post id: 31178
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=31178
  
Skeptisk måndag

Nikola Tesla

Tesla i sitt labb
Nikola Tesla i sitt laboratorium (1899). Bilden är en dubbel­exponering och strålarna var inte igång när Tesla satt i stolen.


Nikola Tesla var en serbisk-amerikansk uppfinnare, elektrotekniker och futurist, verksam i slutet av 1800-talet och under tidigt 1900-tal. Han är mest känd för sina bidrag till dagens växelströms­system (AC). Han patenterade en växelströms­baserad induktions­motor och visade att växelström i många fall var överlägset likström (DC), framför allt vad gäller långväga kraftöverföring. Tesla var djupt involverad i hur elektrifieringen av samhället utformades kring sekelskiftet 1900, bland annat i konkurrens med uppfinnaren Thomas Edison och företagen Westinghouse Electric och Thomson-Houston Electric. Speciellt rivaliteten mellan Tesla och Edison (som förespråkade likström) är mytomspunnen.

Tesla arbetade även med ett stort antal andra innovationer och idéer, bland annat trådlös kraftöverföring och kommunikation, teoretisk fysik, och mycket annat. Trots sina tidiga framgångar och uppemot 300 registrerade patent, hade Tesla ekonomiska problem under större delen av livet. De senare åren framförde han alltmer fantastiska och otroliga påståenden och han dog i fattigdom som en relativt tragisk figur 1943.

Relativt harmlösa överdrifter angående Tesla

Tesla i sitt labb
Nikola Tesla på omslaget till Time Magazine (1931)

Tesla nämns ofta som skapare eller upptäckare av uppfinningar och fenomen som han egentligen bara utvecklade och förbättrade. Växelström, radio­kommunikation, trans­formatorer, och vatten­kraftverk var några av de saker som ofta tillskrivs honom trots att andra redan hade beskrivit eller konstruerat sådana före honom. Han tog dock flera av dessa företeelser till nya nivåer och bidrog till att utveckla dem på innovativa sätt. Trots att hans roll ofta förskönas och överdrivs så var hans insatser viktiga för framsteg inom dessa områden.

Inte alltid korrekt

Nikola Tesla levde i en tid där inte allt som vi nu känner till var fullt etablerat. Tesla motsatte sig bland annat teorin om att atomer består av mindre subatomära partiklar och hävdade att det inte fanns något sådant som en elektron som skapar en elektrisk laddning. Han trodde att ifall elektroner överhuvud­taget existerade, så var de ett fjärde tillstånd av materia eller en ”subatom” som endast kunde existera i ett experimentellt vakuum. De hade enligt honom i vilket fall inte något med elektricitet att göra. Tesla ansåg att atomer är oföränderliga och att de inte kan ändra tillstånd eller delas på något sätt. Han trodde även att 1800-talets koncept om en allomfattande eter som överförde elektrisk energi var korrekt.

Konspirationsteorier och nonsens

Med tiden har myterna kring Teslas bedrifter vuxit och blivit en källa till alla möjliga teorier. Han har utmålats som en smått övernaturlig figur med insikter bortom beprövad vetenskap, bland annat med kännedom om ”magiska tal” (numerologi). Han ska ha uppfunnit källor till gratis energi, dödstrålar och andra saker som strider mot naturlagarna. Just ryktena rörande en dödsstråle fick de amerikanska myndigheterna att beslagta hans anteckningar efter hans död för att de inte skulle falla i fientliga händer. Detta har bara gett ytterligare bränsle åt fortsatta spekulationer.

Teslas namn finns överallt

Den stora mystiken kring Tesla har gjort att hans namn och rykte har levt kvar och frodas fortfarande. Ingen kan ha undgått att en innovativ bil­tillverkare har tagit hans namn, vilket ju i och för sig är ganska harmlöst. Men många charlataner använder också gärna namnet Tesla för att ge trovärdighet åt nonsens­produkter. Om någon försöker sälja en idé eller produkt och hänvisar till Nikola Tesla, så kan det vara klokt att dra öronen åt sig.

Länkar:

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning