post id: 32272
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=32272
  

Apofeni är en psykologisk effekt där vi människor finner mönster i föremål där det egentligen inte finns något mönster alls. Det kan handla om synintryck eller ljud, men det är också vanligt att tycka sig se mönster i företeelse så som hasardspel, fluktuationer aktienoteringar och andra serier av data.

Vad det beror på

Vår överdrivna benägenhet att hitta mönster i omgivningen hör förmodligen ihop med att hjärnan ofta tar genvägar för att komma till en slutsats. Att analysera det vi upplever på ett strikt logiskt och rationellt sätt tar tid – kan man istället hoppa direkt till en slutsats sparar man mycket tid och kraft. Om det verkligen finns ett återkommande mönster så är detta inte irrationellt. Det kan dock göra att vi hoppas på att så är fallet, en typ av önsketänkande. Det kan också ge en känsla av kontroll. Att något sker slumpmässigt kan upplevas obehagligt, så vi vill hellre se någon form av ordning bakom det hela.

Pareidoli

Den kändaste formen av apofeni kallas pareidoli. Detta gäller specifikt synintryck. Vi är alla mästare på att se ett sammanhang även i rent slumpmässiga visuella mönster. Vi anstränger oss hårt för att se ett sammanhang även i helt oorganiserade synintryck, som till exempel stjärnbilder. Det är mycket lättare för vår hjärna att känna igen en grupp av stjärnor än att individuellt memorera varje enskild stjärnas position på himlen. Att se bilder av Jesus i rostat bröd, änglar i molnformationer och spöken i mörka rum eller dimma är också typiska exempel på pareidoli.

Ansikten

Väldigt ofta handlar pareidoli (synapofeni) om ansikten – den mänskliga hjärnan har en benägenhet att tycka sig se ansikten överallt. Vi har alla sett bilar, hus och molnformationer som ser ut som ansikten.

En trolig förklaring till detta är nog att vi människor är väldigt sociala djur som är beroende av individer i vår omgivning. Deras ansikten är inte bara ett bra sätt att känna igen dem och att skilja vän från fiende, det är också ett bra sätt att läsa av deras sinnesstämning. Det skulle förklara att vi så lätt även tillskriver konstgjorda ansikten känslor, så som ilska, förvåning eller rädsla. Det är av största vikt för oss att hålla reda på andra personers humör och deras inställning. Det hjälper oss att identifiera de som är ett hot, till skillnad från de som är vänligt inställda och på “vår sida”.

Ljudapofeni

Musik

Att finna mening i slumpmässiga ljud är också en form av apofeni (ibland kallad ljudpareidoli). Detta är bland annat förklaringen till att så många tycker sig ha upptäckt gömda budskap i ljudinspelningar som spelas upp baklänges. Ett av de mest kända exemplen är Led Zeppelins låt Stairway to Heaven. Somliga, bland annat på religiöst håll, har hävdat att om man spelar musikspåret baklänges, så kallad “backmasking”, så kan man höra följande:

Here’s to my sweet Satan / The one whose little path would make me sad whose power is Satan / He’ll give you, he’ll give you 666 / There was a little tool shed where he made us suffer, sad Satan

EVP

Andra som ofta faller för ljudapofeni är de “spökjägare” som använder sig av EVP, “Electronic Voice Phenomenon” (på svenska ibland kallat ITK, “Instrumentell transkommunikation”). De använder olika typer av radiomottagare som väldigt snabbt byter radiofrekvens och slumpmässigt plockar upp brottstycken av sändningar. Det är sedan upp till spökjägaren att försöka hitta “meddelanden” från andevärlden i det som spelas upp.

Hasardspel

Många hasardspel som tärningsspel eller roulett bygger på ren slump (om ingen fuskar). Varje gång du kastar en tärning så är chansen att få en sexa alltid en på sex. Men om du slår samma tärning många gånger i rad är det väldigt lätt att tycka sig se mönster av typen ”varje gång jag har slagit en tvåa så tar det två slag till innan sexan kommer upp”. Det är naturligtvis inte sant. Utfallet från en tärning beror aldrig på vilka utfall som har hänt tidigare. Som ofta har påpekats så har slumpen inget minne.

Aktiekurser, börsindex och valutakurser

Aktieindex, individuella aktiekurser och valutakurser styrs naturligtvis i grunden och på längre sikt av fakta såsom inflation, konjunkturer, och företags lönsamhet. Men det finns också ett stort element av slump speciellt i tider när ekonomiska faktorer är stabila och ”ingenting händer”. I sådana perioder är det lätt att tycka sig se mönster i fluktuationer och att försöka tolka dem till sin fördel för lönsamma spekulationer.

Speciellt tydligt är detta vad gäller så kallad ”teknisk analys”. Detta går ut på att man försöker förutse kommande kursrörelser baserat på historiska noteringar och upplevda ”mönster” däri. Det finns väldigt lite rationell substans i sådan analys, om ens någon. Möjligen kan resultatet bli självuppfyllande ifall väldigt många aktörer tror på det, men bedömningarna är oftast så subjektiva och godtyckliga att så sällan är fallet.

Alla upplever saker som inte finns

Att känna till apofeni och pareidoli är en bra källa till självinsikt. Nästa gång du är säker på att du har sett eller hört något oväntat eller oförklarligt, så kan du fundera på om du själv har blivit offer för din egen benägenhet att finna mönster.

Länkar:
Wikipedia: Apophenia
Wikipedia: Pareidolia
Wikipedia: Stairway to Heaven, Claims of Backmasking
Wikipedia: Cynodia (Mars), Face on Mars

Not: Detta är en bearbetning och utökning av en Skeptisk måndag-text med titeln ”Pareidoli” som publicerades 29 november 2021

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.