Arne Jarrick diskuterar frågan: är det är värre än någonsin med kunskapsmotståndet? Arne Jarrick är historiker och professor i historia vid Stockholms universitet. Föredraget hölls i samband med Vetenskap och Folkbildnings årsmöte 2020.
post id: 20308
cats: 1
out: 1
tn: https://picsum.photos/960/480/?blur=4
Jag blev först misstänksam mot mainstreammedia som miljöaktivist. De missförstod ofta, senare konfronterade jag en journalist som blev rasande: Vet du hur många nyheter jag måste skapa varje dag? Jag har inte tid att kolla.
Min misstro stegrades under kampanjen mot Dennispaketet i Stockholm under 90-talet. Det var omöjligt att få mainstream att ta upp några kritiska punkter på paketet under flera år – tills en ekonomisk genomgång fann att det skulle bli dyrt. Efter den genomgången blev det lika omöjligt att hitta något positivt om paketet. Mainstreammedia tycks styrda av vad de tror att folk i beslutsfunktioner vill höra.
Misstro blev total under 2010-talets historier om ryska desinformationskampanjer. Det var omöjligt att hitta konkreta exempel på sådana, men ändå hänvisades hela tiden till dessa kampanjer och oskyldiga påståenden – som den Bildtkritiska artikel Aftonbladets kulturredaktör fick sparken för – skrevs in i det schemat. Man kunde tycka att mainstreammedia skulle sticka hål på historien, åtminstone ibland, men det gjorde de inte.
Jag tycker det är synd att mainstream håller så låg kvalitet. En amerikan vars namn jag har glömt klagade över att på 80-talet kunde man i alla fall läsa Le Monde och The Guardian och få lite seriös information, men inte ens dom dög längre heller, tyckte han. Och det finns inga alternativ heller, förutom då och då lite direkt publicering från universitetsvärlden, som man får snoka upp där man kan.