post id: 31591
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=31591
  
Skeptisk måndag

Hawthorne-effekten

Hawthornefabriken
Hawthornekomplexet sett från luften, ca 1925

Sanning eller seglivad myt?

Man refererar ibland till den så kallade Hawthorne­effekten inom organisationsteori eller arbetspsykologi. I populärt medvetande har nog också de flesta av oss hört talas om den, även om vi inte alltid känner den vid namn. Det hela utgår från ett antal experiment vid Hawthorne Works, en Western Electric-fabrik i Chicago under 1930-talet.

I ett försök att öka produktiviteten provade man först med att införa bättre belysning. Man fann då att arbetarna presterade bättre. Fler produkter tillverkades per arbetare och dag. När belysningen ökades ytterligare så ökade också produktiviteten på nytt. Sedan provade man att istället återställa belysningen till den ursprungliga nivån, och gjorde en överraskande upptäckt – produktiviteten ökade igen!

Man drog slutsatsen att förändringen av belysningen inte var det som hade fått arbetarna att arbeta mer effektivt i sig. Istället var det det faktum att de hade fått uppmärksamhet och känt sig sedda som hade ökat deras motivation.

Chaplin
En glad arbetare som fått ny belysning?
(Charlie Chaplin i “Moderna Tider”, 1936)

Finns Hawthorne­effekten?

Efter att ha tagits som en allmän sanning under lång tid började konceptet ifrågasättas i mitten på 60-talet. Framförallt fann man att de experiment som gjordes vid Hawthorne var väldigt bristfälliga, vetenskapligt sett:

  • Grupperna av arbetare som undersöktes var små och flera personer byttes ut under experimentens gång.
  • Ingen kontrollgrupp fanns.
  • Belysningsminskningen (återgången till den ursprungliga belysningen) gjordes på våren när dagsljuset ökade naturligt. Det är alltså inte säkert att det faktiskt blev mörkare i lokalen.
  • Belysningen var inte heller den enda förändringen som infördes – man ökade också kopplingen mellan arbetsresultat och ekonomisk belöning och gav dessutom arbetarna en tydligare återkoppling i övrigt.

Det var också depression i USA vid tillfället och arbetarna kan ha upplevt en större press att prestera och upplevt att deras jobb kanske var i fara när man ökade mätningen av varje persons produktivitet.

Det är inte svårt att finna en nedlåtande syn på arbetare i allmänhet i den gängse tolkningen av Hawthorneeffekten. Lite grann som en foglig hund skulle alltså en fabriksarbetare motiveras av all form av uppmärksamhet från sin ”husbonde” (fabriksledningen), även när förändringen är negativ (belysningen återställdes).

Om man tycker sig se en ”Hawthorneeffekt” så kan det istället bero på andra orsaker än ökad uppskattning. Kanske en faktor är att man (om man är motiverad att göra ett bra jobb) blir bättre på att leverera om man tydligare får reda på vad företagsledningen vill ha?

Lennart Sjöberg, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm sammanfattade 2006 en analys av Hawthorneeffekten så här:

Den påstådda Hawthorne-effekten är exempel på en beteendevetenskaplig myt som bygger på slarvig och otydlig forskning som har andra och mera rimliga tolkningar. Senare generationer av [forskare] har fört den vidare som en etablerad sanning.

Myten om Hawthorneeffekten visar ändå på en grundläggande sanning: Att studera och förklara mänskliga reaktioner är svårt, och att isolera exakt vad som driver folks beteende är ofta väldigt komplicerat.

Länkar:

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning