post id: 34097
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=34097
  
Skeptisk måndag

Snippsauna

Sauna


Snippsauna kallas även för hukbad eller Yoni steaming.

Snippsauna går till så att kvinnan sätter sig hukad över ångande vatten som ibland har spetsats med diverse örter. För att ångan endast ska nå de ädlare delarna (och inte råka berika luften omkring med trevliga dofter) så kan en handduk bindas runt kvinnans midja som någon form av termostält. (För populärkulturell referens, se avsnitt 6, säsong 4 av Sjölyckan på TV4.)

Badet ökar blodcirkulationen i underlivet, vilken enligt metodens anhängare kan fixa alla möjliga sorters mensbesvär och dessutom göra en piggare på att dansa sängkammarvals. Förespråkarna påstår att behandlingen kan göra menscykeln mer regelbunden, lindra PMS och menssmärtor, reglera abnorma blödningar, “balansera de kvinnliga hormonnivåerna” (oklart vilka och på vilket sätt) samt bota allsköns medicinska problem såsom urinvägsinfektioner och hemorrojder. Av de mer kontroversiella påståendena ska snippsauna även öka fertiliteten samt läka en från trauman efter sexuella övergrepp. (Det senare påståendet blev WildHerbarista, även kallad Rebecca Tiger, anmäld till Konsumentverket för, men myndigheten gick inte vidare med anmälan.)

En uråldrig samisk tradition beskriven av Linné?

Enligt en artikel i Aftonbladet/Livsstil intervjuar journalisten Rebecka Wållgren sin namne Rebecca Tiger, WildHerbarista. Hon presenteras som “utbildad Vaginal Steam Faciliator” (inte en skyddad yrkestitel, red. anm.) och som den som introducerade snippsaunan i Sverige efter att ha blivit mirakulöst gravid efter en yoni steam i Frankrike. Enligt artikeln ska snippsauna ha varit en tradition bland samiska kvinnor på 1700-talet: “Redan i Carl von Linnés skrift Lapplandsresan från 1734 nämns örtbad och sittbad.”

Även om vi bortser från den bristande logiken i att något är bra bara för att man gjort det under lång tid (se Vädjan till tradition) – då skulle vi kunna för tillbaka stegling i straffskalan – så går inte påståenden att styrka.

Iter Lapponicum
Iter Lapponicum, Carl von Linné, sid 189

Carl von Linné genomförde sin Lapplandsresa 1732 (inte 1794) vid 25 års ålder. Anteckningarna publicerades först efter hans död – 1811 i engelsk översättning som Lachesis Lapponica: A Tour in Lapland, och på svenska 1889 som en del av Linnés ungdomsskrifter, samlade och sammanställda av Ewald Ährling.

Reseskildringen från Linnés ungdom, Iter Lapponicum, går att läsa fritt på nätet och texten är dessutom sökbar. Ingenstans på de ca 200 sidorna står det något som går att likna vid samiska snippsaunor. Linné verkade, som den botanist han var, ha fokuserat sin resa på att studera naturen. Av de lokala sedvänjor han noterade i sina anteckningar nämner han mest renskötsel, kött och framförallt (läs: frekvent) tillverkning och konsumtion av brännvin.

På diskussionssidan till Wikipedias artikel om snippsauna lyckades en wikipedian få en mer konkret (?) källhänvisning från WildHerbarista, som menar att begreppet som används av Linné är “ångbad” och att det beskrivs under “Dag 15 resan mot Torneå”. Det som står på den sidan är följande:

Tanacetum och Artemisia kokas upp, att fœtus må gå upp genom stolam, mirifice opifer parturientibus. Jag såg vid alla gårdar Tanacetum torkas, men ingen var, som ville säga mig dess bruk.”

Vad är då möjligt att uttolka ur Linnés citat?

Tanacetum och Artemisia är renfana respektive malört. Enligt google translate så är fœtus = foster, stolam = klänning/kappa, och mirifice opifer parturientibusam = “en underbar arbetare för de som föder barn”.

“Ingen var, som ville säga mig dess bruk” låter hemlighetsfullt. Då Linné var en utomsocknes av manligt kön är det mycket möjligt att han beskriver en kvinnlig ritual som han inte hade förtroende att få höra mer om. Ett hoppusslade av de översatta latinska fraserna går ju med lite vilja att få ihop till någon sorts lantlig befruktelseritual.

Iter Lapponicum
Artemis, Diana of Versailles, Louvren
CC AS 4.0, Wikimedia

Linné tros ha döpt malörtssläktet till Artemisia efter den grekiska gudinnan för jakt, vildmark och graviditet, Artemis. Det låter ju solklart som en bekräftelse på hela idén om en befruktelse-/snipphälsoritual.

Artemisia kan dock lika gärna ha inspirerats av drottningen av Karien Artemisia II, en botanist och medicinsk forskare (samt kvinnan bakom Mausoleet i Halikarnassos, ett av världens sju underverk.) Linné kanske bara döpte en blomma efter en annan botaniker och inte tänkte en sekund på graviditeter och kvinnospecifika könsdelar.

Problemet med att Linné endast nämner släktet Artemisia är att vi inte kan veta vilken art han syftar till. Artemisia vulgaris, på svenska gråbo, är en ört som traditionellt har använts för gynekologiska syften, men som idag mest är ett aber för pollenallergiker. Artemisia absinthium, däremot, är den sorts malört som används i många olika spritsorter såsom absint (no shit, Sherlock…), vermouth och – som Linné beskriver i var och varannan sida av sin reseskildring – brännvin.

Den andra växten Linné nämner – och dessutom menar att han såg torkas “vid alla gårdar” – är renfana (Tanacetum). Den har giftiga blommor och har traditionellt använts som bland annat maskdrivande medel. Det går med andra ord att göra ett case av att vad Linné bevittnade och beskrev 1732 var ett recept för abort.

Eller så förberedde de bara brännvin på den där gården i Torneå och jävlades lite med den nyfikne storstadsbon som, med penna i hand, kom och ställde irriterande frågor om deras seder och bruk när de bara försökte sköta sitt. Vi kan inte belägga vare sig det ena, det andra eller det tredje.

Nämnas bör även att denna beskrivning syftar till en gård utanför Torneå, där malört torkas av anledningar som vid Linnés besök övergick hans förstånd. Ingenstans står det att det handlar om samer (eller “lappar”, som tyvärr är begreppet i dessa gamla skrifter). Om man vill vara den som är den, då skulle man kunna kalla anhängarnas påståenden för en exotifiering av ursprungsbefolkning. Likt uppfattningen om att ”österländsk medicin” skulle ha någon inneboende, mystisk kunskap om världen som västerländsk medicin totalt har missat/vägrar att erkänna.

Med andra ord verkar snippsaunans anhängare ha gjort en påtaglig glädjetolkning av Linnés ungdomsanteckningar. Det vore ju snitsigt om den högt vördade Linné bekräftade den senaste kvinnohälsotrenden som en “uråldrig tradition”. Men det går helt enkelt inte att belägga det påståendet.

Vetenskapliga studier

På hemsidan snippsauna.wordpress.com hänvisar WildHerbarista till vetenskapliga studier som ska underbygga hennes påståenden om snippsauna.

En studie är en casereport på en enskild kvinna som behandlats med traditionell koreansk terapi för bland annat endometrios. Behandlingen bestod av örtmedicin, akupunktur, örtbränning och snippsauna (ångning av underlivet med örtvatten). Studien är väldigt tydlig med att inga slutsatser kan dras på grund av bristande evidens och en minst sagt liten testgrupp.

Hon hänvisar också till en studie som beskriver funktionen hos Rezum, en apparat för “transuretral vattenångaterapi”. Vad den hyfsat avancerade maskinen – som verkar vara till för behandling av urinvägsinfektioner – har att göra med hennes 2800 kronors-trälådor och hemplockade örter är oklart.

(Vid publiceringsdatum hann inte föreningens ideella krafter titta på mer än så, men håll tummarna för att en djupare studie kan dyka upp i en artikel i Folkvett.)

Kan bastubad för underlivet vara skadligt?

Helena Kopp Kallner TV4 Nyhetsmorgon
Helena Kopp Kallner förklarar problematiken med snippsauna i TV4 Nyhetsmorgon 20 mars 2021

Så här säger Helena Kopp Kallner, obstetriker och gynekolog på Danderyds sjukhus samt forskare vid Karolinska Institutet, i tidigare nämnda artikel i Aftonbladet/Livsstil:

– Det finns inga vetenskapliga bevis på goda hälsoeffekter, däremot kan man tänka sig vetenskapliga risker. Det finns allergiska reaktioner som folk har kommit in med. Det är svårt att tänka sig att det här skulle vara bra för något annat än en kortsiktig ökad blodcirkulation i området.

– Gör man det för att man känner att man mår bra av det så är det en grej men man får ha klart för sig att ånga upp örter i underlivet långsiktigt, det är inte studerat. Man ska veta vad man ger sig in på.

Och skulle man se snippsauna som en naturlig rengöring av underlivet menar Helena att man borde låta bli.

– Tanken på att man ska behöva rena sitt underliv, den stödjs inte av någon vetenskap. Tvärtom. Det går bra med vatten, tack! Idén som en del har om att det kvinnliga underlivet är smutsigt och luktar illa och ska renas… det är ”Vagina shaming”.

Christina Rydberg, överläkare på kvinnokliniken i Varberg, menar i en artikel i Hallandsposten att snippsaunor gör huden varm och fuktig, vilket snarare kan ge en sämre balans i huden:

Huden i underlivet är skör. Den gynnas inte av en fuktig miljö – och definitivt inte av överdrivna hygienvanor, säger Christina Rydberg och förklarar:

– Tvål och andra uttorkande produkter, ​liksom mycket tvättande med vatten, tar bort det egna talgets skyddande effekt och orsakar ​en torrhet i huden. Det kan leda till irritationer som gör det lättare för bakterier och svampar att få fäste. Även örter, hur naturliga de än är, kan orsaka allergier, precis som kemikalier. Varmt vatten torkar också ut – tänk på hur snabbt fingrarna blir skrynkliga när man diskar eller badar.

Förespråkarna har dock några goda poänger. Det är enkelt och billigt (om du inte köper WildHerbaristas överprisade trälådor.) Om du är så lagd kan snippsauna säkert vara avslappnande på samma sätt som ett vanligt bastubad. I värsta fall får du en allergisk reaktion i de nedre regionerna eller måttliga brännskador. Här är några försäkrande ord från WildHerbarista/Rebecca Tiger från Amelias reportage:

– Du kan aldrig skada dig med snippsauna. Det värsta som kan hända är att du blandar i för mycket av en ört och får lite torra slemhinnor i någon dag, när du egentligen ville bli våtare. Eventuellt börjar det klia, och då är det bara att avbryta. Jag har experimenterat massor, och den värsta skada jag fått var när jag brände mig på kastrullen.

 

Artikeln är författad av Lotten Kalenius med Christine Öberg som medkreatör.

 

Relaterat

Årets folkbildare 2023 är Kvinnokliniken

 

Källor

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

4 responses to “Snippsauna

  1. Hej
    Tack för hjälpen med marknadsföring och att jag får mer och mer följare och klienter. Det blir alltid sånt flöde efter hatet. Egentligen vill man ju ge ett arvode för så gediget arbete men eftersom ni gjort det på er fritid så antar jag att ni älskar mig och det jag gör.
    Ha en fin dag och glöm inte att ånga Gullan!
    Hon älskar cirkulationen, flödet och fukten…
    Sluuurpp slurp till underlivet

    1. Hej och tack för din kommentar. Om du vill belöna vårt arbete går det bra att sända en gåva till vårt Swishnummer: 123-420 53 65

  2. Ser fram emot artikel i Folkvett! Förutom studier så hoppas jag att Linnés skrift avhandlas djupare med, att någon latinare tittar på hans text, så det inte bara blir google-translates obegripliga raka översättning. Och att den utgåva av Iter Lapplandia som WildHerbarista hänvisar till i wikipediadiskussionen kollas: https://www.adlibris.com/se/bok/lapplandsresan-9789187593598. Det kan ju stå något annat där, även om jag tror även den innehåller Ährlings text.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning