post id: 30627
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=30627
  

Att bekämpa myter, konspirations­idéer och missupp­fattningar

Det kan verka vara en självklarhet att bemöta felaktigheter med korrekta uppgifter och fakta. De av oss som har försökt har dock ofta upptäkt att det inte alltid är så lätt som man skulle kunna tro. Forskarna Brendan Nyhan och Jason Reifler myntade 2010 begreppet backfireeffekten, vilket beskrev hur man tvärtom kan sprida och förstärka en myt genom att försöka debunka den.

Från Nyhans och Reiflers studie:

Vi genomförde fyra experiment där försöks­personerna läste falska nyhets­artiklar som innehöll antingen ett vilseledande påstående från en politiker eller ett vilseledande påstående och en korrigering. Resultaten visar att korrig­eringar ofta misslyckas med att minska miss­upp­fattningar bland den ideologiska målgruppen. Vi observerade också flera fall av en “backfire-effekt” där korrigeringarna i stället ökade miss­upp­fattningarna inom gruppen i fråga.

Vad som skulle kunna gå fel

Nyhans och Reiflers studie rörde polisk övertygelse. Senare studier indikerade liknande effekter inom bland annat vaccinförnekelse och andra ämnen. Backfireeffekten etablerades som ett generellt fenomen bland allmänheten.

Det som många tog till sig var att det är ganska hopplöst att bemöta missuppfattningar eller myter. Även de som i stunden tar till sig det nya budskapet kommer efter en tid att vara mer övertygade än tidigare att myten var korrekt. Anledningen till myten förstärks skulle kunna bero på ett par olika saker:

Att till exempel få höra att A inte beror på B kan efter en tid ha bleknat till ett minne av att A och B nämndes i samma sammanhang. Risken är då att man kopplar ihop A och B snarare än minns att de INTE hör ihop.

Något som kanske också kan stärka myten är känslan av att det verkar misstänkt att så många försöker bekämpa den. Så stora ansträngningar kan tolkas som att det finns något att dölja. Se även konspirationsteorier.

Många i skeptikerrörelsen tog självklart backfireeffekten som väldigt dåliga nyheter. Om man inte kan berätta om felaktigheter för att bemöta dem, hur ska man då kunna bekämpa konspirationsteorier och fake news? Samtidigt bekräftade den mångas personliga erfarenheter av misslyckade debunknings-försök.

Hur stark är Backfireeffekten?

Det är en gammal sanning att saker och ting alltid är mer komplicerade än de verkar och det gäller även backfire­effekten. Många studier har misslyckats med att visa någon större backfireeffekt eller ens någon effekt alls. Det verkar som om risken för att skapa en backfireeffekt är mycket mindre än vad många befarade. Även Brendan Nyhan, en av de två forskare som myntade begreppet, skrev själv i en ny studie 2021 angående backfire­effekten:

Jag visar på hur senare forskning och medie­rapportering tog fasta på detta resultat [den ursprungliga studien], förvrängde dess allmänna karaktär och överdrev dess roll i förhållande till andra faktorer för att förklara hur varaktiga politiska missupp­fattningar är. Tvärtom visar en framväxande konsensus att korrigerad information åtminstone vanligtvis har en effekt när det gäller att påverka övertygelsen hos de som tar emot budskapet.

Länkar:

• B Nyhan, J Reifler (Springer, 2010): When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions
• Wikipedia: Confirmation bias, backfire effect
• B Nyhan (PNAS, 2021): Why the backfire effect does not explain the durability of political misperceptions
• NULab: The Prevalence of Backfire Effects After the Correction of Misinformation

 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.