post id: 25054
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=25054
  
Skeptisk måndag

Dunning–Kruger-effekten

För okunnig att inse sin egen begränsning

Socialpsykologerna David Dunning och Justin Kruger publicerade 1999 en uppmärksammad studie kallad “Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One’s Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments” (ungefär: “Okunnig utan att inse det: hur oförmågan att inse sin egen inkompetens kan leda till överdriven självuppskattning”). I senare undersökningar, som ”Why People Fail to Recognize Their Own Incompetence” (“Varför personer inte inser sin egen inkompetens”), utvecklade de sin teori. Dunning och Kruger ansåg sig kunna visa att ju lägre kunskap man hade inom ett ämne desto mer överskattade man sin kompetens. Det omvända gällde också – de som hade hög kompetens underskattade snarare sin egen förmåga. Det är detta fenomen som nu kallas ”Dunning–Kruger-effekten”.

Dunning–Kruger-effekten
Dunning–Kruger-effekten

Vanliga miss­upp­fattningar

En av de vanligaste feltolkningarna av teorin är att inkompetenta personer tror sig kunna mer än experter. De flesta vet om att de inte är experter, men underskattar hur svårt ämnet är. En annan missuppfattning är att Dunning–Kruger-effekten beskriver hur “dumma människor” resonerar. Men alla kan råka ut för Dunning–Kruger-effekten och det har inte med begåvning att göra. En professor med en IQ på 140 kan falla offer för detta tankefel på samma sätt som en normal- eller lågbegåvad person.

Kritik

Effekten har ifrågasatts under åren. En kritik går ut på att om alla tror sig ligga nära genomsnittet och det sen visar sig att kunskapen skiljer sig åt mellan personer så kommer man rent matematiskt att få en liknande effekt som den i diagrammet här bredvid. Kruger och Dunning har dock lyckats visa att detta inte kan förklara hela effekten. De har också bland annat visat att man kan eliminera den ursprungliga effekten genom att via undervisning göra försöksdeltagare mer kompetenta.

Att ta med sig

Kännedom om Dunning–Kruger-effekten kan hjälpa oss att reflektera över vad vi anser om ämnen som vi inte är så insatta i. Vi har väl alla någon gång gått i fällan att utbrista “hur svårt kan det va’?” och börjat raljera om hur korkade experter kan verka. Frågan att ställa sig då är om vi faktiskt har tillräckliga kunskaper att göra den bedömningen.

För vidare fördjupning, läs gärna Dan Katz’ Folkvett-artikel (Folkvett nr 1, 2021) Dunning – Kruger: hur svårt kan det va’?. Där finns också referenser och hänvisningar till Kruger och Dunnings studier och till både kritiker såväl som försvarare av deras slutsatser.

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning