ju i sig kan anses ganska obskyrt. En mer lättillgänglig och fri tolkning är Den enklaste förklaringen är vanligtvis den rätta eller kanske ännu hellre Krångla inte till det i onödan. Det är det som skeptiker brukar mena när de hänvisar till “Ockhams rakkniv”.
ca 1287 – 1347
Vad det innebär
Med Ockhams rakkniv avses i praktiken att man inte bör försöka förklara ett fenomen med hjälp av något som i sig ställer nya frågor.
Till exempel: en läkare här i Sverige ställs inför att diagnostisera en sjukdom där symtomen stämmer överens med både förkylning och malaria. I så fall är det klokast att hålla sig till den första förklaringen förutsatt att patienten inte nyligen har besökt någon exotisk plats. En förkylning behöver ingen ny förklaring, men malaria ställer nya frågor. Hur har någon i Sverige dragit på sig malaria när den sjukdomen inte (vanligtvis) förekommer här?
På samma sätt kan man fråga sig om det är mer troligt att de forntida Maya-pyramiderna byggdes av människor eller av utomjordingar. Det är lätt att bli förbluffad över hur en kultur (som vi trots allt vet ganska lite om) lyckades bygga och konstruera någonting betydligt mer avancerat än förväntat. Men att de lyckades med det är ändå en enklare förklaring än att de fick hjälp av långväga resenärer i flygande tefat. Den första förklaringen kräver inte några ytterligare antaganden – vi vet att människor existerade där och då och vi vet att människor är väldigt företagsamma. Den senare förklaringen väcker å andra sidan en mängd ytterligare frågor, bland annat varför det helt saknas andra belägg för besök från främmande planeter.
the European Skeptics Podcast (the ESP)
The Ockham Awards
Ockhams rakkniv har också gett namn till ett pris som delas ut på den årliga skeptikerkonferensen QED (“Question, Explore, Discover”) i Manchester, England 1). Priset tilldelas av en jury tillsatt av det brittiska magasinet “the Skeptic” och har flera olika kategorier, bland annat bästa skeptiska blogg, bästa podcast och bästa kampanj.
Ockham och vetenskap
Men naturligtvis är Ockhams rakkniv inte en absolut lag som alltid gäller. Det händer ju ibland att en mer komplicerad förklaring är den som är korrekt. Man ska istället se Ockhams rakkniv som en heuristisk förenkling, en tumregel att tillämpa när vi ska välja mellan möjliga förklaringar. Ockham och hans rakkniv ger oss alltså inte i sig alltid det rätta svaret, men är en rimlig princip som kan hjälpa oss att avgöra vad som är mest sannolikt.
Vetenskaplig kunskap bygger på lager och lager av fakta som är kända. Man bör inte ta till något okänt för att förklara det okända.
Länkar:
Ockhams rakkniv (VoF)
Edinburgh Skeptics
Ockham Awards (Wikipedia)
QED: Question Explore Discover
1) QED tog en sabbatsår 2019 och ställdes in 2020 och 2021 på grund av covid-pandemin. Konferensen planeras återkomma i februari 2022.
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter eller konspirationsteorier.
Hej! Jag förstår principen men vad har Ockhams rakkniv med denna vetenskapliga regel att göra? På vilket sätt korrellerar just hans rakkniv med detta resonemang? Vilken roll har den? Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Anders, Göteborg
Jag antar att du syftar på den sista meningen, “Vetenskaplig kunskap bygger på…”
Ju fler spekulationer man måste ta till för att förklara ett fenomen, desto mindre sannolik blir förklaringen enligt Ockham. Om en förklaringsmodell kräver att man gör flera spekulativa undantag från etablerade vetenskapliga teorier så försvagar det modellen, men ju mer modellen ryms inom kända “lager på lager” av kända fakta, desto mer trovärdig är den. Det betyder det att om du har två möjliga förklaringar att välja mellan, så är det bättre att välja den som stämmer bäst överens med etablerade och kända fakta / teorier.
Ockhams rakkniv. Principen känns ok, men en lättvindig tillämpning i princip åt h-e. Man måste alltid vara medveten om möjligheten att man har dragit fel slutsats. Man måste alltid, grundligt eller intuitivt, försöka beakta konsekvenserna av att den osannolika slutsatsen x, y eller z mot all förmodan skulle visa sig vara den korrekta. Och agera utifrån de olika sannolikheterna.