Förintelseförnekelse

förintelseförnekelse
Judar som sorteras efter att ha anlänt till Auschwitz-Birkenau. Höger betydde slavarbete och vänster betydde gaskammaren. Bildbevis som detta accepteras inte av förintelseförnekare.

Förintelseförnekelse, att inte acceptera evidensen för att det skedde massomfattande folkmord på judar under andra världskriget. Begreppet ”Förintelsen” syftar oftast på just judeutrotningen, och det är också främst detta som förintelseförnekare riktar sig emot. De förnekar antingen omfattningen av folkmordet, eller att något folkmord alls skedde under nazisternas tid vid makten. Dessa förnekare kallar sig ofta själva för ”revisionister”, vilket är ett passande namn då det handlar om pseudovetenskaplig historierevisionism och konspirationsteorier. Det finns ett statistisktsamband mellan förintelseförnekelse och antisemitism, och förklaring till varför den vetenskapliga historieforskningen enligt förnekarna har fel, handlar ofta om att någon form av ”judisk världskonspiration” skulle stå bakom forskningen och politikerna.

Att det under nazismens flagga skedde en utrotning av judar, polacker, romer, jehovas vittnen, homosexuella, funktionshindrade och andra är ett historiskt faktum med mycket god evidens. Under nazismens 12 år vid makten dödades mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar och en halv miljon romer. Nästan hälften av dessa dog i koncentrationsläger, där man bland annat använde gaskamrar för avrättningar.

Förintelseförnekelse har funnits sedan förintelsen

Förintelseförnekandet började ungefär samtidigt som nazismen föll. Personer som tidigare öppet förespråkat förföljelse och massmord av judar gick över till att hävda att de fynd som gjordes i bl.a. de övergivna koncentrationslägren, och överlevandes berättelser, inte var övertygande. Under 1950-talet blev den franske före detta koncentrationslägerfången Paul Rassinier företrädare för förintelseförnekandet genom att hävda att den etablerade historieforskningen var fel ute, och att högst 1,6 miljoner judar dog under andra världskriget.

Vidare läsning:

Vetenskap och Folkbildning