Gästinlägg av David Hedlund, VoF Göteborg

Titt som tätt dyker det upp debattörer på VoF:s internetforum som fastnat för en konspirationsteori och vill utmana skeptikerna på forumet att motbevisa henom. Resultatet brukar bli nedslående för båda parter. Därför följer här några råd till dig som vill diskutera vetenskapliga teorier med skeptiker.

En aspekt av den vetenskapliga metoden som är av avgörande betydelse, är att ändra uppfattning när det finns goda skäl till det. Det är inte ovanligt att nykomlingen istället för att själv lägga fram argument, länkar till en lång video eller bok med en lång räcka påståenden av varierande kvalitet. Hänvisar du till en sådan källa som enda argument om och om igen, så ger du intryck av att du inte vill investera mer än så. Du har fortfarande, möjligheten att framföra en underbyggd hypotes och hänvisa till de källor som styrker den. Ifall du lyckas göra det på ett bra sätt finns det plötsligt indikationer på att du är beredd att investera lika mycket i frågan som du förväntar dig av oss andra, och då kommer vi att ändra uppfattning.

En liten varning, dock: Ifall du inte vill bli avfärdad som konspirationsteoretiker, är det viktigt att du tar till dig av vad folk svarar, och redogör för vad du ser för problem med det, om du inte accepterar det. Ifall du bara svarar ”OK, men det här då”, och tar upp något helt annat, så är det fortfarande vi som får göra allt jobbet, eftersom det tar mycket längre tid att bemöta ett påstående taget ur luften (om det nu är det) än det tar att strunta i svaret och ta ett nytt påstående ur luften. Det är ett väldigt vanligt mönster, som präglar diskussioner kring den här sortens ämnen. Jag råder dig på förhand att aktivt undvika det.

Men ifall vi ska prata vetenskaplighet så är det viktigt att ha i bakhuvudet att hemliga dokument, egna upplevelser och anonyma personers bedyrande inte är värda någonting över huvud taget. Jag säger inte att det är lögn, men jag säger att det inte är vetenskap. Det som är så fantastiskt med vetenskapen är att det inte gåratt ljuga, och låta din lögn bli accepterad som sanning. För att dina påståenden skall accepteras krävs att andra kan komma fram till samma resultat. Ifall de inte kan det, så finns det något problem med din hypotes. Forskaren Christopher Gillberg gjorde i en studie misstaget att lova sina deltagare högre anonymitet än vad han hade mandat till. När studien visade intressanta fynd ville andra se hans data, vilket han inte ville ge ut. För att kunna hålla sitt löfte valde han att förstöra rå-datat. Det innebar inte att han ljugit om sina fynd, men det innebär att fynden ur ett vetenskapligt perspektiv lika väl hade kunnat vara påhittade.

Något annat som är intressant i vetenskapliga sammanhang, men som ofta saknas totalt i konspirationsteorier, är falsifierbarhet. Det måste vara åtminstone teoretiskt möjligt att komma med ett bevis som får personen som framför en hypotes att förkasta densamma. Ifall allt man framför kan förklaras bort på ett eller annat sätt, så är hypotesen helt ointressant. Så är ofta fallet med Illuminati, att vad man än drar fram som pekar mot det, viftas bort med att även det är riggat av Illuminati själva. Då har man snart blåst upp Illuminati till något som precis alla är med i, varpå hypotesen blir urvattnad och meningslös.

Notera att dessa är riktiga vetenskapliga verktyg, och att det därmed finns vetenskapsteoretiker som har heta diskussioner om de relativa betydelserna av reproducerbarhet, falsifierbarhet, transparens och om hur stor bevisbördan är för att man ska förkasta en tidigare etablerad sanning. Vetenskapen är det bästa verktyg vi har för att komma i närheten av sanningen. Jag hoppas att du är beredd att investera det som krävs för att komma dit.