Astrologi

astrologi

Vanliga stjärntecken inom astrologi.

Astrologi, en spådomsmetod som grundas på tolkningar av horoskop, dvs. en tabulering av solens, månens och (de i antiken kända) planeternas skenbara positioner och inbördes vinkelställningar vid någon viss tidpunkt sedda från någon plats på Jorden. I ett horoskop uppställt för en enskild människa avser den valda tiden och platsen nästan alltid personens födelse. Två personer har identiska födelsehoroskop endast om de är födda samtidigt på samma plats. Solen rör sig i sin bana över stjärnhimlen genom tretton stjärnbilder på ett år. För jämnhetens skull tar astrologin bara hänsyn till tolv, vilka tänks vara jämnt utspridda över varvet (stjärntecken).

Att vara född i ett visst stjärntecken betydde ursprungligen att solen befann sig i motsvarande stjärnbild vid födseln. Emellertid förskjuts solens position bland stjärnorna en liten aning för varje år; ett helt varv av sådana förskjutningar tar 26000 år. Fenomenet kallas precession och är fullt begripligt med hjälp av klassisk mekanik. Men i astrologins barndom var precessionen inte känd. Det betyder att dagens stjärntecken inte längre överensstämmer med stjärnbilderna. Den som t.ex. enligt astrologin är född i stjärntecknet Vattumannen hade troligen solen i stjärnbilden Stenbocken vid sin födelse. (Begreppet stjärntecken används i astrologi, men men inte i det vetenskapliga studiet av himlakropparna; astronomin.)

Astrologin är uråldrig, och förekom redan hos babylonierna (från ca 2000 f.Kr.). Alla slags himmelsfenomen, även meteorologiska, kunde ses som omen. De s.k. Mul Apin-skivorna (ca 600-700 f.Kr.) upptar 18 stjärnbilder i månens bana. Först ca 400 f.Kr. förskjuts intresset till solens bana (ekliptikan) och antalet stjärntecken reduceras till tolv. Ungefär samtidigt dök de första horoskopen upp. Grekerna tog över den babyloniska astrologin, direkt och via perserna. Filosofer som Aristoteles och Platon såg denna ”kunskap” om stjärnorna som något självklart.

I Romarriket var astrologin populär men tidvis förbjuden. I den islamiska världen överlevde den, och återimporterades till Europa under 1200-talet. Den kristna kyrkan ställde sig avvisande till astrologi, vilket inte hindrade somliga astrologer från att nå viktiga samhällspositioner, som t.ex. Nostradamus (1503-66) vid det franska hovet. Sedan 1600-talet har astrologin varit helt skild från vetenskapen, och den har alltmer kommit att betraktas som vidskepelse.

Kring år 1900 var tron på horoskop och stjärnbilder så gott som utdöd, men har sedan dess fått ett kraftigt uppsving på grund av. dags- och veckopressens horoskop, och ett allmänt ökat intresse för paranormala fenomen. Ur teoretisk synvinkel har astronomins framsteg gjort att man inom vetenskapen gått från att betrakta astrologins världsbild som osannolik till att döma ut den som totalt omöjlig.

Vetenskaplig forskning om astrologi

Under de senaste decennierna har ett stort antal vetenskapliga undersökningar gjorts om astrologin. Många har försökt finna korrelationer mellan horoskop och vissa personlighets- eller kroppsegenskaper hos ett stort antal personer. Variabler som undersökts inkluderar yrken, sjukdomar, kroppslängd, intelligens m.m. Inga bestående korrelationer har hittats. Astrologer invänder att testerna bara undersöker en liten del av vad horoskopet påstås visa. Invändningen är inte övertygande, för om enstaka horoskopdetaljer, exempelvis vilket stjärntecken man är född i, alls har någon betydelse i sig själva, så kan det visas genom statistiska undersökningar. Om de inte har någon betydelse i sig själva, utan enbart i förhållande till ett komplett horoskop, så måste man fråga sig varför så många astrologer framhärdar med att tillskriva detaljerna specifika betydelser.

För att tillmötesgå astrologerna har likväl mer avancerade tester gjorts. Man har då låtit astrologer para ihop fullständiga, autentiska horoskop med noggranna beskrivningar av olika verkliga personers egenskaper. Även när man ansträngt sig att engagera de mest välrenommerade astrologerna (och dessa godkänt experimentmetoden) har resultatet blivit helt slumpmässigt.

Vidare läsning: