Larhammar svarar Landgren

Publicerat i Folkvett nr 3/2006.

Nedanstående är en replik på en replik av Per Landgren i samma nummer av Folkvett.

Precis som riksdagsledamoten Per Landgren (kd) erkänner i sin insändare är hans citering av Ernst Mayr ofullständig. Exempelvis skriver Mayr på sidan efter det av Landgren citerade stycket i The Growth of Biological Thought (1982) att forskningen hade lett till en vetenskaplig revolution som ifrågasatte övernaturliga förklaringar och att ”frigörelsen från kyrkans andliga och intellektuella tvångströja” möjliggjorde att nya teorier kunde testas om bland annat människans ursprung.

Vetenskapshistoria är viktig inte minst för vår förståelse av hur snabbt och dramatiskt vetenskapens framsteg har tvingat oss att revidera vår syn på oss själva och vår plats i universum. I alla diskussioner, inte minst om skolundervisning, är det dock riskabelt att argumentera enbart utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv, utan att beakta nutidens kunskap, i Landgrens fall de enorma framsteg som gjorts inom biologiforskningen sedan 1960. När historieskrivningen är ofullständig kan den missbrukas. Det var just detta jag ville belysa med min notis om Landgrens riksdagsmotion.

Landgren försöker i sin insändare återskapa en principiell skillnad mellan makroevolution och mikroevolution. Traditionellt definierades makroevolution som evolution ovanför artnivå. Men forskningen har visat att det inte finns någon skarp gräns mellan makro och mikro, utan de är ytterligheter på en glidande skala med en hel del överlapp i mitten. Dessutom är själva artbegreppet så diffust att det inte går att göra en principiell åtskillnad mellan evolution över respektive under artnivå. Ernst Mayr har ingående diskuterat detta. Det är förbluffande att Landgren vid sin läsning av Mayr kunnat undgå att notera komplikationerna i artbegreppet som omöjliggör en tydlig distinktion mellan makro- och mikroevolution.

Här ser vi således ytterligare ett exempel på hur Landgrens selektiva nedslag i den vetenskapliga litteraturen kombinerat med brist på kännedom om ny kunskap leder till felaktiga resonemang. Därför måste frågan nu ställas om Landgren avsiktligt undviker att redogöra för det moderna kunskapsläget i syfte att kunna föra fram tron på en viss religiös skapelsemyt som ett alternativ till evolutionen inom ämnet filosofi. Landgrens lösryckta citat ur vetenskapslitteraturen följer en etablerad strategi bland kreationister, nämligen det som av evolutionsbiologer kallas citatgruvdrift, quote mining1. Taktiken går ut på att plocka enstaka citat från evolutionsbiologers skrifter för att försöka ge sken av att dessa forskare hyser tvivel beträffande evolutionen, tidigare belyst i min recension av kreationisten Mats Moléns bok Vårt ursprung?2. Landgren har för övrigt tidigare marknadsförts som föreläsare av den skapelsetroende föreningen Genesis där Molén är verksam.

Som allom bekant är bedrivs all naturvetenskaplig forskning utan några övernaturliga väsen i förklaringsmodellerna, vanligen beskrivet som metodologisk naturalism. Begreppet användes första gången 1937 men myntades i exaktare form av Paul de Vries 1983 – inte av Plantinga vilket Landgren hävdade i sin motion3. Detta arbetssätt har varit oerhört framgångsrikt när det gäller att öka vårt vetande om hur världen och vi själva är beskaffade. Vetenskaper som bakteriologi, astronomi och meteorologi är därför precis lika ateistiska som evolutionsbiologin. Alla dessa vetenskaper undersöker fenomen som man tidigare sökt förklara med religiösa myter. I Per Landgrens skola skulle därför även avsnitt om himlakroppar, åskväder och epidemier behöva koncentreras till filosofiämnet för att uppmärksamma deras metafysiska karaktär – om nu någon förutom Per Landgren är omedveten om att all naturvetenskaplig forskning avstår från övernaturliga förklaringsmodeller.

Dan Larhammar

Noter

  1. Se www.talkorigins.org/faqs/quotes/mine/project.html.
  2. http://www.vof.se/folkvett/ar-1998/nr-1/mats-molens-missforstand/
  3. www.pandasthumb.org/archives/2006/03/on_the_origins.html.