

Den stora olyckan
Phineas Gage arbetade som förman vid ett järnvägsbygge i Vermont i USA den 13 september 1848 när en allvarlig olycka inträffade. Under sitt arbete med att packa sprängämne i en bergsspricka exploderade laddningen oväntat. En järnstav på cirka 6 kilo, drygt en meter lång och runt tre centimeter i diameter, skickades med stor kraft upp ur hålet och träffade Gage i huvudet. Föremålet flög rakt genom hans vänstra kind strax bakom ögat ut och genom toppen av skallen. Det drabbade ögat och en stor del av den vänstra pannloben i hans hjärna förstördes helt.
Märkligt nog förlorade Gage inte medvetandet (åtminstone inte länge, men olika versioner av händelsen finns) och han kunde fortfarande både tala och gå direkt efter olyckan. Efter 10 dagar föll han i koma, men vaknade upp igen en dryg vecka senare. Han fick vård av läkaren John Harlow, som behandlade skadorna och dokumenterade hur han återhämtade sig.

Omedelbara följder
Rent fysiskt ska Gage ha läkt från sina skador ganska snabbt. Han återfick sin styrka och rörlighet utan betydande motoriska eller språkliga nedsättningar. Däremot noterade personer i hans omgivning stora förändringar i hans beteende och personlighet. Från att ha varit en ansvarstagande och socialt kompetent ung man, ändrades has personlighet drastiskt. Han blev impulsiv, respektlös och opålitlig. Dr. Harlow noterade att Gages ”mentala läggning” förändrats så mycket att de som kände honom inte längre tyckte sig känna igen honom.
Dessa beteendeförändringar tolkas än idag som konsekvenser av skador på just pannloben, ett område i hjärnan som styr beslutsfattande och socialt beteende. Det gav vetenskapen en första tydlig insikt i hur en persons personlighet styrs av hjärnans fysiska struktur. I förlängningen utmanade det också idén om att personer har ”en själ” som är fristående från den biologiska kroppen.
Phineas Gages senare liv
Oförmögen att återvända till sitt tidigare arbete sökte sig Gage nya sysselsättningar efter olyckan. Han reste runt i delstaten New England och tog betalt för att visa upp sig själv och den nu berömda järnstaven i olika sammanhang. Några år senare flyttade han till Chile där han arbetade som diligensförare mellan Santiago och Valparaíso – ett arbete som krävde både ansvar och social förmåga. Detta tyder på att han i viss mån hade återhämtat sig från olyckan.

Gradvis försämring och död
År 1859 återvände Gage till USA och slog sig ner hos släktingar i San Francisco. Där drabbades han efter hand av epileptiska anfall som med tiden blev alltmer frekventa och allvarliga. Den 21 maj 1860, nästan tolv år efter olyckan, avled han till följd av en serie sådana attacker. Han begravdes i San Francisco, men år 1867 grävdes både hans kranium och järnstaven upp och skickades till Dr Harlow i Massachusetts. Dessa (ganska makabra) föremål finns numera utställda på Warren Anatomical Museum vid Harvard Medical School.
Betydelse för vetenskapen
Phineas Gages fall ses som det första tydligt dokumenterade exemplet på ett samband mellan hjärnskador och personlighetsförändring. Hans öde har spelat en viktig roll i utvecklingen av neurologi och psykologi. Skadan han ådrog sig visade klart att olika delar av hjärnan är kopplade till specifika funktioner, och att detta inkluderar både personlighet och socialt beteende.
Samtidigt finns det anledning att misstänka att effekterna av Gages personlighetsförändringar (åtminstone på längre sikt) har överdrivits. De rapporterade förändringarna verkar i viss mån ha varit övergående. Detta skulle kunna förklaras av hjärnans plasticitet, det vill säga dess förmåga att låta andra delar ta över funktioner som skadade områden tidigare har hanterat. Liknande effekter observeras inte sällan hos patienter som har drabbats av stroke eller andra skador på hjärnan.
Länkar:
- Wikipedia: Phineas Gage
- The Skeptic UK, Kat Ford: The story of Phineas Gage’s accident is well-known; what happened to him afterwards is not
- Folkvett nr 2018-3, Xzenu Cronström Beskow: Från protovetenskap till pseudovetenskap: Frenologi på 1700- och 1900-talet
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.