Tidigare medlemsmöten

Rickard L Sjöberg, docent i medicinsk psykologi vid Centrum för klinisk forskning vid Centrallasarettet i Västerås och Uppsala, kommer föreläsa om falska minnen, sataniska rituella övergrepp (SRA på engelska) samt Thomas Quick (som numera heter Sture Bergwall). Sjöberg har själv forskat om SRA och skrivit om ämnet för Läkartidningen. Tidigare i år skrev han en debattartikel i Svenska Dagbladet där han kritiserade minnesexperterna roll i rättsfallen rörande Quick (som i år blev friad från en morddom).

Föreläsningssal D1 på KTH. Salen ligger 2 och 3 tr upp ungefär mitt på östra flygeln av gamla huvudbyggnaden. Gå in i någon av portarna med adress Lindstedtsvägen och följ korridoren (i bottenvåningen) förbi D2 och D3. Gå upp trätrappan eller tag hissen i korridoren. Alternativt, tag stentrappan i korridorens slut 3 tr upp (man kommer då in baktill, upptill i salen).

För frågor om föreläsningen, kontakta <j.jonssonvof.se>.

Den världskände magikern och skeptikern "Amazing" James Randi kommer till Sverige i sommar, i samarbete med Vetenskap och Folkbildning. Han kommer till Lund efter att ha varit i Stockholm och Göteborg.

Se karta på Google maps. Se pedagogisk karta.

De som bor utanför Lund kan boka platser, varav ett begränsat antal finns. För att boka, kontakta fredrikblake.se och ange namn.

Den världskände magikern och skeptikern "Amazing" James Randi kommer till Sverige i sommar, i samarbete med Vetenskap och Folkbildning. Han kommer till Göteborg efter att ha varit i Stockholm, för att sedan besöka även Lund.

Se karta på Google maps. Se pedagogisk karta.

De som bor utanför Göteborg kan boka platser, varav det finns ett begränsat antal. Kontakta då goteborgvof.se och ange namn.

Den världskände magikern och skeptikern "the Amazing" James Randi kommer till Sverige i sommar, i samarbete med Vetenskap och Folkbildning. Han kommer först till Stockholm, för att sedan besöka Göteborg och Lund.

Se karta på Google maps. Se pedagogisk karta. Närmaste t-banestation är KTH (Tekniska högskolan), därifrån kan man gå nordväst längs Valhallavägen och Roslagstullsbacken ca 1000 meter.

Randi har gjort sig känd som en oförtröttlig avslöjare av påstådda paranormala och pseudovetenskapliga företeelser. Skedböjaren Uri Geller, en helbrägdagörare med radiosändare i örat, psykiska kirurger på Filippinerna, en fransk homeopatiforskare och ryska charlataner som sålt "laddat vatten" är bara några exempel på sådant som blivit utrett och avfärdat. Randi har satt upp ett pris på en miljon dollar till den som kan bevisa en paranormal förmåga i ett vetenskapligt test. Många har testats men pengarna har ännu inte behövt betalas ut.

Föredraget hålls på engelska.

Det går inte längre att boka några nya platser. Om problem uppstår kring bokade platser kan ni höra av er till bokningsansvarig på mobilnummer 073-714 5204.

Biljetter säljs från kl. 18. Bokade platser ska hämtas före 18:45.

Föredrag för VoF av Agneta Andersson, lektor vid Inst f kostvetenskap, Uppsala universitet den 3/6 kl. 19.

Agneta Andersson är lektor vid institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Hon undervisar och forskar inom kost- och nutritionsfrågor relaterade till folkhälsa. Hon har skrivit läroboksavsnitt och policydokument främst gällande kostrekommendationer för idrottare (Näringslära för högskolan 2008, Kostrekommendationer för elitidrottare SOK 2009).

Anna Rutgersson är docent i meteorologi vid Institutionen for Geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Hon bedriver meteorologisk forskning med syftet att förbättra atmosfärs/klimatmodeller samt att öka förståelsen av havets upptag av koldioxid. Föredraget kommer att handla om de mekanismer som styr klimatet och i hur hög grad som människan påverkar klimatet.

Vetenskap på puben: Joakim Westerlund är docent i psykologi vid Stockholms universitet och tidigare parapsykolog. Han berättar under avslappnade former om sina erfarenheter av att forska kring påstått paranormala fenomen.

Personer som brutit upp från religiösa sekter och andra totalitära rörelser har ofta en lång och svår väg tillbaka till en "vanlig" tillvaro. Vad är det för problem de ställs inför och hur kan man hjälpa dem?

Håkan var tidigare scientolog och arbetar numera med att hjälpa avhoppare från sekter och totalitära organisationer.

Arrangeras som en programpunkt i Vetenskapsfestivalen.

Den rikskände magikern, komikern, buktalaren och skeptikern John Houdi i full frihet. Magiska tricks varavas med dialog om skepticism. Kanske ett och annat Uri Geller-trick dyker upp men framför allt får vi en underhållande timme i magins tecken. Magi som John villigt erkänner är bluff och bara trick. Inget övernaturligt.

Program
10:00 Ankomst, morgonfika
10:30 Fysikern Hanno Essén, VoF:s ordförande, föreläser om inom- och utomvetenskapliga kontroverser i fysiken
11:15 Vetenskapsförfattaren Jonathan Lindström, Årets Folkbildare 2007, föreläser om livet och döden och bronsåldern
12-13 Lunch
13:00 Nutritionisten Aija Sadurskis, VoF:s vice ordförande, föreläser om kostforskning
13:45 Prisbelönte mentalisten Micke Askernäs uppträder
14:30 Fika
15:00 Utdelning av priset Årets Folkbildare 2009 till biologen Staffan Ulfstrand samt föredrag av densamme
16:15 Årsmöte i Föreningen Vetenskap och Folkbildning
17:00 Slut

Anmälan, lunch, fika

För att anmäla dig, skicka 100 kr till VoF:s plusgirokonto 63 591-2 med ditt namn och beteckningen "Vårmötet 2010" och epost till info@vof.se. Sista anmälningsdag är onsdag 10 mars. Deltagaravgiften bidrar till vårmötets matkostnader och lokalhyra. Om du vill ha vegetarisk mat eller lider av matallergi, meddela Martin Rundkvist <martin.rundkvist@gmail.com>.

På dagordningen:

• Styrelsens verksamhetsberättelse
  
• Frågan om ansvarsfrihet för avgående styrelse
  
• Fastställande av verksamhetsplan och (eventuellt) budget för kommande år
  
• Val av styrelse
  
• Val av ordförande för lokalavdelningen
  
• Val av revisorer
  
• Val av valberedning

Utbildning eller ren inbillning?
Måndagen den 15 mars kl. 19.00 på Bazar, Haga kyrkogata 14

Vetenskap på puben
TV-program, tidningsspalter och bokaffärer svämmar över av råd och tips från gurus som ska ge oss bättre självkänsla och ett rikare, lyckligare liv. Men är verkligen experternas råd så fantastiska som utlovas? Eller kan de rentav vara skadliga? Magnus Lindwall, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, reder ut vad forskningen har att säga om saken under avslappnade former.

I en by i norra Sverige har en ny sorts sekt slagit sig ned. Sakta men
säkert håller den på att infiltrera samhället. En före detta medlem tog
sitt liv hösten 2006.

 En svensk riksdagsledamot berättar hur hennes telefon
avlyssnades, avhoppare från omstridda sekter som Jehovas vittnen och
Scientologerna talar om förtryck och iskall beräkning och en medlem i
Moon-kyrkan ger sin bild av hur denna högerextrema sekt fungerar.
 Vad är
det som får en vanlig människa att gå med i sekt där han eller hon riskerar
att dö? Vad händer inne i en sekt och hur förändras en människas världsbild
när man kommit in i sekten?

DN-journalisten Clas Svahn berättar om hur människor dras till hemligheter
och låter sig utnyttjas av sekter trots att de borde veta bättre och om hur
lite svenska politiker gör för att stoppa detta. Ännu så länge har Sveriges
förskonats från självmordssekter men utomlands har det funnits en lång rad:
Heaven's Gate, Soltemplarorden och Folkets tempel är några exempel.

Clas Svahn, som också är ordförande i Riksorganisationen UFO-Sverige, har
skrivit en rad böcker om människors möten med det ovanliga och okända. Hans
bok ”Sekter och hemliga sällskap” kom ut 2007. Han deltar ofta i olika
mediesammanhang för att kommentera frågor kring "det okända".

Bengt Gustafsson är teoretisk astrofysiker, professor vid Uppsala universitet. Hans forskningsintressen inkluderar stjärnatmosfärer, grundämnenas ursprung, utvecklingen av galaxer och andra stjärnsystem, med mera. Han har även varit verksam i livsåskådningsdebatter, och var 2000-2001 direktor för Sigtunastiftelsen. Här talar han över ämnet "Om vetenskap och spekulation i dagens kosmologi".

Vetenskap på puben: Två uppmärksammade skribenter samtalar i avspänd miljö om hur media rapporterar, granskar och påverkar. Om svininfluensan, spikmattor och märkliga mirakelkurer. Om källkritik, självutnämnda experter och hur man kan skilja medicin som fungerar från sådan som inte gör det.

Anna Bäsén är medicinreporter på Expressen och Årets folkbildare. Mats Reimer är barnläkare och bloggare på Dagens Medicin

Varför genomsyras människans tillvaro av strävan efter mening? Vi söker ständigt efter betydelser och sammanhang, exempelvis i slumpartade händelser som lottovinster och genom att försöka tolka vad någon berättar. Peter Gärdenfors menar att vår unika förmåga till framförhållning, samarbete och sökande efter orsaker har ökat chanserna för artens överlevnad. Men när människans hjärna väl har fått dessa förmågor kan hon inte låta bli att fundera över meningen med livet och andra existentiella frågor.

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap i Lund och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker på svenska, bl a Hur Homo blev sapiens (2000), Tankens vindlar (2005) och Den meningssökande människan (2006).

Vår tid kallar sig gärna upplyst. Och åtminstone akademiskt utbildade människor föreställer sig helst att de inte så lätt låter sig luras av humbug och bondfångerier. Ändå sker det om och om igen - i rätt stor skala till och med. Inom den naturvetenskapliga och historiska forskningen liksom inom finansvärlden kan rena bedragare ibland skörda väldiga framgångar. Och sanningen är att en del av skulden ibland måste läggas på offret.

Författaren och frilansjournalisten Gunnar Wall har skrivit boken "Tidernas största bedrägerier" som han också presenterat i en serie inslag i Vetenskapsradion. Med exempel bland annat ur den diskuterar han vår vilja att låta oss luras, vad det beror på att vi fungerar så och vad man kan göra åt det.

Gunnar Wall har varit verksam som journalist sedan 70-talet. Han är också författare till flera böcker, exempelvis "Mörkläggning - statsmakten och Palmemordet" som belönades med priset Guldspaden av Föreningen Grävande Journalister.

I samarbete med Studiefrämjandet kommer VoF anordna tre föreläsningar under hösten. Ämnet för denna gång är psykologin bakom varför vi blir övertygade om det vi tror på. Varför tror vissa på Feng shui och andra på evolutionsteorin? Ebba Elwin kommer prata om olika källor till kunskap och föreställningar.

Föreläsningen är öppen för alla men kostar 80 kronor.

Staffan Ulfstrand är professor emeritus i ekologisk zoologi och författare till många populärvetenskapliga böcker om evolutionen, senast "Darwins idé: den bästa idé som någon någonsin haft och hur den fungerar idag" som utkom för ett knappt år sedan. Tidigare har han skrivit bland andra "Kaxiga fåglar: personligheter och relationer i fågelvärlden" (2008), "Elefantens vita betar: rapporter från djurlivet på Afrikas hotade savanner" (2003) och Savannliv (1999). Staffan Ulfstrand är uppskattad och flitigt anlitad som föredragshållare och folkbildare om evolutionen. Han har organiserat och guidat många resor till Afrika.

I samarbete med Studiefrämjandet kommer VoF anordna tre föreläsningar under hösten. Ämnet för denna gång är spiritism, spåkonster, astrologi och möten med andar. Några av teknikerna bakom hur medier och andra skapar illusionen av att kunna prata med döda kommer avslöjas.

Föreläsningen är öppen för alla men kostar 80 kronor.

Kerstin Malmberg är överläkare i barn- och ungdomspsykiatri i Skärholmen, Stockholm. Hon har arbetat sedan slutet av 1980-talet med utredning och behandling av barn med neuropsykiatriska funktionshinder och under fyra år varit chef för en specialenhet för barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Hon är doktorand vid Karolinska Institutet och håller på med ett avhandlingsarbete om ADHD och genetik i samarbete med Uppsala Universitets institution för neurovetenskap.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) finns hos ca 5% av barn och ungdomar och ca 3% i vuxenåldern. Det innebär att personer har svårt med uppmärksamhet (koncentration), överaktivitet och impulsivitet, antingen var och en för sig eller tillsammans. Föredraget kommer att ta upp hur symptomen ser ut över tid och varför prevalensen minskar från barnaåldern till vuxenlivet. DAMP-begreppet kommer också att tas upp. Olika behandlingsstrategier kommer att belysas såsom pedagogiska, familjebehandling och läkemedelsbehandling. Olika orsaker till varför en del drabbas av ADHD kommer även att diskuteras.

Föredrag i pubmiljö: Vad är sant och osant i debatten om klimatförändringarna? Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, reder ut begreppen under avslappnade former med efterföljande diskussion.

Söndagen den 27 september (för alla)
11.30-12.00: PC Jersild, Edens bakgård (bok)
14.00-14.30: Håkan Järvå, Sektsjuka och rehabilitering (bok: Sektsjuka)
14.30-15.00: Charlotte Essén, Tro före barnets bästa? (bok: Sektbarn)

Lördagen den 26 september (för alla)
10.00-10.30: Torbjörn Fagerström, Darwin idag - om intelligent design och andra aktuella frågor (bok: Den skapande evolutionen)
13.00-13.30: Bodil Jönsson, Tio år senare - tio tankar om tid (bok)
14.00-14.30: Peter Olausson, Faktoider x 2 (böcker: Fler faktoider", Är det verkligen sant?)

Fredagen den 25 september (främst för branschen)
10.00-10.30: Torbjörn Fagerström, Darwin idag - om intelligent design och andra aktuella frågor (bok: Den skapande evolutionen)
14.00-14.30: Håkan Järvå, Sektsjuka och rehabilitering (bok: Sektsjuka)
14.30-15.00: Charlotte Essén, Tro före barnets bästa? (bok: Sektbarn)

I samarbete med Studiefrämjandet kommer VoF anordna tre föreläsningar under hösten. Ämnet för denna gång är alternativmedicin. Dan Larhammar tar upp olika exempel på alternativmedicin som t.ex. dåliga eller overksamma bantningspreparat, homeopati och den populära shaktimattan. Dessutom tas några belysande exempel ur medicinhistorien upp.

Föreläsningen är öppen för alla men kostar 80 kronor.

Föreläsning om verksamheten vid Osher centrum för integrativ medicin.

Mats Lekander är vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet

Manuel A. Paz y Miño is a lecturer, and humanist and skeptical activist in Peru and is now on a European tour.
For further information, see: : manuelpazymino.blogspot.com

Föredraget kommer att diskutera olika missuppfattningar av evolutionen, inte bara "intelligent design" utan även andra vanliga missförstånd, bland annat om pågående evolutionära processer och om determinism.

Torbjörn Fagerström har varit professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och har varit prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Han har skrivit en populärvetenskaplig bok om evolutionen, har medverkat i TV-programmet Fråga Lund och har hållit många populärvetenskapliga föredrag för såväl gymnasister som Senioruniversitetet. Under fyra år vara han kolumnist på DN:s ledarsida. Han utsågs till Årets folkbildare 2001 för sina klargörande beskrivningar av biologi och betydelsen av grundforskning. Han har även skrivit en uppmärksammad bok tillsammans med teologiprofessorn Carl Reinhold Bråkenhielm: Gud & Darwin - känner de varandra?

Fyllnadsval till Styrelsen

1) Val av mötefunktionärer: ordförande, sekreterare, justeringsman (tillika rösträknare)
2) Godkännande av kallelseförfarandet
3) Fastställande av föredragningslistan
4) Val av styrelseledamot
5) Mötet avslutas

18.30 Föredrag av Torbjörn Fagerström

Anna Bäsén har i flera omfattande grävande reportage visat hur utövare av alternativmedicin använder verkningslösa metoder, ibland till rena ockerpriser. Bland de verkningslösa metoder hon granskat ingår homeopati, överdosering av vitaminer och mineraler samt vissa pseudovetenskapliga blodanalyser. VoF anser att hennes insatser är särskilt betydelsefulla eftersom massmedia ofta har en förbluffande godtrogen inställning till alternativmedicin. Även myndigheter har en passiv hållning gentemot bluffmetoder och falsk marknadsföring.

Anna Bäsén är medicinreporter på Expressen och utsågs till Årets folkbildare 2008 för sina kritiskt granskande reportage om alternativmedicinska behandlingsmetoder.

For a description, see above.

During the last 20 years, Massimo Polidoro has investigated dozens of cases of supposed paranormal events and historical enigmas. His work has helped shed new light on famous cases like Eusapia Palladino's seances, Houdini and Conan Doyle's battles, the creation of Spirit Moulds, Alla Vinogradova's PK demonstrations, Uri Geller's performances... He has conducted many on site investigations (haunted castles, firewalk activities, poltergeist episodes, crop circles...) and has tested dozens self-proclaimed psychics. Clairvoyants, mediums, human magnets, girls with X-ray eyes, table-tippers, prophets, healers and many other claimants have been tested by Massimo along the years. Although the results have so far never provided proof of real paranormal activities taking place, they nevertheless tell a fascinating story on the human will to believe and capacity to self deceive. The results of Massimo's work have been published in various journals, including The Skeptical Inquirer and the Journal of the Society for Psychical Research, and in books like Secrets of the Psychics and Final Seance. In telling these fascinating stories during his lecture, Massimo makes ample use of video material, live demonstrations, magic tricks and experiments involving members of the audience.

Massimo Polidoro, co-founder and Executive Director of CICAP (The Italian Committee for the Investigation of Claims of the Paranormal) and Research Fellow of CSI (The Committee for Skeptical Inquiry), is one of the foremost investigators on the paranormal and the occult. Psychologist, author and magic expert Massimo also teaches a Course in "Scientific Method, Pseudoscience and Anomalistic Psychology" at the Faculty of Psychology, University of Milano (Italy). He was the only student James "The Amazing" Randi ever apprenticed for over a year in the art of investigating extraordinary claims and is currently a successful author of many books and a TV personality (his latest TV series, "Legend Detectives", was broadcasted internationally by Discovery Channell). He is successor to Martin Gardner in holding a regular column on The Skeptical Inquirer and has seen his 30 books translated in various languages, including English, Spanish, Brazilian, Estonian, Polish and Hungarian. For more information:

A profile: http://www.csicop.org/genx/polidoro/index.html
A Wikipedia bio: http://en.wikipedia.org/wiki/Massimo_Polidoro
Official website: http://www.massimopolidoro.com

For a description, see below.

Socialt arbete riktar sig till klienter och brukare, främst av insatser från socialtjänsten, men i viss mån även till patienter, skolungdomar och andra som har behov av sociala insatser. Från att ha varit ett relativt nytt kunskapsområde har det sociala arbetets empiriska bas nu börjat växa nationellt i någon mån men framförallt internationellt, och idéerna om en evidensbaserad praktik fått allt starkare fäste. Hur har detta ”nya” kunskapsområde hanterats akademiskt och hur har forskning och praktik samspelat?

Karin Tengvald är verksam vid Socialstyrelsen och var tidigare chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (tidigare Centrum för utvärdering av socialt arbete). Hennes uppdrag har varit att producera, sprida och småningom också stödja implementeringen av bedömnings- och behandlingsmetoder i socialt arbete, som har gott vetenskapligt stöd.

Kallelse till konstituerande årsmöte för VoF:s lokalavdelning i Göteborg

Konstituerande möte för VoF:s lokalavdelning i Göteborg hålls lördagen den 28 mars, kl. 14:00 i Folkets Hus, Olof Palmes Plats, Göteborg (Sal: Saltö).

Förslag till dagordning

§1 Mötets öppnande
§2 Fastställande av röstlängd
§3 Val av mötesordförande
§4 Val av mötessekreterare
§5 Val av protokolljusterare och rösträknare
§6 Dagordningens godkännande
§7 Konstituerande av lokalavdelningen
- fastställande av stadgarna
- val av styrelseordförande
- val av vice ordförande
- val av styrelseledamöter
- val av styrelsesuppleanter
- val av valberedning
§9 Mötet avslutas

Förslaget till dagordning tar inte upp frågor om lokalavdelningens ekonomi, då riksföreningens styrelse föreslår att bokföring och revision blir gemensam med riksföreningen.

Arbetsgruppen bakom bildandet av lokalavdelningen har hittills bestått av:

David Eskilsson (david.eskilsson1comhem.se)
Ulrik Fallström (ulrikfallstrom.se)
Peter Olausson (peterhexmaster.com)
Madeleine Wendel (madeleine.wendelmailbox.hogia.net)

Du som är intresserad av att deltaga i det framtida styrelsearbetet eller med något nyttigt göromål inför bildandet av sagda lokalavdelning, uppmanas varmt att snarast höra av dig till någon av ovanstående.

Charles Darwin is without doubt a man whom, 200 years after his birth, continues to excite strong passions. He has been subject to a vigorous campaign of vilification and character assassination by the creationists and Religious Right. On the other hand, he has been presented as a kind of secular saint by supporters of the theory of Natural Selection and qualities have been ascribed to him that he probably did not possess. This talk will attempt the impossible task of providing a balanced view of the man and his achievements and will try to show that if you "do not believe in evolution" it just means that you do not understand what the term means.

Michael Conlon is Professor of Biochemistry at the United Arab Emirates University in Al-Ain, U.A.E. whose home is in Omaha, U.S.A. He is a long-standing member of the R.E.A.S.O.N. (Rationalists, Empiricists, and Skeptics of Nebraska) group whose aims and activities are very similar to those of Vetenskap och Folkbildning. His concerns are with the prevalence of irrationality, pseudoscience and superstition in our society.

På årsmötet sker redovisning av det gångna året samt val av nya funktionärer mm. Efter årsmötet blir det föredrag av årets folkbildare.

Information om vilken sal i ABF-huset som används finns på skärm i entréhallen.

Anna Bäsén är medicinreporter på Expressen och utsågs till årets folkbildare för sina insatser, speciellt under 2008.

Journalisten Charlotte Essén har under flera års tid haft kontakt med människor som är uppvuxna i sekter. I boken Sektbarn samlas deras historier om förnedring, skrämsel och utnyttjande i religionens namn. Den gemensamma nämnaren är barnens utsatthet och ledarens oinskränkta makt. Författaren möter också personer med kunskap om sekter och religiös fundamentalism, samt representanter för polis, rättsväsende och psykiatri.

Sektbarn är inte ett angrepp på religion. Det är en akut varning om vad som kan hända när fundamentalistiska grupper isolerar sig och utan insyn och på egna villkor tillåts uppfostra barn.

Charlotte Essén, född 1957, är frilansjournalist med inriktning på medicin, med mångårig erfarenhet som skribent i bland annat Dagens Nyheter. Hon har tidigare skrivit boken Samtal i självhjälpsgrupp (2003), Wahlström & Widstrand, och är delaktig i boken Stödgrupper för barn och ungdomar (2008), Studentlitteratur.

Göran Grimvall berättar allmänt om evighetsmaskiner och särskilt om Baltzar von Platens idé till evighetsmaskin. Eventuellt visas några objekt från Tekniska Museets djupa magasin. Vad är Patentverkets syn på evighetsmaskiner?

Evighetsmaskiner har behandlats i en översiktsartikel i Folkvett.

Göran Grimvall är professor, numera emeritus, i teoretisk fysik (materialfysik) vid KTH i Stockholm.

Simon Singh är en av världens främsta populärvetenskapliga författare. Han har tidigare skrivit Fermats gåta, Kodboken och Big Bang. Edzard Ernst är professor i komplementär medicin vid University of Exeter i England, en av de främsta auktoriteterna på alternativmedicin.

Tillsammans har de skrivit den definitiva boken i ämnet, Salvekvick och kvacksalveri. Alternativmedicinen under granskningsluppen. Akupunktur, aromterapi, feng shui, homeopati, kiropraktik, kristallterapi, reiki och trettio andra av de mest populära behandlingarna behandlas och utvärderas. Det är en ärlig, opartisk och besk medicin som serveras.

Simon Singh talar på mötet (på engelska). Förhoppningsvis ansluter Edzard Ernst senare under kvällen. De har båda tidigare samma dag medverkat vid ett annat möte.

Anna Schytt berättar om konsten att visualisera det komplexa, abstrakta och kontroversiella för en stor publik. Hon visar korta inslag från vetenskapsprogrammen och avslutar med en diskussion kring några av de senaste anmälningarna av vetenskapsprogram till Granskningsnämnden.

Anna Schytt är chef för Sveriges Televisions vetenskapsredaktion och ansvarar bl a för programmen Vetenskapsmagasinet och Vetenskapens värld. Hon har en bakgrund som geolog och har arbetat som vetenskapsjournalist i 20 år, främst inom radio och TV. Åren 1988-94 var hon medredaktör för Folkvett. Hon är hedersdoktor vid Stockholms Universitet sedan 2004.

Fyra röda trådar:
- Att jaga faktoider
- Faktoider, bildning och intelligens
- Faktoidernas psykologi och biologi
- Varför bry sig?
Dessutom kommer givetvis ett antal faktoider att beskrivas och diskuteras, såväl författarens egna som de som publiken utan tvivel kommer att ta upp.

Peter Olausson (f. 1971) är uppvuxen på Tjörn. Efter högskolestudier i språk och data började han i mitten av 90-talet att arbeta i den då helt nya webb-branschen. Började 2003 att aktivt jaga faktoider, och har därigenom fått otaliga tillfällen att fördjupa sig i en mängd olika ämnen. Han utgav år 2008 boken Faktoider: Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar (Forum). Boken kommer att finnas till försäljning.

Fyra röda trådar:
- Att jaga faktoider
- Faktoider, bildning och intelligens
- Faktoidernas psykologi och biologi
- Varför bry sig?
Dessutom kommer givetvis ett antal faktoider att beskrivas och diskuteras, såväl författarens egna som de som publiken utan tvivel kommer att ta upp.

Peter Olausson (f. 1971) är uppvuxen på Tjörn. Efter högskolestudier i språk och data började han i mitten av 90-talet att arbeta i den då helt nya webb-branschen. Började 2003 att aktivt jaga faktoider, och har därigenom fått otaliga tillfällen att fördjupa sig i en mängd olika ämnen. Han utgav år 2008 boken Faktoider: Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar (Forum). Boken kommer att finnas till försäljning.

Frågan om man bör satsa på bemannade eller obemannade rymdfärder är fel ställd, anser Sveriges ende astronaut. Man ska satsa på bägge och i stället diskutera vilken typ av forskning och utveckling som bäst bedrivs vid bemannade respektive obemannade rymdfärder.

Christer Fuglesang berättar om sin rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS i december 2006 och sätter det arbetet i perspektiv till framtida aktiviteter i rymden.

Observera att platserna i föreläsningssalen är begränsade, kom därför gärna i god tid. Notera att föredraget föregås av visningen nedan.

Hitta till Akademien

I samband med Christer Fuglesangs föredrag på Vetenskapsakademien den 29 maj bjuds Vetenskap och Folkbildnings medlemmar in till en specialvisning av KVA kl. 17:30.

Peter Brandén från Observatoriemuseet kommer att berätta om akademiens historia och lokaler samt visa och berätta om delar av akademiens porträttsamling. Akademien grundades av Carl von Linné 1739 och detta är verkligen en möjlighet att få se lokaler som annars är stängda för allmänheten.

Platserna är nu slut. Beklagar!

Det är vanligt att man använder sig av personlighetstest i arbetsvlivet, t ex vid urval av sökande till ett jobb. Det finns en sannskyldig djungel av mer eller mindre ovetenskapliga test, och av testanvändare som saknar grundläggande kunskaper i psykologi och testmetodik. De test som förekommer är oftast översättningar av amerikanska eller brittiska original, och svenska valideringar är mycket sällsynta. Det är långt ifrån självklart att amerikanska resultat kan överföras till svenska förhållanden. I vissa fall är det väl känt att testmetodiken är värdelös för att göra prognoser - ett exempel är grafologi.

Även projektiva test som Rorschach används i arbetslivet, trots avsaknad av validering. Trots det finns det på många håll en överdriven tilltro till de slutsatser som kan dras av testningar. Ibland används test för andra syften än dem som de konstruerats för. Vissa ofta använda test bygger på föråldrade och numera övergivna teorier.

Ett speciellt svårt problem gäller självrapporttest, vilket är den vanligaste formen av personlighetstest i arbetslivet. Många som testas kan nämligen förväntas ge en överdrivet positiv bild av sig själva. De metoder som används för att motverka den tendensen är inte effektiva, men nyare forskning pekar på att möjligheter finns att lösa problemet. En bättre struktur inom området har skapats av den s k femfaktormodellen ("Big 5") och vissa dimensioner har framkommit i forskningen det senaste decenniet, främst emotionell intelligens. På grundval av dessa forskningsresultat är det möjligt att konstruera personlighetstest som har ett betydande praktiskt värde.

Lennart Sjöberg disputerade år 1965 vid Stockholms universitet inom området psykologisk mätning, och har sedan varit professor i psykologi vid Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm, legitimerad psykolog 1969. Senare ordförande i Sveriges Psykologförbunds vetenskapliga råd, och HRK:s metodnämnd. Ledamot av IVA. Han har arbetat med utveckling av både personlighetstest och intelligenstest, med speciellt intresse för personlighetstest som kan användas för att göra bättre prognoser än konventionella test av femfaktormodellens grundläggande dimensioner. Emotionell intelligens är ett centralt forskningsintresse.

VoF håller årsmöte kl. 14.00-14.45. Årsmötet är endast öppet för medlemmar.

Klockan 15 vidtar prisutdelning till Årets folkbildare Jonathan Lindström. Efter prisutdelningen håller Jonathan ett föredrag, som han givit rubriken ”Galaxer, medvetandefilosofi och bronsåldersmord - om vetenskapsglädje och populärvetenskap”. Han exemplifierar hur han skapar, tecknar och skriver sina böcker. Sedan diskuterar han, utifrån sina erfarenheter som arkeolog, vetenskaplig allätare och författare, begriplig och obegriplig vetenskap, vetenskapens och populärvetenskapens möjligheter och hur popularisering kan berika det vetenskapliga arbetet. Avslutningsvis hoppas han att både åhörarna och han själv ställer många frågor!

Efter mötet finns möjlighet att gå med till restaurang och äta en bit. Anmälan sker på plats.

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Många har nu insett att Sigmund Freud inte var den stora nydanaren inom psykologin som man tidigare ansett. Men t.o.m. många av hans hårdaste kritiker har ännu inte förstått den fulla omfattningen av hur mycket av Freuds och hans efterföljares teoriskapande som är taget ur tomma intet. Numera är det nästan så att det varje år framkommer nya avslöjanden om detta.

I sitt föredrag visar Scharnberg att mycket av Freuds och hans efterföljares arbete kan betecknas som pseudovetenskap, för att inte tala om rent bedrägeri. Han ställer frågan hur detta bedrägeri kunde lyckas så fullständigt. Varför har så få personer varit förmögna att kritiskt läsa Freuds och efterföljarnas skrifter och se vad som så uppenbart står där?

Max Scharnberg är docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Han har främst forskat över bedrägerier i psykologins historia; över analysmetoder av rättslig bevisning; samt över fundamental vetenskaplig metodologi. Hans viktigaste böcker är The Non-Authentic Nature of Freud's Observations (1993, två volymer), Textual analysis: an Approach for Assessing the Truth Value of Allegations of Sexual Abuse (1996, två volymer) och The Myth of Paradigm-Shift (1984). Han har varit sakkunnig i mer än 25 rättsfall.

Det är vanligt att man använder sig av personlighetstest i arbetsvlivet, t ex vid urval av sökande till ett jobb. Det finns en sannskyldig djungel av mer eller mindre ovetenskapliga test, och av testanvändare som saknar grundläggande kunskaper i psykologi och testmetodik. De test som förekommer är oftast översättningar av amerikanska eller brittiska original, och svenska valideringar är mycket sällsynta. Det är långt ifrån självklart att amerikanska resultat kan överföras till svenska förhållanden. I vissa fall är det väl känt att testmetodiken är värdelös för att göra prognoser - ett exempel är grafologi.

Även projektiva test som Rorschach används i arbetslivet, trots avsaknad av validering. Trots det finns det på många håll en överdriven tilltro till de slutsatser som kan dras av testningar. Ibland används test för andra syften än dem som de konstruerats för. Vissa ofta använda test bygger på föråldrade och numera övergivna teorier.

Ett speciellt svårt problem gäller självrapporttest, vilket är den vanligaste formen av personlighetstest i arbetslivet. Många som testas kan nämligen förväntas ge en överdrivet positiv bild av sig själva. De metoder som används för att motverka den tendensen är inte effektiva, men nyare forskning pekar på att möjligheter finns att lösa problemet. En bättre struktur inom området har skapats av den s k femfaktormodellen ("Big 5") och vissa dimensioner har framkommit i forskningen det senaste decenniet, främst emotionell intelligens. På grundval av dessa forskningsresultat är det möjligt att konstruera personlighetstest som har ett betydande praktiskt värde.

Lennart Sjöberg disputerade år 1965 vid Stockholms universitet inom området psykologisk mätning, och har sedan varit professor i psykologi vid Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm, legitimerad psykolog 1969. Senare ordförande i Sveriges Psykologförbunds vetenskapliga råd, och HRK:s metodnämnd. Ledamot av IVA. Han har arbetat med utveckling av både personlighetstest och intelligenstest, med speciellt intresse för personlighetstest som kan användas för att göra bättre prognoser än konventionella test av femfaktormodellens grundläggande dimensioner. Emotionell intelligens är ett centralt forskningsintresse.

Obs! Det är särskilt medlemsmöte (endast VoF-medlemmar får delta) kl. 18.15-18.30, då en ordinarie revisor ska väljas.

Den 1 december firas VoF:s 25-årsjubileum kl. 13.00-16.30 i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

• 13.00-13.10: VoF:s nuvarande ordförande hälsar alla välkomna
  
• 13.10-13.30: Sven Ove Hansson (VoF:s ordf. 1982-88): VoF:s tillblivelse och tidiga historia
  
• 13.30-14.00: Dan Larhammar (VoF:s ordförande 1998-2004): Vad blev det av förvillarna?
  
• 14.00-14.40: Gunilla Myrberg (Årets folkbildare 2000): Kvinnligt, manligt, olikt
  
• 14.40-15.00: Paus
  
• 15.00-15.40: Bengt af Klintberg (Årets folkbildare 1994): Nycklarna på bordet och andra trosföreställningar
  
• 15.40-16.20: Tom Stone (trollkonstnär): Konsten att luras
  
• 16.20-16.30: Reservtid
  

Det rationella vetenskapliga sanningssökandet hotas inte bara av av religiösa och pseudovetenskapliga sekter eller av politiker och massmedia. Forskare kan också själva bete sig på ett sätt som undergräver den vetenskapliga kulturen. Freudiansk psykoanalys, Mozarteffekten och socialkonstruktivism har t.ex. haft många tillskyndare inom universiteten. Ibland gör forskare hederliga misstag, men ibland slarvas det med grundläggande metodologiska principer och ibland är forskare faktiskt medvetet ohederliga. Framför allt är detta vanligt när masshysterier griper omkring sig, som bortträngda minnen av incest eller växthuseffekten och när forskare engageras för politiska mål. Föredraget kommer att beskriva många exempel på detta och även diskutera hur man skall skydda den vetenskapliga kulturen.

Germund Hesslow är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet. Han började sin akademiska karriär som filosof och vetenskapsteoretiker.

Att vara halvkunnig i naturvetenskap kan innebära att man lätt låter sig luras av ett naturvetenskapligt argument som refererar till välkända fysikaliska lagar. Föredraget tar upp ett flertal sådana exempel, t.ex. att gyroeffekter inte har något att göra med hur man kan hålla balansen på en cykel, att glasrutor i gamla kyrkor kan vara tjockare nedtill men att det inte beror på att glaset flyter ut, och att jordrotationen vissserligen påverkar hur flöden roterar men att det är helt irrelevant för badkarsvirveln. Mot en sådan bakgrund presenteras sedan några tankar om "hur man kan veta att något är sant".

Göran Grimvall är prefessor emeritus i teoretisk fysik (materialteori) vid KTH. Han har skrivit åtskilliga populärvetenskapliga böcker, bl.a. Sportens fysik (1987) och Varför är himlen blå (1993). Han har under många år ansvarat för spalten "Miniproblemet" i Ny Teknik. Göran Grimvall utkom år 2007 med en bok på engelska med fysikaliska problem och tankenötter, Brainteaser Physics: Challenging Physics Puzzlers (Johns Hopkins).

Mötet arrangeras i samarbete mellan VoF och Tekniska Museets Vänner.

En översättning bör återge vad orginalet egentligen säger. Det gäller även bibelversioner. Men eftersom översättningar av Gamla eller Nya testamentet ofta är avsedda att användas av religiösa samfund och tjäna deras förkunnelse, händer det att de styrs av ideologiska och dogmatiska hänsyn. Föredraget ger exempel på att grundtexternas ursprungliga innebörd på vissa ställen förvanskats för att passa tolkarnas egen tro, från en forntida grekisk översättning av den hebreiska bibeln till nutida dogmtrogna eller politiskt korrekta versioner. Mot denna tendens att låta senare utläggningar påverka återgivningen av grundtexterna ställs det ideal som präglar den senaste svenska översättningen: en strävan att återge originalets egentliga betydelse så som vi på vetenskapens nuvarande ståndpunkt uppfattar den.

Bertil Albrektson är född i Göteborg 1929 och disputerade 1963 i Lund på en textkritisk avhandling om Klagovisorna. Han var professor i gammaltestamentlig exegetik vid Åbo Akademi 1967-1976. Som heltidsanställd ledamot av Bibelkommissionen i Uppsala arbetade han 1975-2000 med nyöversättningen av Gamla testamentet, med huvudansvar för textkritik och hebreisk filologi.

Frågan om alkoholens hälsoeffekter - särskilt de föregivna positiva effekterna - har spelat stor roll i den alkoholpolitiska debatten såväl internationellt som i Sverige. Tidigare forskning har talat för att helnykterister har högre dödlighet såväl totalt som i hjärt-kärlsjukdomar än måttlighetsdrickare. Systematiska genomgångar av de aktuella studierna visar att många av dessa lider av metodologiska brister. Ju mindre metodproblem studierna lider av, desto mindre skyddande effekt ses av måttlig alkoholkonsumtion.

Sven Andréasson är docent i medicin och alkoholläkare, samt avdelningschef vid Folkhälsoinstitutet.

VoF:s t-shirt kommer att finnas till försäljning vid mötet. Priset är 100 kr/st. (Se denna sida för en bild på t-shirten.)

Utnyttjas produkter från växter överhuvudtaget i våra läkemedel? Hur var det förr och hur är det idag? I föredraget berättas först om några växter som användes av de gamla kulturfolken i Främre Asien och runt Medelhavet. Isoleringen av morfin ur opium i början av 1800-talet inleder en genomgång av ett antal välkända och ännu dag nyttjade läkemedelsväxter. Även ganska nytillkomna läkeväxter och svampar presenteras som t.ex. rosensköna, kalifornisk idegran, Dioscorea-arter, mögelsvampar och en speciell svamp från Hardangervidda. Växterna beskrivs kortfattat både botaniskt och med sina farmakologiskt verksamma innehållsämnen. Till några växter ges en liten ”kulturell” kommentar.

Rustan Johansson är pensionerad apotekare och har arbetat inom svensk läkemedelsindustri och på sjukhus- och öppenvårdsapotek. Han har också undervisat apoteks- och sjukvårdspersonal.

Med anledning av den nya boken Fakta eller fantasier: Föreställningar i vetenskapens gränstrakter anordnar ABF i samarbete med Leopard förlag och föreningen Vetenskap och Folkbildning en eftermiddag med föredrag och frågestunder.

Hålltider
13.00 Introduktion
13.05 Jörgen Malmquist: Alternativmedicin, vetenskap och politik
13.35 Frågestund
13.50 Bertil Albrektson: Tro och vetande i bibelöversättningar
14.20 Frågestund
14.35 Paus
15.00 Hanno Essén: Bör man vara orolig för jordstrålning?
15.30 Frågestund
15.45 Jesper Jerkert: Musikmyter
16.15 Frågestund
16.30 Slut

Jörgen Malmquist är läkare och docent i internmedicin vid Lunds universitet. Han är verksam som medicinsk skribent, publiceras ofta i Läkartidningen och har givit ut flera böcker, bland annat Föreställningar om sjukdom (2000). I Fakta eller fantasier bidrar han med en artikel om populära och politiska uppfattningar kring alternativmedicin.

Bertil Albrektson är bibelforskare och professor. Åren 1975-2000 arbetade han med nyöversättningen av Gamla testamentet som heltidsanställd ledamot av bibelkommissionen i Uppsala, med huvudansvar för textkritik och hebreisk filologi. I Fakta eller fantasier har han skrivit artikeln "Vetenskap och folkbildning i den nya bibelöversättningen".

Hanno Essén är docent i teoretisk fysik och lektor vid KTH. Han är också vice ordförande i Vetenskap och Folkbildning. I Fakta eller fantasier har han skrivit två artiklar, om jordstrålning och om det svenska filosofietablissemangets reaktioner på relativitetsteorin.

Jesper Jerkert är civilingenjör och doktorand vid KTH samt ordförande i Vetenskap och Folkbildning. Han är redaktör för Fakta eller fantasier och har bidragit med en artikel om musikmyter och en om trolleri och övernaturligheter.

Vår tid kallar sig gärna upplyst. Och åtminstone akademiskt utbildade människor föreställer sig helst att de inte så lätt låter sig luras av humbug och bondfångerier. Ändå sker det om och om igen – i rätt stor skala till och med. Inom den naturvetenskapliga och historiska forskningen liksom inom finansvärlden kan rena bedragare ibland skörda väldiga framgångar. Och sanningen är att en del av skulden ibland måste läggas på offret.

Författaren och frilansjournalisten Gunnar Wall har skrivit boken "Tidernas största bedrägerier" som han också presenterat i en serie inslag i Vetenskapsradion. Med exempel bland annat ur den diskuterar han vår vilja att låta oss luras, vad det beror på att vi fungerar så och vad man kan göra åt det.

Gunnar Wall har varit verksam som journalist sedan 70-talet. Han är också författare till flera böcker, exempelvis "Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet" som belönades med priset Guldspaden av Föreningen Grävande Journalister.

VoF håller årsmöte kl. 14.00-15.00. Sedan vidtar prisutdelning till Årets folkbildare Hans Rosling, varefter denne håller ett föredrag. Mer information kommer att publiceras snart.

Användningen av alternativmedicin sägs hela tiden öka. Beror denna ökning på att behandlingsmetoderna har visat sig verksamma eller finns det andra skäl? Ett stort antal vetenskapliga studier av alternativa metoder har gjorts och kommer att diskuteras i föredraget, bl.a. av akupunktur, homeopati, antroposofisk medicin, zonterapi, qi gong, blodgruppsdieten och örtmediciner.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och forskar inom farmakologi, neurobiologi och evolution. Han är medlem i Kungliga vetenskapsakademin och var 1998-2004 ordförande i Föreningen Vetenskap och Folkbildning. Hans hemsida finns på www.bmc.uu.se/~danl/.

Det tog Darwin mer än 22 år att samla argument för utvecklingsläran. Behövdes all denna tid för att sammanställa bevismaterialet eller fördröjdes publiceringen av ängslan för kontrovers med omvärlden? Att förändra ideér kan innebära både en personlig konflikt och ideologisk strid med andra forskare och med samhället. Darwins iakttagelser under resan med The Beagle diskuteras med avseende på hur de påverkat vår syn särskilt inom beteendevetenskapen. Föredraget tar även upp hur Darwins personlighet omfattar de egenskaper som är betydelsefulla för en forskare, dvs förmågan att observera, registrera, fundera och omvärdera, samt hur Linné ter sig i jämförelse med Darwin ur detta perspektiv.

Bengt Meyerson är professor emeritus i medicinsk beteendevetenskap vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Han forskar på beteenden hos djur av olika slag. Han är en engagerad folkbildare och ofta anlitad föredragshållare.

I en by i norra Sverige har en ny sorts sekt slagit sig ned. Sakta med säkert håller den på att infiltrera byn. En före detta medlem tog sitt liv hösten 2006.

En svensk riksdagsledamot berättar hur hennes telefon avlyssnades, avhoppare från omstridda sekter som Jehovas vittnen och Scientologerna talar om förtryck och iskall beräkning och en medlem i Moon-kyrkan ger sin bild av hur denna högerextrema sekt fungerar.

Vad är det som får en vanlig människa att gå med i sekt där han eller hon riskerar att dö? Vad händer inne i en sekt och hur förändras en människas världsbild när man kommit in i sekten? Clas Svahn berättar om hur människor dras till hemligheter och låter sig utnyttjas av sekter trots att de borde veta bättre och om hur lite svenska politiker gör för att stoppa detta. Ännu så länge har Sveriges förskonats från självmordssekter men utomlands har det funnits en lång rad: Heaven's Gate, Soltemplarorden och Folkets tempel är några exempel. Hundratals människor har dött.

Clas Svahn är journalist på Dagens Nyheter. Han har skrivit åtskilliga böcker, bokkapitel och artiklar om märkligheter, ufon m.m, och arbetar nu på en bok om sekter. Han deltar ofta i olika mediesammanhang för att kommentera frågor kring "det okända".

Arkeologi går ut på att studera och tolka spåren efter forna tiders människor för att ta reda på hur det var att leva för länge sedan. Var går gränsen mellan välgrundade tolkningar och fria fantasier? Hur är det egentligen med alla forntida astronauter och högteknologiska underverk, alla andliga bronsåldersparadis och kärnsunda stenåldersdieter som det berättas om i böcker och tidningar?

Martin Rundkvist, fil. dr, är forskare och redaktör för en anrik arkeologitidskrift. Han är numera på jakt efter Östergötlands järnålderskungar, en sorgligt bortglömd skara lokalpotentater. Hans hemsida finns på www.algonet.se/~arador/.

En psykoterapiform som under senare år omskrivits i allt positivare termer är kognitiv beteendeterapi (KBT). Den påstås vara användbar vid t.ex. ångest, fobier, depressioner, kronisk smärta, sömnproblem, stressrelaterade problem... Men finns det verkligen vetenskapligt stöd för dessa påståenden eller handlar det bara om en terapeutisk modefluga som om något decennium kommer att ha ersatts av något annat?

För många är KBT bara en bokstavskombination med diffus innebörd. I sitt föredrag ska psykolog Kristina Claesson försöka reda ut begreppen och sprida ljus över vad KBT står för. Hon kommer att beskriva principerna för KBT; bakomliggande teori, arbetssätt, behandlingsbara problemområden och vilket vetenskapligt stöd som finns för terapins effektivitet. Hon kommer även att i någon mån beröra skillnaden mot den av Freud inspirerade psykodynamiska terapin.

Kristina Claesson är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Hon är specialist inom arbetslivets psykologi och verksam vid Previa i Örebro.

De flesta personlighetstesten på den svenska marknaden har ingen etablerad giltighet för de syften som de utger sig tjäna. Det finns en betydande övertro på testen, som kan förklaras av ungefär samma faktorer som får många att tro på astrologi och dylikt. Föredraget tar upp aktuell forskning som också visat på att det finns vetenskapligt väl dokumenterade test för att mäta personlighet.

Lennart Sjöberg är professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, tidigare professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Han disputerade på en psykometrisk avhandling vid Stockholms universitet och har varit ordförande i Sveriges psykologförbunds vetenskapliga råd. Han har också varit gästprofessor i Berkeley och vid Stanford-universitetet. Hans hemsida finns på www.dynam-it.com/lennart/.

Ändring: Lennart Sjöberg kunde inte närvara. I stället föreläste Nils Wiklund, docent i rättspsykologi, på ungefär samma tema.

Varför gör vi som vi gör när vi lagar mat? Vi lägger ägg i köttfärssmeten, låter köttet ligga i marinad i flera timmar samt häller olja i pastakastrullen, allt utan att fundera på varför. Vi borde tänka efter betydligt mer när vi lagar mat och inte bara okritiskt använda den nedärvda kunskap som gått i arv från generation till generation.

I sitt föredrag avslöjar kocken Jan Boris-Möller olika matmyter som flitigt används i kök runt om i Sverige. Själv använder han sig av mycket naturvetenskap när han lagar mat. Jan Boris-Möller är en välkänd TV-kock och kokboksförfattare och har tillsammans med fysikern Hans-Uno Bengtsson skrivit boken Koka soppa på fysik (3:e uppl. 1999).

Mer om Jan Boris-Möller, se www.pentronic.se/svensk/stopextra/se696/jb-m.htm.

Användningen av alternativmedicin sägs hela tiden öka. Beror denna ökning på att behandlingsmetoderna har visat sig verksamma eller finns det andra skäl? Ett stort antal vetenskapliga studier av alternativa metoder har gjorts och kommer att diskuteras i föredraget, bl.a. av akupunktur, homeopati, antroposofisk medicin, zonterapi, qi gong, blodgruppsdieten och örtmediciner.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och forskar inom farmakologi, neurobiologi och evolution. Han var 1998-2004 ordförande i Vetenskap och Folkbildning. Hans hemsida finns på www.bmc.uu.se/~danl/.

Lasse Berg berättar om sin senaste bok Gryning över Kalahari. Lasse Berg har sedan mitten av 60-talet beskrivit världen för oss i böcker, TV-filmer, reportage och radioprogram. Han är en uppskattad berättare och "sommarpratare", samt hedersdoktor vid Lunds universitet. Den uppmärksammade Gryning över Kalahari är hans senaste bok.

Läs några recensenters kommentarer till Gryning över Kalahari här.

Hur roligt är det egentligen att se en gammal träkloss långsamt släpas i en tråd upp för ett lutande plan? Patrik Norqvist och Krister Wiklund försöker inspirera lärare och elever och väcka fascination inför fysiken. Ett av deras senaste pedagogiska grepp är "Hollywoodfysik", vilket innebär att väl valda filmklipp diskuteras utifrån en fysikers perspektiv. Det är vad vi ska bjudas på ikväll.

Patrik Norqvist och Krister Wiklund är lektorer i fysik vid Umeå universitet. De skrev en artikel om Hollywoodfysik i Folkvett 2/2006.

Tillämpad matematik kan klassificeras i två typer, beroende på om dess syfte är att belysa och förklara, eller att fördunkla och förvilla. Endast det ena av dessa syften är enligt Häggström hedervärt. Efter en kort allmän diskussion kring detta ämnar han illustrera den andra typen av tillämpad matematik med ett arbete av den amerikanske antidarwinisten William Dembski, vars argumentation vid närmare dissekering visar sig vara strunt.

Olle Häggström är professor i matematisk statistik på Chalmers, och forskar i sannolikhetsteori. Han är ordförande i Svenska matematikersamfundet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

De senaste 40 åren har medellivslängden ökat och barnadödligheten minskat i stora delar av världen. Födelsetalen har sjunkit och världens befolkningstillväxt bromsats upp. Fortfarande dör dock miljontals människor varje år av fattigdom. Vilken är den främsta orsaken till ohälsa i världen? Är uppdelningen i i-länder och u-länder fortfarande relevant? Blir världen bättre? Sådana frågor kan besvaras om man har ett tillförlitligt faktaunderlag.

Hans Rosling är professor i internationell hälsa vid IHCAR, Karolinska Institutet. Han har besökt en stor del av världens länder, och har bl.a. arbetat som distriktsläkare i Moçambique 1979-81. Han har bildat ett bolag som tagit fram gratis programvara för att visualisera ekonomiska och hälsomässiga skillnader mellan världens länder (se www.whc.ki.se och www.gapminder.org). Hans Rosling är en uppskattad föredragshållare och har varit Sommar-värd i radions P1 2005. I en intervju har han sagt sig vara "besatt av att försöka förstå sambandet mellan hälsa och utveckling".

Årets folkbildare 2005, Nils Uddenberg, mottar sitt pris som består av ett handmålat diplom och 20 000 kronor. I motiveringen sägs att Uddenberg "får priset för sina kunniga och tänkvärda beskrivningar av människan och hennes historia med utgångspunkt från såväl humaniora som biologi, och inte minst det evolutionära perspektivet". Nils Uddenberg är docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning och tilldelades år 2000 professors namn av regeringen. Efter prisutdelningen håller han ett föredrag betitlat "Folkbildning, vetenskap och demokrati i det moderna samhället - reflektioner om behovet av god populärvetenskap".

Skapelse kontra evolution är en gammal debatt, som på senare år har tagit sig nya former. Skapelsetroende har lagt fram "Intelligent Design" som ett nytt alternativ till evolutionen, inte lika öppet och uppenbart religiöst som den klassiska kreationismen. Men är Intelligent Design seriös vetenskap, eller är det fortfarande religion, om än under vetenskaplig täckmantel? Finns det allvarliga vetenskapliga frågetecken kring evolutionen?

Debattens vågor går höga i USA, med uppmärksammade rättsfall så sent som i december 2005. Men även i Sverige är frågan aktuell, med en KDU-ordförande, Ella Bohlin, som öppet medger att hon är kreationist, och tycker att skapelseläran ska jämställas med evolutionen i skolorna.

Sverker Johansson är universitetslektor i fysik vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping, där han arbetar med lärarutbildning. Han är forskarutbildad i partikelfysik, författare till både en bok om universums ursprung och en bok om språkets ursprung. Han började granska kreationismen i samband med kristna vänners frälsningsförsök med kreationistiska argument.

De enda som är osäkra om våldet verkligen har ökat i Sverige är de få forskarna som har forskning om brottsutveckling som yrke. Detta påstående kommer att utgöra en utgångspunkt för en kritisk genomgång av källor till våra kunskaper om brottslighetens omfattning, karaktär och utveckling över tiden. Sarnecki kommer också att presentera några hypoteser om brottsutvecklingen i Sverige samt tänkbara orsaker till denna utveckling.

Jerzy Sarnecki är sedan 1993 professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, dessförinnan bl.a. forskare och utredningschef på brottsförebyggande rådet, BRÅ. Han har främst forskat om ungdomsbrottlighet, brottsliga nätverk, samhällets reaktion på brott och faktorer bakom brottsutveckling och brottsprevention. Senaste publicerade böcker: Delinquent Networks. Youth co-offending in Stockholm (Cambridge University Press 2001), Introduktion till kriminologi (Studentlitteratur 2003). För närvarande arbetar Sarnecki bl.a. med en antologi om diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättsväsendet.

Har människan verkligen landat på månen? Orsakades flodvågskatastrofen av amerikanska atombomber? Styrs världen av ett hemligt sällskap?

Trots en tid där det blivit allt lättare att hitta information och få svar på sina frågor är det många som tror på olika typer av konspirationsteorier. Så snart en större händelse inträffar föds nya: attacken mot World Trade Center, Estonias förlisning och mordet på Olof Palme.

Clas Svahn är journalist på Dagens Nyheter och har skrivit flera böcker, samt bidragit med flera kapitel till Världens största konspirationer (Semic 2002). Som ordförande i Riksorganisationen UFO-Sverige har han varit medom att undersöka bakgrunden till ett stort antal UFO-rapporter och även funnit naturliga förklaringar till de flesta. Han deltar ofta i olika mediesammanhang för att kommentera frågor kring "det okända".

I sitt föredrag kommer han att fokusera på vår tids konspirationsteorier, kopplingar till antisemitism och frågan om varför vi tror på konspirationsteorier.

Under en halv dag anordnas fem korta populärvetenskapliga föredrag relaterade till boken Vetenskap eller villfarelse. Fem av bokens medförfattare talar och svarar på frågor:

• Jesper Jerkert: Slagrutan i folktro och forskning
• Dan Larhammar: Homeopati, alternativ medicin och kvacksalveri
• Thors Hans Hansson: Fysik och mystik
• Sven Ove Hansson: Eldgång och andra mirakler
• Hanno Essén: Evighetsmaskiner och drömmen om fri energi

Mer information om boken Vetenskap eller villfarelse återfinns i detta reklamblad (pdf).

Med boken Quantum Healing (1989) av Deepak Chopra som utgångspunkt kommer Staffan Yngve att tala om bruk och missbruk av kvantmekanik. Begreppet "kvantsalveri" är en egenhändig översättning av Quantum Healing, vars svenska försäljare använder mer vetenskapligt välklingande namn såsom "kvantmedicin" eller "livets vetenskap". Den så kallade kvantmekaniska korrigeringsmössa, som förevisats på en hälsomässa i Uppsala, kan förvisso avfärdas som en modern dumstrut. Mot bakgrund av att kvantsalveriets "guru" vunnit insteg i de finaste salonger menar dock Staffan Yngve, att det finns anledning att granska och bemöta företeelsen.

Staffan Yngve är docent i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Han undervisar och forskar i kvantmekanik och har mottagit Thuréuspriset för sin forskning. Han har regelbundet publicerat populärvetenskapliga artiklar och har prisbelönats för sin folkbildargärning. Han har gjort flera uppmärksammade framträdanden och har samlat stora åhörarskaror i anslutning till Fysikens år 2005.

Olof Palmes klassiska formulering "Politik är att vilja" har av många missuppfattats. Att vilja är inte liktydigt med att fatta beslut, och när man i artiklar och anföranden möter uttrycket "Politik är att styra" är det tid att se upp. Hjälp att reda ut begreppen kan man få genom att betrakta några legobitar. Föredraget diskuterar demokratins villkor och medborgarskapets förutsättningar.

Bengt Göransson var statsråd i den socialdemokratiska regeringen 1982-91, ansvarig för grundskola, kultur och media -89, utbildningsminister med ansvar för universitet och högskolor samt kultur och media 1989-91, chef för Folkets Hus föreningarnas Riksorganisation 1971-82, ordförande i förbundsstyrelsen för ABF, Arbetarnas Bildningsförbund 1980-82, ordförande i demokratiutredningen 1997-2000 och ordförande i Föreningen Norden 2000. Därutöver har han ett livslångt engagemang i nykterhetsrörelsen (IOGT-NTO).

I januari erhöll Robert Aschberg utmärkelsen Årets folkbildare 2005 (läs mer här). Den 14 september höll han ett föredrag i samband med att han tog emot sitt pris.

Ett nytt forskningsfält håller på att utvecklas i studiet av universum. Med hjälp av neutrinopartiklar vill forskare nu studera processer ute i universum, bland annat universums mörka materia, källorna till den kosmiska strålningen m.m. Neutrinopartiklar har den unika egenskapen att de kan passera enorma mängder av materia utan att absorberas. För att observera neutrinopartiklar krävs gigantiska detektorer av kubikkilometers storlek. Föreläsningen behandlar AMANDA- och IceCube-teleskopen som är placerade på 1500?2500 meter ned i isen under Sydpolen i Antarktis. Per Olof kommer också att kommentera hur det är att sova på en plats där de så kallade Hartmann- och Curry-linjerna har en maximalkoncentration.

Per Olof Hulth är styrelsemedlem i Vetenskap och Folkbildning och var ordförande under ett antal år. Han är professor i experimentell astropartikelfysik vid Stockholms universitet.

I ett geologiskt perspektiv har koldioxidhalten i jordens atmosfär sällan varit så låg som i vår tid. Men nu ökar koldioxidhalten hastigt. Hur allvarlig är situationen egentligen? I media skildras katastrofscenarier, ofta med tveksam vetenskaplig grund. Osäkra profetior om framtiden marknadsförs som vetenskapligt baserade rön. Vad är fakta, hypotes eller spekulation i klimatfrågan? Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, tillstår att osäkerheter finns kring klimatfrågan, men hur stora är dessa?

Klimatfrågan är mycket komplex och ingen forskare behärskar mer än en del av helheten. Birger Schmitz har försökt att förstå och resultatet av hans ansträngningar presenteras.

Birger Schmitz är professor och ämnesföreträdare vid Avdelningen för litosfär och paleobiosfärvetenskap vid Lunds universitet. Han forskar främst om naturliga globala miljökatastrofer i jordens historia, men följer händelseutvecklingen på dagens jord med stort intresse.

Forskning från de senaste decennierna visar att människans minne är ett resultat av en aktiv, konstruktiv process där individens egenskaper, händelseinformationen och faktorer vid lagring och framplockning av minnet samspelar. Många studier har visat att människors minnen av en händelse kan styras till att stämma med felaktig information som presenterats efter händelsen, och under senare år har man också visat att det går att implantera ett helt händelseförlopp som aldrig inträffat i människors minnen. Resultaten har bland diskuterats i samband med den komplexa frågan om återuppväckta minnen av traumatiska barndomshändelser.

Torun Lindholm är universitetslektor och forskare i psykologi vid Mälardalens Högskola. Hon har publicerat i internationella vetenskapliga tidskrifter inom områdena social- och minnespsykologi, och leder för närvarande ett antal forskningsprojekt kring minnesfunktioner i rättsliga sammanhang. Hon undervisar i kognitiv-, social- och rättspsykologi vid Mälardalens Högskola och Stockholms Universitet.

Har människan verkligen landat på månen? Orsakades flodvågskata-strofen av amerikanska atombomber? Styrs världen av ett hemligt sällskap?

Trots en tid där det blivit allt lättare att hitta information och få svar på sina frågor är det många som tror på olika typer av konspirationsteorier. Så snart en större händelse inträffar föds nya: attacken mot World Trade Center, Estonias förlisning och mordet på Olof Palme.

Clas Svahn är journalist på Dagens Nyheter och ordförande i Riksorganisationen UFO-Sverige. Han har skrivit flera böcker, bidragit med flera kapitel till Världens största konspirationer (Semic 2002). Han deltar ofta i olika mediesammanhang för att kommentera frågor kring "det okända".

I sitt föredrag kommer han att fokusera på vår tids konspirationsteorier, kopplingar till antisemitism och frågan om varför vi tror på konspirationsteorier.

Liv uppstod i ett tidigt skede på jorden. Hur kan det ha gått till? Det är en fråga med många aspekter som kräver insatser från flera olika vetenskapsdiscipliner. Vi behöver känna till förhållandena när jorden var nyskapad vilket hänger samman med hur den bildades, vi behöver förstå hur organiska ämnen kunde bildas för att sedan formas till komplex som utvecklades till det första livet. Vi vill få en bild av det första livet och den första utvecklingen. Vi vill gå till ett större perspektiv: Vad kan vi säga om möjligheterna för liv på andra platser i universum?

Idag finns kunskap om mycket av detta. Men också, fortfarande, svåra, olöstafrågor. Clas kommer att ge en översikt av frågorna, hur man försöker begripa och besvara dem.

Clas Blomberg är professor emeritus i teoretisk fysik vid KTH (ALBANOVA, avdelningen för teoretisk biologisk fysik).

Skapelsetroendes sätt att argumentera skiljer sig inte mycket från andra som är övertygade om att den etablerade naturvetenskapen styrs av konspirationer. Men de är betydligt mer välorganiserade, och därför farligare. Många (fri)kyrkliga i Sverige tror att skapelsetron och evolutionsteorin är två jämbördiga teorier.

Maria Gunther Axelsson kommer att berätta om sina egna erfarenheter, som före detta kreationist och som vetenskapsjournalist, och även gå igenom hur kreationister försöker bevisa att universum kan vara 6000 år gammalt trots att det ser så mycket äldre ut.

Maria Gunther Axelsson är vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter och doktor i högenergifysik. Hon är uppvuxen i frikyrkan, och kom i kontakt med kreationismen som tonåring.

Vilka föreställningar har stenålderns, bronsålderns och järnålderns nordbor om sol, måne och stjärnor? Hur höll de reda på tidens gång? Det här är frågor som kan besvaras av arkeoastronomin, en vetenskapsgren som kombinerar arkeologi och astronomi. Tyvärr har många tolkningar gått till överdrift och givit arkeoastronomin dåligt rykte. Det som massmedialt har uppmärksammats är i första hand sannolikt felaktiga men fantasieggande tolkningar där avancerade astronomiska observationer förutsätts ligga bakom fornlämningarnas konstruktion. Likaså har den skarpa kritiken fått uppmärksamhet. Mindre känt är att det med mer sansade vetenskapliga metoder är möjligt att klarlägga grundläggande frågor om de forntida nordbornas föreställningar och bruk av himlafenomenen från stenåldern fram till medeltidens början. Det gäller både den rumsliga uppfatttningen av världen, kalendern samt de astronomiska observationernas nivå. Föredraget berör i första hand dessa vetenskapliga metoder och resultat.

Jonathan Lindström är arkeolog och författare.

Hanno Essén, lektor vid Institutionen för mekanik på Kungl. Tekniska Högskolan och aktiv inom Vetenskap och Folkbildning, kåserar över slagrutor, jordstrålning, currykryss, virvlat vatten, evighetsmaskiner, fri energi, elektromagnetiska fälts hälsoeffekter, alternativmediciner mm.

Finns det någon vetenskaplig grund för dessa? Hur skiljer man på god och dålig (natur)-vetenskap?

Föredraget ger en översikt över delar av VoF:s verksamhet och tar upp för gamla medlemmar och Folkvett-läsare välkända pseudovetenskaper. Det vänder sig således främst till potentiella och nyare medlemmar. Föredraget arrangeras av Tekniska Museets Vänner.

James Randi är skeptikerrörelsens främste galjonsfigur. Han avslöjade i sin bok The Truth About Uri Geller (1982) denne som bluffmakare. För detta har han stämts på mångmiljonbelopp av Geller, men lyckligtvis har domstolarna trott mer på Randis version. James Randi har satt upp ett pris på en miljon dollar till den som vid vetenskaplig testning kan bevisa en övernaturlig förmåga. James Randi föreläser och har lovat att försöka inkludera psychic surgery, dvs operation med fingrarna helt utan kirurgiska instrument, ett trick som under förespegling att det är övernaturligt utförs av skrupelfria "doktorer" på vissa håll i världen. Torsdagen den 30 september (Göteborg). Fredagen den 1 oktober (Stockholm).

Astronomen Marie Rådbo har av VoF utsetts till Årets folkbildare 2003. Hon mottar här sitt pris och håller ett föredrag med titeln Den stora planetparaden. -- I vår har vi kunnat se fem planeter med blotta ögat på himlen. Vad är en planet egentligen och hur många finns det? Vad har den moderna utforskningen av planeterna lärt oss? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden?

Marie Rådbo är universitetslektor i astronomi vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet. Enligt styrelsens motivering får hon priset för sitt "engagerade arbete med att sprida kunskap om naturvetenskapens arbetssätt och resultat. Hon har på ett inspirerande sätt, och under många år, verkat för att begripliggöra fysiken och främst astronomin för en större publik. Med sina många populärvetenskapliga böcker om astronomi har hon speciellt vänt sig till barn och ungdomar". Marie Rådbo har under 2003 kommit ut med två nya böcker i astronomi: Härifrån till oändligheten, som även vänder sig till en vuxen läsekrets, samt en Läsa-Lätt, Ut i rymden. Några av hennes senaste böcker kommer att finnas till försäljning och signering vid föredraget. Mer om Marie Rådbo finns på hennes hemsida.

Slagrutor har en lång historia. Närmare bestämt finns de säkert belagda från 1400-talet, då i form av den klassiska grenklykan som hålls med båda händerna. Användningsområdena har växlat genom åren. De flesta tänker kanske på vattensökning, men slagruteliknande instrument används numera av entusiaster för att leta efter nästan vad som helst. Fungerar det? Om det inte fungerar, hur kommer det sig att entusiasterna ändå är övertygade om att det fungerar? Kan man hitta något alls med slagrutor, t.ex. jordstrålning?

Föredraget kommer att besvara dessa frågor och ger en bred översikt över slagrutan: historia, folktro, utförd forskning (såväl bra som dålig). Särskilt kommer kopplingar att framhävas mellan slagrutetro och andra teorier som presenteras som vetenskapliga men saknar sakligt stöd. Många pseudovetenskaper korsbefruktar varandra på intressanta sätt.

Jesper Jerkert är civilingenjör från KTH (Teknisk fysik) och är medlem i VoF:s styrelse. Han har ett brett intresse för vetenskap och pseudovetenskap men har särskilt studerat den befintliga vetenskapliga litteraturen om slagrutor och besläktade fenomen.

I den dagliga verksamheten med patienter är det mycket märkbart att de införlivat en rad "nyttiga" påståenden om mat, kropp och ätande som de snappat upp i media, på gym och inte minst genom hörsägen. Dessa myter blir för många rättesnöret för hur man "ska" äta - i stället för att våga lita på den egna kroppen. Att inte ifrågasätta rimligheten i dessa råd kan ibland bli ödesdigert eftersom man faktiskt kan bli sjuk av att äta "för nyttigt". Hör du till dem som drabbas av oförklarlig huvudvärk? Förstoppning? Frusenhet? Oregelbunden hjärtrytm? Känner du dig duktig när du tar en sallad till lunch, eller känner du dig nyttig när du byter allt mot lättprodukter? Vi översköljs med en sådan mängd myter om mat och hälsopåståenden, att det blir svårt att sortera i mediabruset. För att i någon mån rensa upp i floran av påståenden och myter kring mat, skrev Gisela tillsammans med dietistkollegan Anna-Carin Lindskog boken Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel. Den ligger till grund för kvällens föredrag. Boken kommer också att finnas till försäljning (pris 160 kr).

Gisela van der Ster har disputerat i näringslära vid Uppsala universitet och är verksam som dietist med ätstörningar som specialitet.

Föreläsningen diskuterar svårigheterna med att popularisera naturvetenskapen och särskilt fysiken. Kan allt populariseras? Vilka förenklingar är tillåtna, vilka inte? Vad är det som fångar fantasin? Har det förändrats med tiden? Frågeställningarna illustreras med exempel från bland annat Marssonder, strängteori och populärkultur.

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Han är författare till boken Stjärnor och äpplen som faller - en bok om upptäckter och märkvärdigheter i universum (2003). Han undervisar bl.a. på kursen Fysik för poeter.

Alla är vi språkbrukare, och de flesta av oss yttrar sig gärna i språkliga frågor som till exempel olika språks företräden, språkens släktskapsförhållanden och vilka egenskaper som utmärker ett korrekt språkbruk. Språkvetarna är inte alltid lika säkra som lekmännen, men ibland kan de vederlägga allmänt omfattade åsikter.

Niels Hovmöller kåserar om vad vi vet och inte vet om olika språks ursprung, ordförråd, språklagar och framtidsutsikter. Niels som är språklärare, läromedelsförfattare och provkonstruktör kommer också att komma in på det omstridda ämnet språkundervisning.

Den amerikanske författaren och trollkonstnären James Randi besöker Stockholm! Det var tio år sedan sist.

James Randi är skeptikerrörelsens främste galjonsfigur. Han avslöjade i sin bok The Truth About Uri Geller (1982) denne som bluffmakare. För denna har han stämts på mångmiljonbelopp av Geller, men lyckligtvis har domstolarna trott mera på Randis version. Randi är också känd för att tillsammans med redaktören för tidskriften Nature ha avslöjat vilka fel som begicks då experiment i Frankrike verkade tyda på att homeopati skulle fungera. James Randi har satt upp ett berömt pris på en miljon dollar till den som vid vetenskaplig testning kan bevisa en övernaturlig förmåga. Många har försökt men hittills har ingen lyckats. Se vidare hemsidan för James Randi Educational Foundation.

Randi föreläser om sin fascinerande verksamhet och brukar också visa enstaka trolleritricks. Randi talar engelska.

Föredraget, som kanske kan betecknas som ett kåseri, består av två fristående delar.

Den första delen handlar om felaktiga föreställningar om hjärnans funktion och betydelse för människan såsom de yttrats under de senaste decennierna, trots alla aktiviteter under denna tid för att sprida saklig information om hjärnan.

Den andra delen handlar om medvetandet och det omedvetna och om kreativitet, snille och galenskap. Medvetandet är trångt och i stort sett detsamma som arbetsminnet, dvs. det som är aktuellt för oss just i nuet. Det arbetar steg för steg på ett analytiskt sätt. Det omedvetna däremot rymmer oändligt mycket, t.ex. av inlärda förmågor, minnen, fördomar m.m. som påverkar eller styr vårt handlande, våra omdömen och beslut. I det rika materialet kan överraskande kombinationer ske som i lyckade fall kan vara nyskapande och i medvetandet upplevas som inspiration eller rentav som påverkan utifrån. "Man äger ej snille för det man är galen", skrev Kellgren. Men det är ändå en gammal uppfattning att någon sorts samband finns och senare forskning visar att det faktiskt förhåller sig så.

Lennart Widén är professor emeritus i klinisk neurofysiologi vid Karolinska Institutet

Genetiskt modifierade grödor kommer inte att lösa alla världsproblem, och den klassiska växtförädlingen kommer att stå i centrum även i fortsättningen. Men rätt använd kan gentekniken ge viktiga bidrag till världens livsmedelsförsörjning, till minskad miljöbelastning och till möjligheter att skapa förnyelsebara råvaror som ersätter ändliga produkter som t.ex. mineraloljor.

Ända sedan vi människor började bruka jorden för bortåt 10 000 år sedan har vi sysslat med olika former av förädling. Inga av våra odlade grödor är identiska med de naturliga arter som de härstammar från. De är resultatet av ett långt arbete med att omkombinera och förändra olika gener för egenskaper som människan värdesätter, till exempel smak, hög avkastning och motståndskraft mot sjukdomar. Vad är skillnaden mellan klassisk växtförädling och genteknik, vilka är möjligheterna och riskerna? Föredraget kommer att kortfattat redogöra för dessa frågor.

Kristina Glimelius är professor i genetik och växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hennes forskning och undervisning har fokuserats på frågor som rör genteknik och klassisk förädling. Hon har medverkat vid många populärvetenskapliga presentationer och diskussioner. Hon har även varit involverad i ett flertal utredningar inom genteknikområdet, arbetat med forskningspolitiska frågor och varit ledamot av gentekniknämnden.

Religionshistorikern Olav Hammer har av VoF utsetts till Årets folkbildare 2002. Han mottar här sitt pris och håller ett föredrag med titeln Osunt förnuft. - Det finns ett stort glapp mellan verkligheten och våra föreställningar om den. Vi kan misstolka våra sinnesintryck. Vi kan stuva om i våra minnen och glasklart komma ihåg händelser som aldrig inträffat. Vi ser samband där det inte finns några. Och för att orientera oss i detta träsk av vilseledande intryck litar vi på auktoriteter som ofta inte förtjänar vår tillit.

Mer information om Olav Hammer finns här.

Människans härstamning följs från primaternas närmaste föregångare till Homo sapiens. Den ekologiska bakgrunden till vår evolution belyses, både under tidiga skeden (rasbildning) och i form av de "ekologiska revolutioner" som lett fram till den moderna människans agrara och industrialiserade samhällen. En tänkbar förklaring till religiositetens uppkomst föreslås också.

Pelle Palm, fil. lic., är pensionerad biolog, tidigare verksam som lärare vid Stockholms Universitet i bl.a. vertebratsystematik och -evolution samt ekologi. Han var senare chef för Stiftelsen Skansens zoologiska avdelning och under 1970- och 80-talen panelmedlem i radions och TV 2:s program Naturväktarna.

Vad har den nya svenska bibeln med vetenskap och folkbildning att göra? Föredraget vill visa hur översättningen vilar på vetenskaplig grund när det gäller textkritik och filologi och hur notapparat och uppslagsdel ger sakliga och så långt möjligt objektiva upplysningar som underlättar en historisk förståelse av texterna, oberoende av religiös inställning.

Bertil Albrektson är bibelforskare och var från 1967 professor i gammaltestamentlig exegetik vid Åbo Akademi. Åren 1975-2000 arbetade han med nyöversättningen av Gamla testamentet som heltidsanställd ledamot av bibelkommissionen i Uppsala, med huvudansvar för textkritik och hebreisk filologi.

Elektromagnetiska fält ("EMF") har varit i fokus i riskdebatter rörande bildskärmar, hushållsapparater, kraftledningar, mobiltelefoner och andra moderna påfund. För många har EMF blivit ett slarvigt samlingsbegrepp för allt möjligt som har med elektricitet eller magnetism att göra. Elektromagnetiska fält liksom ren magnetism har länge tillskrivits mystiska egenskaper - kanske delvis därför att det är osynligt. Upplevelsespektret är stort: Somliga har magneter i madressen för att må bättre, några tycker att det jordmagnetiska fältet ska åtgärdas, vissa grupper vill ha strålningsfria zoner, ytterligare andra bryr sig inte.

Den här kvällen kommer fokus att ligga på om elektromagnetiska fält i storleksordningen 50 HZ till "mobiltelefonfrekvenser" (ca 1 GHz) kan ge upphov till effekter på DNA-nivå. En del av underlaget kommer att baseras på karaktären hos större sammanfattningar, översiktsartiklar och liknande. En viss betoning kommer att ligga på sådant som inte brukar nämnas i den allmänna debatten. Riskkommunikation som rör EMF är särskilt besvärlig, delvis därför att många massmedier systematiskt saboterar eller exploaterar det språk som berör frågor om kausalitet respektive omöjligheten att bevisa icke-risker. Hypotetiskt har föreslagits att EMF kan ge minst ett tiotal sjukdomar inklusive galna ko-sjukan. Nyligen förmedlade TV dessutom att råtthjärnor ser ut som grönmögelostar efter mobiltelefonexponering. Förhoppningen är att föredraget åtminstone ska provocera fram en intressant debatt.

Björn Cedervall (med dr och docent i medicinsk strålningsbiologi, Karolinska Institutet, civ ing, kärnkemi & biokemi, KTH) har som specialitet skador på DNA som följd av exponering för joniserande strålning och kemikalier. Han är också radiologispecialist vid SwedPower AB.

Vad innebär diagnoser som DAMP och ADHD? Vad vill man uppnå genom att utreda och behandla dessa barn med neuropediatriska funktionsstörningar? Nyttan av att ställa dessa diagnoser har debatterats, och särskilt har farmakologisk behandling av barn, i synnerhet med centralstimulantia, ifrågasatts.

Mia Hovmöller är barnneurolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Hon utreder och behandlar barn med neuropediatriska funktionshinder såsom DAMP, ADHD, autism och förståndshandikapp samt CP och muskelsjukdomar.

Föredragshållaren gav 1996 ut boken Sex, lögner och terapi, som handlar om den stora massmediala uppmärksamheten kring incest för ungefär tio år sedan. Uppmärksamheten svepte med en mängd fall som i efterhand visade sig vara fantasier, ofta stimulerade av framsuggererade minnen. Föredraget innehåller reflektioner om vad som hände efter utgivningen av boken. Vilka var reaktionerna? Vad har förändrats? Hur hanterar medierna överhuvudtaget svåra, känsloladdade och moraliska frågor?

Lilian Öhrström är journalist på Dagens Nyheter. Hon utsågs till Årets folkbildare 1996 av VoF "för sin undersökande journalistik om faran med 'dolda minnen' för rättssäkerheten".

När Birnam Wood i Shakespeares pjäs Macbeth slutligen syns marschera mot Dunsinane Hill förebådande Macbeths död, har själva scenen blivit en av aktörerna: skådespelarna påverkar scenen och scenen styr skådespelarnas öden. Detta påminner i mångt och mycket om den allmänna relativitetsteorins beskrivning av hur materien formar rumtiden och rumtidens form bestämmer materiens banor. Med bilder hämtade från några av Shakespeares dramer presenterar denna föreläsning den moderna fysikens beskrivning av mikrokosmos och makrokosmos.

Hans-Uno Bengtsson är docent i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Han utsågs av VoF till Årets folkbildare 1993 "för sin förmåga att förena god underhållning med pedagogik på högsta nivå". Han har författat åtskilliga böcker riktade till en fysikintresserad allmänhet, bl.a. Fysik för fem sinnen (1996) och Konsten att uppskatta omvärlden (1998).

Vilken är vår plats i Livets stora stamträd? Föredraget presenterar elementa inom biologisk systematik och taxonomi, dvs. stamträdets uppbyggnad, med särskild fokusering på begreppen släkte, art och ras. Hur arter förändras och nya arter uppkommer i evolutionsprocessen berörs också, liksom människans släktskapsförhållanden och variationen inom arten Homo sapiens.

Pelle Palm är pensionerad biolog, tidigare verksam som lärare vid Stockholms Universitet i bl.a. vertebratsystematik och -evolution samt ekologi. Han var senare chef för Stiftelsen Skansens zoologiska avdelning och under 1970- och 80-talen panelmedlem i radions och TV 2:s program Naturväktarna.

Nästan sexton år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är den massmediala bilden av olyckans hälsokonsekvenser fortfarande ofta splittrad och motsägelsefull. Inte sällan hör vi att olyckan orsakat kraftigt ökad sjuklighet särskilt i befolkningen i de mest berörda länderna - Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Vad ska vi tro om detta? Vad vet vi idag? Dessa frågor kommer att belysas utifrån två FN-rapporter. Den ena sammanfattar den senaste vetenskapliga utvärderingen av de strålningsrelaterade sjukdomarna och genomfördes av FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR). Den andra beskriver effekter och risker från ett bredare samhällsperspektiv och har nyligen publicerats gemensamt av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s barnfond (UNICEF).

Leif Moberg är filosofie doktor och myndighetsspecialist vid Statens strålskyddsinstitut. Han arbetar med tillsynsverksamhet särskilt av kärntekniska anläggningar och med strålningens miljöfrågor, vari han även bedriver egen forskning. Han har varit involverad i arbetet med Tjernobylolyckans följder sedan olyckan inträffade i april 1986.

Torbjörn Fagerström utsågs till Årets folkbildare 2001 för sina klargörande beskrivningar av biologi och betydelsen av grundforskning. I krönikor och debattartiklar i dagspress har han förklarat sammanhang inom ekologi, evolution och genetik, inklusive deras betydelse för vår förståelse av människan. Med belysande exempel och humor har han rett ut vanliga missförstånd om determinism, kön och sociobiologi.

Torbjörn Fagerström är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. De senaste åren har han varit fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Han har även skrivit en populärvetenskaplig bok om evolutionen samt medverkat i TV-programmet Fråga Lund.

Föredraget kommer att från ett självupplevt perspektiv behandla kreationism, dvs. skapelsetro, i dagens Sverige i allmänhet och på en kristen friskola i synnerhet. Bakgrunden är att det i Uppsala finns en skola med 700 elever där man från lågstadium till gymnasium undervisar i kreationism inom ämnet biologi. Skolan blev för ett år sedan anmäld till skolverket av föredragshållaren för bland annat brister i biologiundervisningen.

Per Kornhall är doktorand i systematisk botanik vid Uppsala universitet och har en bakgrund inom Livets Ord. Han har arbetat fem år som biologilärare vid Livets Ords gymnasium.

Föredraget kommer att handla om vandringssägner i dagens Sverige. Några är av färskt datum, till exempel berättelsen om terroristens varning, andra har funnits länge, som historierna om "subliminal reklam" (t.ex. att man har klippt in rutor i filmer där det står "drick cocacola").

Bengt af Klintberg är folklivsforskare och författare och är välkänd för sitt uppskattade radioprogram Folkminnen och för böckerna Råttan i pizzan och Den stulna njuren. Han utsågs till Årets folkbildare 1994 och är hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Alltfler rapporter berättar om påverkan av mobiltelefoner på, hjärnans elektriska aktivitet och funktioner. Flera studier har också gjorts om hjärntumörer och mobiltelefonanvändning, och några av dessa finner en ökad förekomst av hjärntumörer hos användare av främst analoga telefoner.

I föredraget kommer dessa olika problem att belysas likväl som de problem som finns kring hur mycket av strålningen som absorberas i användaren.

Kortfattat kommer också den senaste utvecklingen kring magnetfält och cancer att belysas. WHO:s expertorgan har i somras klassificerat lågfrekventa magnetfält som en möjlig cancerframkallare och detta bör enligt WHO leda till att vi tillämpar försiktighetsprincipen för exponering för dessa fält.

Kjell Hansson Mild är forskare vid Arbetslivsinstitutet och adjungerad professor vid Örebro universitet. Han är ordförande för sektion K inom Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap, som är en kommitté inom Kungliga Vetenskapsakademien.

I debatten kring jordbrukets miljö- och resursproblem har ekologisk odling blivit något av ett nyckelord. Flera livsmedelskedjor hårdlanserar ekologiska produkter. Regering och Riksdag vill att 20 procent av jordbruket skall drivas ekologiskt år 2005. Förväntningarna är stora att detta skall bidra till att minska odlingens miljöeffekter och ge oss hälsosammare livsmedel.

Men vilken roll kan egentligen den ekologiska odlingen spela i detta sammanhang? Håller de empiriska och teoretiska argumenten för odlingsformens förmodade fördelar? Vilka problem löses bäst med "ekologiska" resp. "konventionella" medel och metoder?

Olle Pettersson är agronomie doktor och har som statskonsulent vid Sveriges lantbruksuniversitet under många år arbetat med frågor kring odlingens miljöproblem. Han har också ofta skrivit populärvetenskapligt i dessa och näraliggande ämnen, senast i uppsatsen "Den postdarwinistiska odalmannen" (Forskning och Framstegs essäbilaga till nr 5, 2001). Se också hans uppsats i Folkvett 1991: Ekologisk mysticism i odlingen.

En vanlig tanke är att man inte ska tro på något som man inte har förnuftiga skäl att hålla för sant. Föredraget handlar om hur denna maxim ska tolkas och om den är en rimlig princip.

Lars Bergström är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, efter att tidigare - under åren 1974 till 1986 - ha varit professor i samma ämne vid Uppsala universitet. Han har särskilt forskat inom värdeteori, vetenskapsteori och moralfilosofi.

Den moderna epoken kännetecknas bland annat av en successiv höjning av den allmänna utbildningsnivån. Mot denna bakgrund kan det tyckas överraskande att det ännu finns människor som är vidskepliga eller hyser andra föreställningar som strider mot en vetenskaplig världsbild. I föredraget presenteras statistiska data om svenskarnas inställning till paranormala fenomen liksom till vetenskap och kunskap. Med hjälp av djupintervjudata ges exempel på hur enskilda individer förhåller sig till det oförklarliga - hur det förklaras, vilka funktioner det kan ha, etc. En annan sak som uppmärksammas är att vetenskapliga teorier delvis fyller olika funktioner i en vetenskaplig kontext och inom ramen för en människas livsåskådning.

Sven-Eric Morhed är teologie doktor och disputerade i januari 2001 på avhandlingen Att förklara det oförklarliga - En livsåskådningsstudie om människors tolkningar av paranormala fenomen i en vetenskaplig tidsålder (Abstract). Efter disputationen har Morhed varit knuten till teologiska institutionen vid Uppsala universitet och fortsatt sin forskning inom ramen för projektet "Livsåskådning, etnicitet och natursyn", vilket stöds av Riksbankens jubileumsfond.

Föredrag av Håkan Blomqvist, bibliotekarie och förbundsordförande i Humanisterna: "Antroposofi - ockultism som blivit rumsren".

Föredrag av Hans Isaksson, leg. läkare: "Antroposofisk medicin - en kritisk granskning".

Dessutom allmän diskussion.

VoF arrangerar tillsammans med Humanisterna.

Gunilla Myrberg utsågs till Årets folkbildare 2000 för sin oförtröttliga folkbildande insats som radiomedarbetare i medicinska frågor. Hon har varit verksam vid Sveriges Radio alltifrån Dagens eko på 60-talet till Vetandets värld där hon fortfarande medverkar. Däremellan sändes, fram till pensioneringen för några år sedan, hennes mycket långa och uppskattade serie Kropp och själ. Gunilla Myrbergs folkbildarinsats beror till stor del på förmågan att som intervjuare i svåra ämnen kunna förena en kvalificerad utfrågning med rollen som lyssnarnas representant. Därigenom har hon fungerat som pedagogisk rapportör från viktiga forskningsfronter.

Placebo - från latinets "jag skall behaga" - är en ibland önskvärd men ibland besvärlig och ofta svåridentifierad komponent i de flesta behandlingsmetoder. Vad består placeboeffekten av och hur kan den förklaras?

Harry Boström är professor emeritus i medicin vid Uppsala universitet och var tidigare verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han medverkade som en av de mer kritiska rösterna i alternativmedicinutredningen 1989 och höll samma år föredrag hos V&F om denna. Numera har han uppdrag som konsult för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Boström organiserade hösten 1999 en konferens om placebo i Stockholm som resulterade i en nyligen utkommen bok med titeln Placebo (se denna sida).

De flesta biologer accepterar idag utan vidare att livets mångfald har uppkommit genom evolution och att mekanismen bakom denna process är det naturliga urvalet, där små ärftliga variationer påverkar individens chanser till överlevnad och fortplantning. Denna centrala biologiska teori framfördes av Charles Darwin år 1859. Sedan dess har hans teser ständigt prövats och omprövats i takt med att nya fakta kommit fram, och fortfarande pågår diskussioner mellan kritiker och försvarare.

Marianne Rasmuson är professor emerita i genetik, Umeå universitet, och medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Hon har forskat inom bl.a. populationsgenetik, skrivit flera populärvetenskapliga böcker samt deltagit flitigt i den allmänna debatten om genetiska och biologiska frågor.

I debatten hörs ibland påståenden som "massmedierna är ju bara en neutralkanal, det är innehållet i dem som är det intressanta" eller "journalistersaknar kunskap, om de bara läste på så skulle vi få en bättrenyhetsförmedling". Det cirkulerar ett antal föreställningar i samhället om våramedier. Inte alla är vetenskapligt förankrade. En vanlig, och sannolikt till endel befogad, kritik är att medierna ofta ger oss felaktig information. Detfinns många faktorer som kan förklara varför massmedierna tycks vara så sårbaraför populistiska och dåligt underbyggda beskrivningar av verkligheten. Iföredraget diskuteras ett antal sådana faktorer utifrån några modeller sombeskriver massmedierna och journalisterna som förmedlare av information.

Anders Sahlstrand är fil doktor i journalistik på en avhandling omstorstadsmorgonpressens nyhetskällor. Han har verkat som lärare vidinstitutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholmsuniversitet. Han har engagerat sig i utbildningsfrågor inom mediesektorn. Blandannat har han suttit som sakkunnig på Skolverket för gymnasietsMedieprogram och utvärderat en utbildningssatsning om Internet förjournalister. Till yrket är Anders numera informationsrådgivare på GullersGrupp Informationsrådgivare AB.

Innehåll: Förvirring uppstår när näringsexperter, icke-näringsexperter, livsmedelsindustri och media tävlar om att nå fram med budskap om vad man bör äta eller inte äta. På insändarsidor, hemsidor och i media frodas påståenden om vilka livsmedel som är nyttiga och vilka som är skadliga. Aspekter på mat som sammanhänger med miljö, ekologi och etik sammanblandas med påståenden om matens näringsegenskaper och effekter på vår hälsa.

- Har forskarna själva belägg för "larm" om hälsoskadliga matvanor? Hur bemöter man myter eller missuppfattningar som sprids och överlever som ogräs? Är en myt fantasi eller lögn?

Under seminariet kommer tre personer med olika bakgrund och som är verksamma inom mat-kost-hälsa-området att ge exempel på de myter, missuppfattningar och påståenden om matens näringsegenskaper som förekommer på insändarsidor, hemsidor och i marknadsföring.

Maria Lennernäs, doktor i medicinsk vetenskap och docent i näringslära, Uppsala universitet. Ansvarig för nutritionsforskning vid Svensk Mjölk AB. Titel på föredrag: "Tal och förtal om mat"

Åsa Moberg, dietist, Svensk Mjölk AB ("de svenska böndernas kunskapsorganisation"). Titel på föredrag: "Klassiska myter om mjölk"

Åke Bruce, professor vid Livsmedelsverket i Uppsala. Rådgivning om kost i populärlitteratur.

Thord Silverbark är vikarierande lektor på Avdelningen för idéhistoria på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har ingen bakgrund som fysiker utan har intresserat sig för ämnet av nyfikenhet. Han disputerade ifjol på en avhandling om de diskussioner som fördes i ämnet i Sverige under perioden 1910-1970.

Vetenskaplig kunskap, rationalism, upplysningsidéerna, sekularism kritiseras från flera olika håll idag. Är det moderna projektets och demokratins idéer på avveckling? Håkan Blomqvist är bibliotekarie i Norrköping och vice ordf. i förbundet Humanisterna.

Georg Klein utsågs till årets folkbildare 1999 för sina klarsynta och humanistiska beskrivningar av vetenskap, människor och kultur. Georg Klein är professor emeritus i tumörbiologi och har skrivit ett flertal böcker, bl a Korpens blick (1998) och Utvägen (1992). Ur VoF:s motivering: "På ett entusiasmerande och personligt sätt berättar han om forskningens genombrott, vedermödor och etiska aspekter. Med stringens skiljer han på vetenskap och tro både när det gäller pseudovetenskap som astrologi och övertro på vetenskap så som molekylärbiologisk fundamentalism och eugenik."

Barbro Westerholm är läkare och har disputerat i farmakologi. Hon har arbetat med läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinformation och varit generaldirektör för Socialstyrelsen. Efter en period i Riksdagen är hon nu heltidsarbetande ordförande för Sveriges pensionärsförbund. Hennes föredrag utgår från människans dröm om det magiska pillret och fortsätter med akupunktur, THX, oral galvanism, hexaklorofen, tobaksbruk-fosterskada, amfetamin och MBD/DAMP. Slutknorr: att som forskare aldrig ge efter för tro, tyckande, opinioner utan att styrka allt med vetenskap.

Johan Lundborg blev teologie doktor 1991 på avhandlingen "Ideologiernas och religionens död: en analys av Herbert Tingstens ideologi- och religionskritik". Han skriver f.n. en bok om den stora religionsdebatt som utbröt i Sverige kring seklets mitt när Hedenius 1949 lät publicera sin bok Tro och vetande. Stora delar av Sveriges teologiska och kulturella elit drogs in i den våldsamma polemik som följde. Men vad var det man bråkade om och skulle en liknande debatt kunna uppstå idag?

Föredragshållaren är freelanceskribent och kritiker med speciell inriktning på evolutionsteori och evolutionär psykologi. 1983 introducerade han sociobiologin i Sverige med boken Den Påklädda Apan - en polemisk introduktion till sociobiologin. Apan väckte anstöt hos såväl marxister som samhällsvetare och humanister. Enligt SvD är Folin ett råskinn som bedriver intellektuellt underhållningsvåld på Finanstidningens ökända kultursida. För sitt levebröd arbetar han med att skapa nya och ruskiga utställningar på Armémuseum.

Föredragshållaren är kombinatoriker med forskning inom DNA-analys. Han är också medlem i vår förening sedan starten.

• Sannolikheten för att livet skulle ha uppkommit genom en slump är inte större än en på 1000000000000000000.
• Andelen moderatsympatisörer har minskat med hela fyra procentenheter. Ändringen är statistiskt säkerställd.
• Fyrtio procent av niorna är sämre än genomsnittet i matematik. Katastrof, säger skolministern!

Som skeptiker har man stor anledning att ifrågasätta uppgifter av det här slaget. Pseudovetenskapen drar gärna stora växlar på statistiska uppgifter och det är inte alltid lätt att finna felen i resonemangen. Men också seriösa tänkare faller ibland i fallgropar.

Föreläsningen hålls i Lund.

Föreläsningen hålls i Uppsala.

Håkan Blomqvist föreläste om New Age och politisk extremism.

Årets folkbildare 1995 Harriet Svenhard berättade om sitt arbete inom föreningen FRI som kämpar mot auktoritära sekters åsiktsförtryck.

Årets folkbildare 1993 Hans-Uno Bengtsson föreläste om fysikens begränsningar och användbarhet inom andra vetenskaper.

Medborgarhuset, Stockholm

Medborgarhuset, Stockholm

Årets folkbildare 1991 Bodil Jönsson berättade om sitt sätt att folkbilda.

James Randi, magiker från USA, gav flera föreställningar.

James Randi, magiker från USA, höll tre föreställningar.

11 juni kl 11.15 Self-deception in science (Fysikum, Stockholm)
11 juni kl 19.00 Search for the Chimera (F2, KTH, Stockholm)
12 juni kl 16.00 Self-deception in science (Fysiska institutionen, hörsal B,
Lund)

Rune Andréasson, Skalmans skapare, Årets folkbildare 1990, presenterade Bamse och hans vänner.

James Randi, magiker från USA, gav två föreställningar i juli.

Årets folkbildare 1989 Gunnar Rosell talade om sitt arbete som medicinsk journalist vid Aftonbladet.

Årets folkbildare 1988 Klas Fresk om Tom Tits experiment.

Årets folkbildare 1987 Hans Rehnvall talade om populärvetenskap i massmedia.

Kortare anföranden av Sven Ove Hansson, Gunnar Steineck och Svante Jansson. Därpå följde en allmän diskussion om föreningen och dess verksamhet.

Svante Malmgren talade om kvacksalveri

Lester Wikström talade om sekter.

Inledning av Tomas Lönngren.

Nils Trowald demonstrerade hur en trollkarl kan åstadkomma telepati och andra underverk.

Inledningar av Berndt Brehmer, Lena Carlsson och Hans Wicksell

Arne Helldén talade om "Upplysning och folkbildning i ett historiskt perspektiv"