post id: 33734
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=33734
  
Skeptisk måndag

ESP – extra­sen­sorisk percep­tion

Test av extrasensorisk perception. Bild: Public domain


Ett ”sjätte sinne”

Extrasensorisk perception, vanligen kallat ESP, är den påstådda förmågan att uppfatta information bortom de vanliga sinnena. Området tillhör parapsykologin. ESP kan till exempel vara att “se” och beskriva en okänd bild i ett annat rum än det man befinner sig i eller läsa upp innehållet av ett brev i ett förseglat kuvert utan att få se det i förväg.

ESP delas ofta in i klärvoajans (fjärrskådning), telepati (tankeöverföring) och prekognition (förmågan att se in i framtiden).

Zenerkort

Historik

Akademisk forskning angående ESP inleddes på 1930-talet vid Duke University av J.B. Rhine och hans hustru Louisa Rhine. Louisa arbetade främst med att samla in och dokumentera rapporter om spontana fall och anekdoter, medan hennes man koncentrerade sina studier på laboratorieexperiment. För sina tester använde han bland annat så kallade Zenerkort med olika symboler för fjärrskådningsexperiment och tärningar för att testa psykokinesi.

Experimenten kritiserades från flera håll på grund av konceptuella brister och dålig bevisföring. W.S. Cox vid Princeton University försökte replikera Rhines experiment, men konstaterade 1936 att det inte finns evidens för extrasensorisk perception hos ‘genomsnittsdeltagaren’ eller för någon specifik individ i gruppen. Även andra misslyckades med att upprepa Rhines experiment med positivt resultat.

Modern forskning

Stockholms Universitet

Viss forskning inom parapsykologi utfördes på 1990-talet och in på 2000-talet av Joakim Westerlund och Janne Dalkvist vid Stockholms universitet. Trots initiala iakttagelser som man ansåg vara intressanta, så fick man så småningom konstatera att inga paranormala fenomen kunde påvisas. I samband med att Joakim Westerlund valdes in i Vetenskap och Folkbildnings riksstyrelse intervjuades han i Folkvett 2008 om sina erfarenheter.

Göteborgs Universitet

Även Adrian Parker vid Göteborgs Universitet (numera professor emeritus) har forskat inom parapsykologi. Några banbrytande resultat har han dock inte kunnat presentera.

Lunds Universitet

2003 inrättade Lunds Universitet en professur inom institutionen för psykologi med inriktning på parapsykologisk forskning. Tjänsten bekostades genom en testamentesdonation från dansken Poul Thorsen och var väldigt kontroversiell både för ämnet i sig och för den tillsatte professorn, psykologen Etzel Cardeña. Cardeña har flera gånger hävdat att han anser att det finns bevis för ESP och andra paranormala fenomen. Dock har ingen av de studier han har bedrivit i två decennier, eller de “bevis” som han refererar till, verkat bidra till något nytt inom området.

Professor Chris French

Goldsmiths University, London

Professor Chris French doktorerade i psykologi 1974. Han leder sedan 2000 “the Anomalistic Psychology Research Unit” vid den psykologiska institutionen vid Goldsmiths University. Till skillnad från Cardeña så bedriver French en genomgående evidensbaserad forskning och har visat att en mängd kända psykologiska effekter mycket bättre kan förklara varför personer blir övertygade om att de upplever ESP och andra övernaturliga fenomen, snarare än att fenomenen i sig skulle existera.

French är mycket aktiv inom skeptikerrörelsen i Storbritannien och även internationellt. I början av sin karriär var han relativt positivt inställd till ämnen som astrologi och ESP, men upptäckte med tiden hur de bevis som fördes fram inte höll för noggrannare granskning. Han säger sig fortfarande vara öppen för att hitta verkliga paranormala fenomen, men att det efter över 40 års studier fortfarande saknas någon vetenskaplig grund för dem.

Övrig brittisk paranormal forskning

Andra brittiska forskare vars forskning inom paranormala fenomen ibland har inkluderat ESP är Rickard Wiseman, Susan “Sue” Blackmore och Caroline Watt. Sammantaget har deras forskning betytt mycket för förståelsen av hur vanliga psykologiska fenomen lätt kan misstolkas som ESP.

Anledningar till att vara tveksam till ESP

Det finns många bra anledningar till att ifrågasätta ESP. En av dem är att eventuella effekter alltid minskar eller försvinner ju mer kontrollerade testerna är. En annan är att det inte finns något teoretisk förklaring på hur det skulle gå till som stämmer överens med befintliga kunskaper om fysik eller biologi.

Däremot finns det många psykologiska förklaringar till att man upplever sådana fenomen. Det kan handla om rena misstag, bekräftelsebias, russinplockning (även kallat körsbärsplockning, “cherry picking”) och rent önsketänkande. Innan bättre bevis kommer till ytan bör man i första hand, i enlighet med Ockhams rakkniv, luta åt detta som förklaring istället för att spekulera om fenomen som motsäger allt vi vet om den fysiska verkligheten.

Texten först publicerad 13 juli, 2020. Uppdaterad och utökad 24 november 2023.

 
Länkar:

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning