Pseudovetenskap

En pseudovetenskap är en uppsättning idéer som framställs som vetenskapliga utan att vara det.

Vetenskapliga teorier karaktäriseras bland annat av (a) att vara baserade på empirisk observation istället för en helig text; (b) att förklara en mängd empiriska fenomen; (c) att vara empiriskt testade på ett meningsfullt sätt, som vanligen omfattar att pröva specifika förutsägelser härledda från teorin; (d) att vara belagda istället för falsifierade av empiriska test eller upptäckten av nya fakta; (e) att vara opersonliga, och därmed testbara av vem som helst oberoende av personlig religiös eller metafysisk uppfattning; (f) att vara dynamiska och fruktbara, så att de leder forskare till ny kunskap och förståelse av den materiella världens interrelationer, istället för att vara statiska och stagnanta så att de inte leder till någon ny forskning och utveckling eller någon bättre förståelse av ting i den materiella världen; och (g) att närmas med skepticism istället för godtrogenhet, speciellt när det gäller paranormala eller övernaturliga krafter, och att vara felbara och tentativa istället för att framställas som ofelbara.

En del pseudovetenskapliga teorier är baserade på en auktoritetsskapande skrift istället för observation eller empiriska undersökningar. Anhängare av kreationism, till exempel, gör observationer endast i syfte att bekräfta dogmer, inte för att upptäcka sanningen om den materiella världen. Sådana teorier är statiska och leder inte till några nya vetenskapliga upptäcker eller till någon förbättring av vår förståelse av den materiella världen. Huvudsyftet med kreationism och intelligent design är att försvara en uppsättning religiösa trossatser.

En del pseudovetenskapliga teorier förklarar sådant som icke-troende inte ens kan observera, till exempel orgonteori.

En del teorier kan inte testas eftersom de är kompatibla med varje tänkbart tillstånd i den empiriska världen, till exempel L. Ron Hubbards engramteori.

En del teorier kan inte testas eftersom de är så vaga och formbara att alla relevanta fakta kan bändas så att de passar in i teorin. Exempel på det är enneagramiridologi, teorin bakom multipel personlighetsstörning, personlighetstestet Myers-Briggs Type Indicator®, teorierna bakom många New Age-psykoterapier, och reflexologi.

En del teorier har blivit empiriskt testade, men istället för att ha blivit bekräftade har de i vissa fall blivit falsifierade och i vissa fall har de krävt ett stort antal ad hoc-hypoteser för att inte falsifieras. Som exempel kan nämnas tillämpad kinesiologiastrologibiorytmerunderlättad kommunikationväxtmedvetande och ESP. Trots vad som kan verka som överväldigande bevis mot teorierna ger deras anhängare inte upp sin tro.

En del pseudovetenskapliga teorier stödjer sig på antika myter och legender istället för fysiska bevis, även när deras tolkningar av dessa legender kräver en övertygelse som går emot kända naturlagar eller etablerade fakta, exempelvis Velikovskysvon Dänikens och Sitchins teorier.

En del pseudovetenskapliga teorier stöds huvudsakligen av selektiv användning av anekdoter, intuition och exempel på konfirmeringsbias, exempelvis  antropometriaromaterapikraniometrigrafologimetoposkopipersonologi och fysiognomi.

En del pseudovetenskapliga teorier blandar ihop metafysiska utsagor med empiriska utsagor, till exempel teorierna för akupunkturalkemicellminneLysenkoismnaturopatireikirolfingläkande beröring (eng. therapeutic touch) och Ayurvedisk medicin.

En del pseudovetenskapliga teorier blandar inte bara ihop metafysiska utsagor med empiriska utsagor, utan framför också utsagor som strider mot kända vetenskapliga lagar och använder ad hoc-hypoteser för att förklara sina övertygelser, till exempel homeopati. Anhängare till sådana övertygelser gör sig skyldiga till felbedömningar om kausalitet och gör felslut som post hoc ergo propter hoc och regressionsfelslut.

Pseudovetenskapliga forskare hävdar att de baserar sina teorier på empirisk evidens och kan använda vetenskapliga metoder, men ofta har de en bristfällig förståelse av innebörden av kontrollerade experiment. Många pseudovetenskapliga forskare påpekar gärna att deras teorier stämmer överens med kända fakta eller förutsedda konsekvenser, men de inser inte att en sådan överensstämmelse inte bevisar någonting. Det är ett nödvändigt men inte tillräckligt krav att en god vetenskaplig teori stämmer överens med fakta. En teori som motsägs av fakta är uppenbarligen inte någon god vetenskaplig teori, men en teori som är förenlig med fakta är inte nödvändigtvis en god teori. Till exempel ”slås sanningsvärdet hos hypotesen att pesten orsakas av onda andar inte fast av korrektheten hos härledningen att man kan undvika sjukdomen genom att hålla sig utom räckhåll för de onda andarna” (Beveridge 1957, 118).

Se även

Ad hoc-hypotesanekdoterbekräftelsebiascold readinggruppförstärkningkontrollgruppsstudieOckhams rakknivplaceboeffektpost hoc ergo propter hocpseudohistoriaselektivt tänkandesjuk vetenskapsjälvbedrägerisubjektiv bekräftelsevetenskap.

Vidareläsning

Webb

Bild:Us.png Distinguishing Science from Pseudoscience av Barry L. Beyerstein
Bild:Us.png Dr. Stephen Lowers (pensionerad kemiprofessor) sida om pseudovetenskap
Bild:Us.png The Seven Warning Signs of Bogus Science av Robert L. Park
Bild:Us.png Dowsing for Dollars: Fighting High-Tech Scams with Low-Tech Critical Thinking Skills av Robert Todd Carroll
Bild:Us.png Recension av Edward Dolnicks Madness on the Couch: Blaming the Victim in the Heyday of Psychoanalysis
Bild:Us.png Russell Turpin’s Characterization of Quack Theories
Bild:Us.png The Crackpot Index av John Baez
Bild:Us.png Why Is Pseudoscience Dangerous? av Edward Kruglyakov

Artiklar / böcker

Bild:Us.png Beveridge, W. I. B. The Art of Scientific Investigation (New York: Vintage Books, 1957).
Bild:Us.png Dawes, Robyn M. House of Cards – Psychology and Psychotherapy Built on Myth, (New York: The Free Press, 1994).
Bild:Us.png Friedlander, Michael W. At the Fringes of Science (Boulder, Colorado: Westview Press, 1995). 
Bild:Us.png Gardner, Martin. Fads and Fallacies in the Name of Science (New York: Dover Publications, Inc., 1957).
Bild:Us.png Gilovich, Thomas. How We Know What Isn’t’ So: The Fallibility of Human Reason in Everyday Life (New York: The Free Press, 1993).
Bild:Us.png Glymour, Clark and Douglas Stalker. ”Winning Through Pseudoscience,” in Philosophy of Science and the Occult, edited by Patrick Grim. 2nd ed. (Albany: State University of New York Press, 1990), pp. 75-86. 
Bild:Us.png Gould, Stephen Jay. Ever Since Darwin, (New York: W.W. Norton & Company, 1979).
Bild:Us.png Radner and Radner, Daisie and Michael. Science and Unreason (Belmont, California: Wadsworth Publishing Co., 1982).
Bild:Us.png Sagan, Carl. Broca’s Brain: Reflections on the Romance of Science (New York: Random House, 1979).
Bild:Us.png Sagan, Carl. The Demon-Haunted World – Science as a Candle in the Dark (New York: Random House, 1995).
Bild:Us.png Shermer, Michael. The Borderlands of Science: Where Sense Meets Nonsense (Oxford University Press, 2001).
Bild:Us.png Shermer, Michael. Why People Believe Weird Things : Pseudoscience, Superstition, and Other Confusions of Our Time (W H Freeman & Co.: 1997).
Bild:Us.png Singer, Margaret Thaler and Janja Lalich. Crazy Therapies (San Francisco: Jossey-Bass, Inc., 1996).
Bild:Us.png Spanos, Nicholas P. Multiple Identities and False Memories: A Sociocognitive Perspective (Washington, D.C.: American Psychological Association, 1996).

Mer information

Bild:Se.png Hansson, Sven Ove (2007). Konsten att vara vetenskaplig.