post id: 31711
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=31711
  

 

Små omedvetna handrörelser

Ideomotoriska rörelser är små muskelrörelser som har sitt ursprung i en tanke eller en idé men som ändå är omedvetna och ofrivilliga. Detta fenomen kallas även Carpenter-rörelser eller Carpenter-effekten efter William B. Carpenter som beskrev dem 1852. Ett vardagligt exempel är läpprörelser under tyst läsning – själva rörelserna är omedvetna, men de går tillbaka på bestämda, medvetna tankar, nämligen om de lästa orden.

Ideomotoriska rörelser påvisades noggrant av psykologerna J. Jastrow och M. A. Tucker på 1890-talet. I Jastrows experiment vilade försökspersonens hand på ett glatt underlag preparerat så att rörelserna registrerades. Försökspersonen kunde inte se sin egen hand, men ombads att hålla den stilla och inte tänka så mycket på den. Jastrow bad försökspersonerna att tänka på föremål som befann sig i vissa riktningar, eller utsatte dem för överraskande ljud från olika håll. Man kunde då konstatera att händerna omedvetet rört sig i de aktuella riktningarna.

Tuckers experiment var liknande och omfattade över 1000 personer. Redan på 1800-talet stod det klart att den ideomotoriska effekten förklarade slagrutans utslag och många spiritistiska meddelanden. Förståelse av denna effekt gav också ledtrådar till hästen Kloke Hans framgångar inom aritmetik och rättstavning, och ytterligare några liknande husdjursfenomen i början av 1900-talet.

Fler exempel på ideomotoriska effekten

Två andra irrläror som bygger på den ideomotoriska effekten är faciliterad kommunikation och tillämpad kinesiology. Faciliterad kommunikation är en metod för att få kontakt med personer som av olika skäl inte är förmögna att kommunicera. En assistent kan till exempel hjälpa personen att föra handen över ett tangentbord. Det upplevs ofta som om man då kan få meningsfulla svar, men under kontrollerade förhållanden har det visat sig att det är det assistenten som, utan att inse det själv, utformar svaren.

Tillämpad kinesiology är en alternativmedicinsk metod, ofta utövad av kiropraktorer, som påstår sig kunna upptäcka annars okända problem hos patienten. Det kan exemeplvis användas för att “diagnostisera” överkänslighet mot olika födoämnen. I sådana fall lägger kanske terapeuten sin handflata i patientens och båda trycker så att jämvikt uppnås. Ett födoämne placeras på patientens tunga. Jämvikten rubbas, och beroende på i vilken riktning händerna rör sig bedöms ämnet som ”bra” eller ”dåligt”. Liknande teknik används utan vetenskaplig grund (och ibland medvetet bedrägligt) för att hitta andra obefintliga besvär hos den som undersöks.

Ytterligare ett exempel på saker som drivs av ideomotoreffekten är så kallade Ouija-bräden. Företeelsen, också känt som Anden i glaset, betraktas av somliga som ett sällskapsspel men av andra som ett övernaturligt fenomen. Det går ut på att flera personer håller sina fingrar på en planschett (eller ett glas) som sedan “vandrar” över ett bräde av bokstäver och symboler vilket verkar ge svar på frågor ställda av deltagarna. Det upplevs som om planschetten / glaset har en egen vilja och förflyttar sig på ett oberoende sätt, men i verkligheten är det deltagarna som omedvetet styr med hjälp av ideomotoreffekten.

Ideomotoriska rörelser är således viktiga mekanismer i många pseudovetenskaper. Eftersom fenomenet är omedvetet och ofrivilligt är det mycket svårt att genomskåda. Det är därför väldigt lätt att falla för, även av personer som tror sig vara objektiva.

Vidare läsning:

• H. H. Spitz, Nonconscious Movements, Mahwah 1997
• R. Hyman, The Scientific Review of Alternative Medicine 3(2), s. 34-43, 1999
• VoFTV (video): VoF Uppsala har slagrutetest på Kulturnatten 2011
• Folkvett nr 3-4 1997, S-O Hansson: Den märkliga kraften som styr slagrutan
• Wikipedia (eng): Ideomotor Phenomenon

Not: Texten först publicerad 2014, uppdaterad 3 april 2023

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.