Jürgen Windele började dagen med att prata om självklarheten i att “alternativmedicin” bör mätas med samma vetenskapliga mått som övrig medicin, vilket oftast inte sker. Gerd Antes tog sedan vid, och tog upp problemet i att det inte är tillräckligt med goda metoder eftersom publikationsbias, att positiva studier publiceras oftare än negativa (ca 50% mer), ofta bidrar till en skev beskrivning av kunskapsläget och till att man implementerar behandlingar som har otillräcklig effekt.
Harriet Hall, “Skepdoc” föreläste om problemen i att man i evidensbaserad medicin inte tar tillräckligt med hänsyn till grundforskning, vilket gör att man forskar på osannolika metoder och ofta får vaga och försiktigt positiva resultat som orsakas av otillräckligt kontrollerade metoder. Benedikt Matenaer berättade om problemen med att akupunktur, oreflekterat, släpps in i vårdsystemet utan förklaringsmodell till den påstådda effekten. Detta trots att det inte spelar någon roll var man placerar nålarna eller om man använde “placebonålar” – eller till och med tandpetare.
Efter lunch pratade Walter Krämer om hur vi människor är oerhört dåliga på att korrekt uppskatta risker, där faktorer som t ex att man lätt kan föreställa sig den tänkta katastrofen och att man upplever en låg känsla av kontroll leder till en ökad upplevelse av fara. Holm Hümmler fortsatte på detta tema och lyfte fram vikten av vetenskapligt baserad riskberäkning i företag och i ekonomiska institutioner.
Ray Hyman, som tillsammans med bl a James Randi startade den första skeptikerorganisationen, föreläste om hur medium ofta undersöks av vetenskapsmän som inte har kunskaper inom psykologi. De ger också mediumen för stort inflytande i processen och kontrollerar inte tillräckligt för bedrägeri. Chris French pratade om hur vi människor har lätt för att se mönster och samband i överdriven utsträckning. Dagen avslutades med att Tomasz Witkowski föreläste om hur de, i Polen, drivit en framgångsrik kampanj mot användandet av rorschach i psykiatrin och i rättsliga sammanhang.