Vetenskapliga övningar
På Montreals vetenskapsmuseum hölls en utställning om pseudovetenskap 2014. Många av övningarna var lättbegripliga och kan fungera som inspiration för dig själv eller i undervisning i slutet av grundskolan och början av gymnasiet.
Träna dig i att spå genom att använda så allmänna spådomar att de kan passa in på nästan alla. Till exempel “någon du tyckt om är död”, eller: “du står inför ett dilemma”.
När man diskuterar med någon så riskerar man att dra felaktiga slutsatser och använda dem som argument. Bara för att många människor tror att månen är en ost så betyder det ju inte att det är så, till exempel. Men i en hetsig debatt kan man ändå bli lockad att använda sådana fuskargument.
Har du ett turnummer? Hur ofta tror du att det numret dyker upp på ett hjul som stannar slumpmässigt på olika nummer?
En del människor tror hellre på fantastiska berättelser än på vetenskapliga förklaringar. En orsak är nog att de påhittade historierna är mer fascinerande. Istället för att acceptera att människor kan göra häftiga mönster på åkrar som syns från flygplan, så tror en del att konstverken är meddelanden från aliens. Men vilken idé är mest rimlig?
Vi vet att universum som vi känner det idag kom till genom Big Bang, och att förutsättningarna på jorden till slut ledde till att det uppstod liv, som utvecklades långsamt till de arter vi kan se idag. Men en del religiösa tror istället att det var Gud som skapade jorden, och att det bara är runt 6000 år sedan. Deras argument kan låta rimliga från början, men om man granskar dem ser man att de missuppfattat vad evolutionsteorin och teorin om universums ursprung bygger på.
Vi människor är väldigt bra på att se mönster och samband. Det har hjälpt oss genom historien genom att vi kunnat gissa vilka faror som lurar och kunnat skydda oss från dem. Men ibland ser vi samband även där de inte finns!
Ibland verkar det uppenbart att det finns ett samband mellan två händelser. Till exempel så sker det mer drunkningsolyckor under de månader då glassförsäljningen är som högst. Men orsakar glassätande verkligen drunkningsolyckor?
Hur kan vi lita på att medicinerna vi ordineras av läkaren verkligen fungerar? Är det inte lika troligt att t.ex. naturmedicin fungerar lika bra? Orsaken till att vi kan vara säkra på att de flesta mediciner vi får har hög chans att bota sjukdomen, beror på alla tester som ett preparat måste gå igenom innan det godkänns.
Om du är på väg till skolan kan det hända att du stöter på en vän. Vilket sammanträffande! Men med hjälp av ett spel går det att se hur stor sannolikheten egentligen var.
Vad är det egentligen som orsakar en händelse? Förr sa man i Sverige att det var åskguden Tor som kastade blixtarna man såg på himlen vid oväder. Med vetenskapens framsteg har hypotesen förändrats. Idag vet vi att blixtar är elektriska urladdningar i jordens atmosfär. Kanske hade det varit bättre om de asatroende hade sagt som det var om orsaken till blixtarna: “Vi vet inte”.
Vad delar du vidare i på Facebook och twitter? Utan källkritik sprids lögner, bluffar och missuppfattningar. Bli en grindvakt mot pseudovetenskap, dela inte otroliga historier vidare utan att kolla om de stämmer!
Information eller manipulation? “Det är sant, jag lovar, på heder och samvete!” Bakom varje meddelande finns en avsändare, som har ett särskilt syfte: att övertyga dig i en fråga eller sälja något. Tänk på att media och journalister inte alltid är neutrala – de kanske hellre vill sälja in en bra story än en sann sådan? Det är inte lätt att se igenom budskapen i media och kampanjer, men börja försöka läsa mellan raderna så slipper du kanske bli lurad nästa gång.
Är det kritiskt tänkande eller bara slentrianmässigt motsägande? Det kanske är lätt att säga emot och inte hålla med. Men medan den som säger emot allting har lika stor risk att ha fel som den som kom med informationen från första början, så har den som använder sitt kritiska tänkande större chans att komma fram till sanningen.
