VoFs partienkät inför EU-valet 2019, del 4: Desinformation

Vetenskap i Politik
Vetenskap och Folkbildning (VoF) har som vision ”Ett samhälle där beslut baseras på evidens, förnuft och ett kritiskt tänkande”.
VoF är en partipolitiskt obunden förening och tar därför inte ställning för eller emot någon enskild politisk inriktning. Däremot är det en självklar plikt att granska samhället och framhålla vad som stöder eller strider mot vår vision. Därför har VoF i år lanserat ett initiativ där vi under samlingsnamnet ”Vetenskap i politik” analyserar viktiga samhällsfunktioner och politiska beslut och bedömer hur väl de är grundade på objektiva och vetenskapliga fakta.

Som brukligt inför allmänna val i Sverige och i linje med initiativet ”Vetenskap i Politik” (se faktaruta) har VoF skickat ut en enkät till de politiska partierna och bett de klargöra sin inställning till frågor som kan anses viktiga för våra medlemmar. Enkäten skickades till alla partier som inför valet hade representanter i Europaparlamentet. Svar har i skrivande stund inkommit från alla utom Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. Totalt ställdes fem frågor och svaren kommer att publiceras här varje dag under perioden 14-18 maj.

Den fjärde frågan löd:

Fråga 4: Desinformation
Hur allvarligt ser ert parti på spridningen av konspirationsteorier och andra ovetenskapliga idéer och påståenden? Hur kan EU bidra till att allmänheten lättare kan skilja på objektiva fakta och medveten desinformation?

Moderaterna

Vi ser mycket allvarligt på förekomsten av desinformation. Nationellt är det viktigt att myndigheter som Säkerhetspolisen och MSB har en beredskap för att upptäcka desinformationskampanjer. På EU-nivå behövs bland annat bättre samverkan för ökad cybersäkerhet. Politiska företrädare, media och andra bör i alla lägen sträva efter att bemöta och korrigera felaktiga påståenden.

Centerpartiet

Desinformations- och påverkanskampanjer från aktörer som vill splittra unionen utgör ett allt större hot. Det är allvarligt. Sådana aktioner måste möta motstånd. Vi vill stärka EU:s gemensamma motståndskraft och ge EU-nivå ett större mandat att utveckla motståndskraften mot desinformations- och påverkankampanjer, bland annat genom att arbeta förbyggande, och kunskapshöjande.

Liberalerna

För att motverka framför allt rysk propaganda och desinformation behöver EU kunna genomföra analys och ta fram effektiva motåtgärder. Resurserna till Stratcom inom EU:s utrikestjänst bör flyttas till en befintlig eller ny EU-myndighet och dess budget flerdubblas för att enheten ska kunna arbeta effektivt. Vi behöver också se till att medlemsländernas skolväsenden ger bra utbildning i källkritik och liknande satsningar för befolkningen som redan gått ur skolan.

Kristdemokraterna

Konspirationsteorier kan vara av många slag och skapa större eller mindre skada. Särskilt allvarliga är exempelvis teorier som går ut på att svartmåla en folkgrupp eller underlätta spridning av svåra sjukdomar. Medveten desinformation förekommer och det är troligt att informationskrigföring blir en allt viktigare del i politiskt antagonistiskt agerande från statliga aktörer. Det behövs en utveckling av det psykologiska försvaret för att bemöta främmande makts desinformation. Samarbete inom EU kan vara värdefullt, men i grunden är det en uppgift för de nationella myndigheterna och den civila sektorn i form av bl a massmedia och akademi att upprätthålla förtroendet hos allmänheten.

Miljöpartiet

Mycket allvarligt. Desinformation är ett hot mot demokratin i EU och också ett säkerhetspolitiskt hot. Desinformation sprids av stater, inte minst Ryssland, i syfte att skapa motsättningar inom länder och mellan länder, men också av enskilda eller organisationer som vill engagera människor för sin sak även om den vilar på ovetenskaplig grund. Ett av många problem är att desinformation leder till att fokus flyttas bort från frågor som är avgörande för mänsklighetens överlevnad som till exempel hur vi ska uppnå FN:s klimatmål och nedrusta kärnvapen.
En hög utbildningsnivå, allmänhetens tillgång till bibliotek och kunskapscenter och utbildning i källkritik i skolan är mycket viktiga åtgärder för att rusta människor och samhällen mot konspirationsteorier och alternativa fakta. Det är i första hand medlemsstaternas ansvar. EU måste se till att alla medlemsstater respekterar pressfrihet och föreningsfrihet, att samarbeta med de stora internetplattformarna för att hindra att desinformation sprids och att lagstifta på området där det behövs och att se till att medlemsstaterna agerar samtidigt och på samma sätt när desinformation sprids. EU:s gemensamma lagstiftning för dataskydd och IT-säkerhet är en god grund för att begränsa möjligheterna att rikta en stor mängd olika politiska och motstridiga budskap till små målgrupper utan att de får möjlighet att bedöma helheten och EU har visat att man kan styra användningen av sociala medier genom lagstiftning som de stora nätplattformarna måste följa.

Socialdemokraterna

Vi ser mycket allvarligt på den utvecklingen. För socialdemokratin är det ytterst angeläget att som försvar för en robust demokrati stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Ny teknik och artificiell intelligens (AI) bör användas mer i arbetet med att identifiera desinformation och motverka cyberangrepp. Vi vill också inrätta ett sammanhållet cybersäkerhetscenter på EU-nivå och satsa mer på AI för att stärka arbetet mot desinformation. Sociala medie-företag måste också effektivisera arbetet med att stänga falska konton och hanterar robotprogram (så kallade bottar). Det kan vara svårt för en enskild medlemsstat att påverka dessa globala jättar, därför är EU en mycket relevant arena för påtryckning.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna är ett parti som står bakom yttrandefriheten och i den ingår det självklart även möjligheten att yppa och sprida information som kan klassificeras som konspirationsteorier samt diskutera och sprida idéer utan vetenskaplig grund. Med det sagt ser vi allvarligt på när sådana idéer eller tankegångar påverkar enskilda och grupper av personer negativt. Vi tycker därför att det är viktigt att informera om riskerna och trycka på vikten av källkritik. Framför allt att framhäva att med källkritik menas inte bara vem som säger det utan varför.
Sverigedemokraterna ser ingen roll i detta för EU som institution och anser att det är upp varje medlemsland själva att ge sina medborgare förutsättningarna att kunna skilja fakta från fiktion. Avslutningsvis har EU själva en tveksam historia av skönmålande propagandakampanjer och är ytterst olämpligt att ge sig in i denna fråga.

Relaterade inlägg:

EU-valet 2019, del 1: Vetenskaplig grund i politiska beslut
EU-valet 2019, del 2: GMO
EU-valet 2019, del 3: Alternativ och komplementär medicin
EU-valet 2019, del 5: Klimatförändringar