Den 29 september föreläste ekologen Torbjörn Fagerström om GMO i jordbruk under titeln “Vad kostar det oss att avstå från gentekniskt förädlade grödor i jordbruket?” Här är en sammanfattning av signaturen MBY som var närvarande.
Föreläsningen var rätt kort, 40 minuter eller så och Fagerström tog upp ekonomiska och miljömässiga vinster med GMO. I kombination mot att man strävar efter fleråriga grödor får man flera vinster, men opinionen är sådan att Europa är nästintill GMO-fritt sånär som på försöksodlingar.
Två nyckelfakta jag snappade upp: 2/3 av världens areal som används för odling är redan GMO. Kommersiell GMO har funnits i 15 år, varvid Fagerström ansåg att hela debatten om “försiktighetsprincip” var akterseglad.
Föredraget var kort och bra. Frågorna var lite mer omständliga och “anti” i sin attityd och handlade inte främst om vetenskap utan politik och rädsla för “storbolagen”. Fargerström svarade tålmodigt och bra. Han höll med om att det inte är bra att grödorna kontrolleras av ett fåtal jättar i viss monopolsituation, men påpekade att detta inte har något med GMO att göra; patent finns redan på i princip alla kommersiella grödor, GMO eller inte, och livslängden på en kommersiell gröda är inte oändlig, GMO eller ej. Han ansåg således att det visst finns ett problem med stora bolag, monopol och patent, men detta har i sak inget att göra med GMO specifikt. Den enda sammankopplade faktorn här var att GMO var dyrt och komplext att utveckla, vilket givetvis gör att större bolag har lättare att introducera en genmodifierad gröda än ett litet. Angående horisontell genförflyttning så sa han att emedan sådant givetvis förekommer (med eller utan GMO) är det inte sannolikt att dylika gener är livskraftiga på annat håll. Han sade sig inte ha några exempel på när detta skulle vållat några problem.
Siffrorna kring det ekonomiska rörde Sverige och nordeuropa, men även här skulle vi tydligen få en teoretisk 5-procentig ökad avkastning med vete som är lite mer resistent mot torka. Kvävebehovet och energibehovet skulle kunna minska och koldioxid skulle kunna bindas mer. Även ett lite mindre faktiskt utsläpp av koldioxid skulle vara möjligt. I andra delar av världen skulle resistensen mot torka ge ännu bättre avkastning i relativa termer.
Han talade också om GAP – Good Agricultural Practices, en term jag tolkade lite som begreppet “vetenskap och beprövad erfarenhet” inom medicin. Med GAP kan man se till att få god ekonomi, hög avkastning och liten miljöpåverkan. Utan GAP kan man ställa till det rejält vare sig man sysslar med GMO eller konventionella grödor. Jag blev intresserad och ska nog läsa på om begreppet (som jag ju kan ha misstolkat).
En delförklaring till Europas GMO-motstånd trodde han kunde ligga i vårt överskott i produktionen. Vi har helt enkelt inte känt av några brister (fram tills nyligen då smör ska ha varit slut i butikerna!) tack vare våra retarderade (mitt ord, inte hans) jordbrukssubventioner. Men vi är uppenbarligen i minoritet, resten av världen använder sig av GMO och har gjort det länge.
2 responses to “Rapport från föreläsning om GMO”