Arkeologi och forntidsfantasier

Martin Rundkvist

Arkeologi går ut på att studera och tolka spåren efter forna tiders människor för att ta reda på hur det var att leva för länge sedan. Var går gränsen mellan välgrundade tolkningar och fria fantasier? Hur är det egentligen med alla forntida astronauter och högteknologiska underverk, alla andliga bronsåldersparadis och kärnsunda stenåldersdieter som det berättas om i böcker och tidningar?

Martin Rundkvist, fil. dr, är forskare och redaktör för en anrik arkeologitidskrift. Han är numera på jakt efter Östergötlands järnålderskungar, en sorgligt bortglömd skara lokalpotentater. Hans hemsida finns på www.algonet.se/~arador/.

Datum: torsdagen den 7 december.


Vad är KBT?

Kristina Claesson

En psykoterapiform som under senare år omskrivits i allt positivare termer är kognitiv beteendeterapi (KBT). Den påstås vara användbar vid t.ex. ångest, fobier, depressioner, kronisk smärta, sömnproblem, stressrelaterade problem… Men finns det verkligen vetenskapligt stöd för dessa påståenden eller handlar det bara om en terapeutisk modefluga som om något decennium kommer att ha ersatts av något annat?

För många är KBT bara en bokstavskombination med diffus innebörd. I sitt föredrag ska psykolog Kristina Claesson försöka reda ut begreppen och sprida ljus över vad KBT står för. Hon kommer att beskriva principerna för KBT; bakomliggande teori, arbetssätt, behandlingsbara problemområden och vilket vetenskapligt stöd som finns för terapins effektivitet. Hon kommer även att i någon mån beröra skillnaden mot den av Freud inspirerade psykodynamiska terapin.

Kristina Claesson är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Hon är specialist inom arbetslivets psykologi och verksam vid Previa i Örebro.

Datum: onsdagen den 22 november.


Personlighetstest: övertro och forskning

Lennart Sjöberg

De flesta personlighetstesten på den svenska marknaden har ingen etablerad giltighet för de syften som de utger sig tjäna. Det finns en betydande övertro på testen, som kan förklaras av ungefär samma faktorer som får många att tro på astrologi och dylikt. Föredraget tar upp aktuell forskning som också visat på att det finns vetenskapligt väl dokumenterade test för att mäta personlighet.

Lennart Sjöberg är professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, tidigare professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Han disputerade på en psykometrisk avhandling vid Stockholms universitet och har varit ordförande i Sveriges psykologförbunds vetenskapliga råd. Han har också varit gästprofessor i Berkeley och vid Stanford-universitetet. Hans hemsida finns på www.dynam-it.com/lennart/.

Ändring: Lennart Sjöberg kunde inte närvara. I stället föreläste Nils Wiklund, docent i rättspsykologi, på ungefär samma tema.

Datum: torsdagen den 9 november.


Matmyter

Jan Boris-Möller

Varför gör vi som vi gör när vi lagar mat? Vi lägger ägg i köttfärssmeten, låter köttet ligga i marinad i flera timmar samt häller olja i pastakastrullen, allt utan att fundera på varför. Vi borde tänka efter betydligt mer när vi lagar mat och inte bara okritiskt använda den nedärvda kunskap som gått i arv från generation till generation.

I sitt föredrag avslöjar kocken Jan Boris-Möller olika matmyter som flitigt används i kök runt om i Sverige. Själv använder han sig av mycket naturvetenskap när han lagar mat. Jan Boris-Möller är en välkänd TV-kock och kokboksförfattare och har tillsammans med fysikern Hans-Uno Bengtsson skrivit boken Koka soppa på fysik (3:e uppl. 1999).

Mer om Jan Boris-Möller, se www.pentronic.se/svensk/stopextra/se696/jb-m.htm.

Datum: tisdagen den 17 oktober.


Kan akupunkturnålar sticka hål på auran? En granskning av alternativmedicinska metoder

Dan Larhammar

Användningen av alternativmedicin sägs hela tiden öka. Beror denna ökning på att behandlingsmetoderna har visat sig verksamma eller finns det andra skäl? Ett stort antal vetenskapliga studier av alternativa metoder har gjorts och kommer att diskuteras i föredraget, bl.a. av akupunktur, homeopati, antroposofisk medicin, zonterapi, qi gong, blodgruppsdieten och örtmediciner.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och forskar inom farmakologi, neurobiologi och evolution. Han var 1998-2004 ordförande i Vetenskap och Folkbildning. Hans hemsida finns på www.bmc.uu.se/~danl/.

Datum: torsdagen den 12 oktober.


Hur människan blev människa

Lasse Berg

Lasse Berg berättar om sin senaste bok Gryning över Kalahari. Lasse Berg har sedan mitten av 60-talet beskrivit världen för oss i böcker, TV-filmer, reportage och radioprogram. Han är en uppskattad berättare och ”sommarpratare”, samt hedersdoktor vid Lunds universitet. Den uppmärksammade Gryning över Kalahari är hans senaste bok.

Läs några recensenters kommentarer till Gryning över Kalahari här.

Datum: tisdagen den 26 september.


Hollywoodfysik

Patrik Norqvist och Krister Wiklund

Hur roligt är det egentligen att se en gammal träkloss långsamt släpas i en tråd upp för ett lutande plan? Patrik Norqvist och Krister Wiklund försöker inspirera lärare och elever och väcka fascination inför fysiken. Ett av deras senaste pedagogiska grepp är ”Hollywoodfysik”, vilket innebär att väl valda filmklipp diskuteras utifrån en fysikers perspektiv. Det är vad vi ska bjudas på ikväll.

Patrik Norqvist och Krister Wiklund är lektorer i fysik vid Umeå universitet. De skrev en artikel om Hollywoodfysik i Folkvett 2/2006.

Datum: onsdagen den 20 september.


Matematiken som antidarwinistiskt tillhygge

Olle Häggström

Tillämpad matematik kan klassificeras i två typer, beroende på om dess syfte är att belysa och förklara, eller att fördunkla och förvilla. Endast det ena av dessa syften är enligt Häggström hedervärt. Efter en kort allmän diskussion kring detta ämnar han illustrera den andra typen av tillämpad matematik med ett arbete av den amerikanske antidarwinisten William Dembski, vars argumentation vid närmare dissekering visar sig vara strunt.

Olle Häggström är professor i matematisk statistik på Chalmers, och forskar i sannolikhetsteori. Han är ordförande i Svenska matematikersamfundet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Datum: torsdagen den 8 juni.


Blir världen bättre – kan vår världsbild faktabaseras?

Hans Rosling

De senaste 40 åren har medellivslängden ökat och barnadödligheten minskat i stora delar av världen. Födelsetalen har sjunkit och världens befolkningstillväxt bromsats upp. Fortfarande dör dock miljontals människor varje år av fattigdom. Vilken är den främsta orsaken till ohälsa i världen? Är uppdelningen i i-länder och u-länder fortfarande relevant? Blir världen bättre? Sådana frågor kan besvaras om man har ett tillförlitligt faktaunderlag.

Hans Rosling är professor i internationell hälsa vid IHCAR, Karolinska Institutet. Han har besökt en stor del av världens länder, och har bl.a. arbetat som distriktsläkare i Moçambique 1979-81. Han har bildat ett bolag som tagit fram gratis programvara för att visualisera ekonomiska och hälsomässiga skillnader mellan världens länder (se www.whc.ki.se och www.gapminder.org). Hans Rosling är en uppskattad föredragshållare och har varit Sommar-värd i radions P1 2005. I en intervju har han sagt sig vara ”besatt av att försöka förstå sambandet mellan hälsa och utveckling”.

Datum: tisdagen den 23 maj.


Årets Folkbildare 2005: Nils Uddenberg

Nils Uddenberg

Årets folkbildare 2005, Nils Uddenberg, mottar sitt pris som består av ett handmålat diplom och 20 000 kronor. I motiveringen sägs att Uddenberg ”får priset för sina kunniga och tänkvärda beskrivningar av människan och hennes historia med utgångspunkt från såväl humaniora som biologi, och inte minst det evolutionära perspektivet”. Nils Uddenberg är docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning och tilldelades år 2000 professors namn av regeringen. Efter prisutdelningen håller han ett föredrag betitlat ”Folkbildning, vetenskap och demokrati i det moderna samhället – reflektioner om behovet av god populärvetenskap”.

Datum: lördagen den 22 april.


Intelligent Design – ett alternativ till Darwin?

Sverker Johansson

Skapelse kontra evolution är en gammal debatt, som på senare år har tagit sig nya former. Skapelsetroende har lagt fram ”Intelligent Design” som ett nytt alternativ till evolutionen, inte lika öppet och uppenbart religiöst som den klassiska kreationismen. Men är Intelligent Design seriös vetenskap, eller är det fortfarande religion, om än under vetenskaplig täckmantel? Finns det allvarliga vetenskapliga frågetecken kring evolutionen?

Debattens vågor går höga i USA, med uppmärksammade rättsfall så sent som i december 2005. Men även i Sverige är frågan aktuell, med en KDU-ordförande, Ella Bohlin, som öppet medger att hon är kreationist, och tycker att skapelseläran ska jämställas med evolutionen i skolorna.

Sverker Johansson är universitetslektor i fysik vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping, där han arbetar med lärarutbildning. Han är forskarutbildad i partikelfysik, författare till både en bok om universums ursprung och en bok om språkets ursprung. Han började granska kreationismen i samband med kristna vänners frälsningsförsök med kreationistiska argument.

Datum: tisdagen den 14 mars.


Brottslighetens omfattning och utveckling, kunskaper och myter

Jerzy Sarnecki

De enda som är osäkra om våldet verkligen har ökat i Sverige är de få forskarna som har forskning om brottsutveckling som yrke. Detta påstående kommer att utgöra en utgångspunkt för en kritisk genomgång av källor till våra kunskaper om brottslighetens omfattning, karaktär och utveckling över tiden. Sarnecki kommer också att presentera några hypoteser om brottsutvecklingen i Sverige samt tänkbara orsaker till denna utveckling.

Jerzy Sarnecki är sedan 1993 professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, dessförinnan bl.a. forskare och utredningschef på brottsförebyggande rådet, BRÅ. Han har främst forskat om ungdomsbrottlighet, brottsliga nätverk, samhällets reaktion på brott och faktorer bakom brottsutveckling och brottsprevention. Senaste publicerade böcker: Delinquent Networks. Youth co-offending in Stockholm (Cambridge University Press 2001), Introduktion till kriminologi(Studentlitteratur 2003). För närvarande arbetar Sarnecki bl.a. med en antologi om diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättsväsendet.

Datum: onsdagen den 1 februari.

Vetenskap och Folkbildning