Årets förvillare 2025

Året förvillare 2025 är Snuskommissionen

Motivering

Till årets förvillare 2025 utses Snuskommissionen för upprepade vilseledande påståenden om nikotin. Snuskommissionen betonar att vitt snus kan hjälpa tobaksberoende personer att minska sitt tobaksbruk. Men statistiken visar att de flesta som använder vitt snus är unga personer som inte tidigare använt tobak. Snuskommissionen bidrar därmed till att göra många ungdomar och unga vuxna beroende av nikotin, kanske för resten av deras liv. Detta får negativa konsekvenser för de nikotinberoende personernas hälsa, beteende och ekonomi.

Snuskommissionen förmedlar en starkt vinklad bild av användningen av vitt snus. Snuskommissionen ignorerar att nikotin snabbt leder till beroende, särskilt hos unga och särskilt hos unga kvinnor. Sådan selekterad information kan betraktas som desinformation
säger Tomas Furmark, professor i psykologi och styrelseledamot i föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Utökad motivering

Snuskommissionen startade 2015 och finansieras av Snustillverkarföreningen, en sammanslutning av företag i Sverige som tillverkar, marknadsför och säljer snus. Så här förklarar Snuskommissionen relationen till Snustillverkarföreningen:
”Kommissionens slutsatser står dock fria från dess finansiärer, och dessa har därför inte heller haft möjlighet att delta i möten eller att komma med synpunkter på rapporternas innehåll.”
Snuskommissionens syfte sägs vara att bekämpa rökning genom att förespråka snus som ett mindre skadligt alternativ. Särskilt har Snuskommissionen argumenterat för vitt snus som ett sätt för rökare att gå över till ett mindre hälsofarligt alternativ.

Vitt snus lanserades runt 2016. Dosen nikotin varierar inom intervallet 2-20 milligram per portion men högre doser förekommer (Testfakta, Tobaksfakta, se länkar nedan). Dosen är ofta högre än brunt snus som vanligtvis ligger i intervallet 6-10 mg per portion. Även Snuskommissionen har förespråkat ett tak för nikotindosen. Men även nikotin i lägre doser är beroendeframkallande.

Nikotin har flera negativa hälsoeffekter. Först och främst kan nikotin snabbt leda till beroende hos brukaren, särskilt hos unga personer. Nikotin orsakar höjd puls och höjt blodtryck, sår, blåsor och andra skador på munslemhinnan (se länk till Tobaksfakta nedan). Nikotin kan påverka utvecklingen av hjärna och lungor hos foster. Beroendet medför abstinens med irritabilitet, ångest, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, rastlöshet, nedstämdhet och ökad aptit (diagnostiska kriterier enligt DSM-5). Dessutom kan abstinensen medföra försämrat minne, mardrömmar och viktuppgång.

Enligt de senaste sifforna från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, som presenterades i november 2025 (Ramstedt, CAN rapport 238, 2025), har försäljningen av vitt snus ökat mycket kraftigt – med 20% från 2023 till 2024 och med 180% från 2021 till 2024. Under samma tid har tobaksrökningen legat relativt konstant och försäljningen av brunt snus har minskat med cirka 10%. Det framgick inte vilken andel brukare av vitt snus som tidigare använd brunt snus eller som rökt eller använder flera former av nikotin. Det är svårt att tolka siffrorna på annat sätt att den totala nikotinanvändningen har ökat under perioden 2021-2024 på grund av det vita snuset.

Snuskommissionen bortser från statistik som visar att användningen av vitt snus är särskilt vanlig bland unga personer, som tidigare inte har varit rökare (Folkhälsomyndigheten 2024a; 2025b; Ramstedt, 2025). Marknadsföring av vitt snus riktar sig till nya målgrupper vilket leder till rekrytering av unga, särskilt kvinnor, till ett ofta livslångt nikotinberoende. I åldersgruppen 16-29 har andelen kvinnor som dagligen använder snus ökat från 3% 2018 till 18% 2024 (Folkhälsomyndigheten, 2024a). Andelen rökare i åldersgruppen har legat konstant på omkring 5%. Således är det inte så att snusandet ökar för att rökningen minskar, utan rekryteringen sker i huvudsak bland dem som inte röker. Hos 15-åriga flickor ökade andelen snusare från 3% 2019 till 14% 2024, av vilka de allra flesta använde vitt snus (CAN rapport 230, 2024).

Dessutom ignorerar Snuskommissionen de negativa effekter som nikotin i sig förorsakar i form av beroende, abstinens och skador i munnen (se länk till Tobaksfakta). Nikotin anses tillsammans med heroin vara den mest beroendeframkallande substansen. Risken för beroende vid användning av nikotin har rapporterats vara 67,5% vilket är avsevärt högre än alkohol (22,5%), kokain (20.9%) eller cannabis (8,9%) (Lopez-Quintero et al., 2011). Nikotin orsakar snabbt ett fysiskt beroende genom att påverka hjärnans belöningssystem. Trots att det första intaget av nikotin brukar leda till illamående och till och med kräkning kan tecken på beroende uppkomma efter blott några veckors nikotinbruk (Larsson & Gilljam, 2022). Flera studier har funnit att ungdomar utvecklar nikotinberoende snabbare än vuxna. Vid användning av e-cigaretter med hög dos av nikotin utvecklas beroendet snabbare än vid låg dos (Cho, 2025) vilket gör det sannolikt att så sker även vid bruk av vitt snus. Risken för nikotinberoende är högre hos kvinnor än hos män (Cougle et al., 2016; Perkins & Scott, 2008; Rahmanian et al., 2011).

Därtill är vitt snus kostsamt, 35-45 kronor per dosa. En dosa om dagen blir en årskostnad på ca 12800-16400 kronor. Vid måttligare bruk, en halv dosa om dagen, blir det cirka 6000-8000 kronor per år. Det starka beroendet medför stora svårigheter att avsluta nikotinanvändning och många nikotinbrukare kommer att kämpa resten av livet med att försöka minska intaget eller ersätta det med nikotinplåster eller nikotintuggummin vilka också är dyra (12-20 kr per plåster).

Många nikotinbrukare har vittnat om de enorma svårigheter det kan innebära att försöka sluta använda nikotin. Snusaren Björn Barr, redaktör på Svenska Dagbladet, har skrivit om sin tioåriga kamp (250102):
https://www.svd.se/a/gwvoK5/lyckas-sluta-snusa-efter-20-ar-knepet-som-funkade
https://tobaksfakta.se/journalister-berattar-om-kamp-mot-snusberoende/
Hans svåra strävan uppmärksammades även i P1 morgon 250108 med kommentar av beroendeexperten Markus Heilig, professor i psykiatri:
https://sverigesradio.se/artikel/sa-klarar-du-nyarsloftet-och-abstinensen

Här är exempel på påståenden från Snuskommissionen följda av invändningar som kan göras mot deras försåtliga argumentation (https://snuskommissionen.se/unga-borjar-snusa-foratt-sluta-roka-cigaretter/) efter den undersökning de uppdrog åt Demoskop att genomföra 2024 och som rapporterades i maj samma år:

Den enskilt vanligaste orsaken till att unga (16-34 år) börjar snusa är för att sluta röka cigaretter. Hela 25 procent av de snusande unga angav detta skäl till sitt beslut att börja snusa. Knappast något som överensstämmer med bilden av unga som offer, och ingenting som är oroande ur hälsosynpunkt. Att unga slutar röka är den främsta hälsobefrämjande åtgärd de kan vidta.

  • Resultatet av undersökningen innebär att 75% av de unga snusande inte började snusa för att sluta röka.
  • Urvalet är skevt från början eftersom man bara undersöker dem som redan snusar – inte alla unga eller unga som aldrig rökt.
  • Det är oroande ur hälsosynpunkt att unga personer fastnar i nikotinberoende.
  • CANs rapport 239 beskrev att av ungdomar som fick frågan om de vill sluta röka svarade 32% av pojkarna och 19% av flickorna ”nej” år 2019. Sex år senare, 2025, svarade så mycket som 53% av pojkarna och 44% av flickorna ”nej”. I samband med att vitt snus ökar är det alltså färre som vill sluta röka. Andelen som provat röka ökade för flickor under tidsperioden, men ”pågående bruk” minskade något. Detta kan bero på att ökningen av vitt snus lett till större tolerans för andra nikotinprodukter och minskad riskmedvetenhet beträffande cigaretter.

Undersökningen visar att av dem som i dag använder det vita snuset skulle 34 procent börja röka cigaretter eller andra liknande tobaksvaror om det vita snuset inte fanns.

  • Detta är inget argument för att marknadsföra vitt snus. Det visar i stället att minst denna andel blivit nikotinberoende.
  • Hypotetiska intentioner är inte bevis för att rökningen faktiskt skulle öka. När man har studerat effekten av att begränsa användningen av e-cigaretter, t.ex. genom smakrestriktioner, har det inte lett till dramatiskt ökad rökning av tobakscigaretter bland unga vuxna (Friedman et al., 2024).

Den totala nikotinkonsumtionen i samhället ökar inte. Den har legat still sedan 2019, alltså under hela den period när konsumtionen av vitt snus har skjutit i höjden. Det kan bara bero på att annan nikotinkonsumtion har minskat i motsvarande grad. Så har också skett i och med att vi röker allt mindre. De som varnar för en dramatisk ökning av nikotinbruket i Sverige talar alltså mot bättre vetande, eller utifrån bristande kunskaper.

  • Att det totala antalet rökare minskar beror förmodligen åtminstone delvis på att rökare i den äldre generationen dör.
  • Den totala nikotinanvändningen i Sverige har ökat sedan 2011 då 23% hade använt någon nikotinprodukt under de senaste 30 dagarna till 30% 2024 för åldersintervallet 17-84 år (CAN rapport 234).
  • Detta innebär att det sker en nyrekrytering av unga nikotinbrukare som riskerar livslångt nikotinberoende.

Fler citat från Snuskommissionens webbplats:

Att vi röker så lite beror knappast på rökförbud nära uteserveringar, dyra böter för den som fimpar på gatan och motbjudande bilder på paketen. Rökningen hade aldrig kunnat vara så låg utan ett alternativ.

  • Systematiska sammanställningar från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att tobakskontrollåtgärder som höjda priser, reklamförbud och rökfria miljöer har effekt. Rökningen har minskat under lång tid, innan vitt snus fanns som alternativ, och även i länder utan tillgång till snus, t.ex. Australien (Australian Institute of Health and Welfare, 2025) och Kanada (Statistics Canada, 2023).

Folk kommer alltid att vilja använda produkter som är skadliga, men med roliga effekter. Då är skademinimering det enda lyckosamma sättet att få ner skadorna till rimliga nivåer.

  • Skademinimering kan förstås vara bra men det är inte det enda lyckosamma sättet, och snus/vitt snus är knappast en skademinimeringsmetod som kan rekommenderas ur folkhälsosynpunkt. Det som hjälper några kan vara skadligt för många. Det är knappast nikotinbegäret som lockar unga (icke-rökare) att prova vitt snus.

Förutom Snuskommissionen har de företag som tillverkar nikotinprodukter ett stort ansvar för att ge korrekt information om den höga risken för sannolikt livslångt och svårbehandlat beroende, särskilt när marknadsföringen riktar sig till unga personer och i synnerhet kvinnor.

Dessutom har flera svenska politiker aktivt lobbat för att svenskt snus, inte minst vitt snus, ska få säljas i andra länder. Detta är ett cyniskt sätt att locka ungdomar till ett i värsta fall livslångt beroende.
 

Källor:

Folkhälsomyndigheten (2024a): Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter

Folkhälsomyndigheten (2024b): Ungas bruk av tobak och nikotinprodukter

Kostnadsberäkning för användning av vitt snus, Financefinder: Vad kostar en nikotinvana? En ekonomisk genomgång av vitt snus

Snuskommissionen: Hem
Snuskommissionen: Om oss
Snuskommissionen: Frågor och svar om Snuskommissionen

Statistics Canada (2023): Cigarette production, sales, smoking rates trending down

Tandvård mot Tobak: Om det vita snuset

Tobaksfakta: Nikotinhalten i vitt snus kan vara mer än dubbelt så hög som i brunt snus
Tobaksfakta: Maxgräns för nikotin i snus – en komplicerad fråga
Tobaksfakta: Vitt snus orsakar långvariga skador på munhälsan – riskerna undersöks i ny studie

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning: CAN:s nationella skolundersökning 2024

Testfakta: The nicotine pouch, a healthier option?

World Health Organization (2023): WHO report on the global tobacco epidemic 2023 Protect people from tobacco smoke

World Health Organization: WHO Global Report on Trends in Prevalence of Tobacco Use 2000–2024 and projections 2025-2030

Australian Institute of Health and Welfare (2025): National Drug Strategy Household Survey 2022-2023

World Health Organization: Tobacco industry and child labor
 

Referenser:

DSM-5, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition. American Psychiatric Association.

Cho et al. Longitudinal patterns of e-cigarette use initiation and progression to frequent vaping from mid-to-late adolescence to young adulthood. Addiction 120:1571-1581, 2025. doi: 10.1111/add.70042

Friedman AS, Pesko MF, Whitacre TR. Flavored E-Cigarette Sales Restrictions and Young Adult Tobacco Use. JAMA Health Forum. 2024 Dec 6;5(12):e244594. doi: 10.1001/jamahealthforum.2024.4594. PMID: 39729302.

Larsson M & Gilljam H. Tobaksberoende. Beroende-medicin, 3:e upplagan, red: Franck & Nylander. 201-219, 2022.

Perkins, K. A., Scott, J., 2008. Sex differences in long-term smoking cessation rates due to nicotine patch. Nicotine Tob Res 10, 1245–1250.

Rahmanian, S.D., P.T. Diaz, and M.E. Wewers, Tobacco use and cessation among women: research and treatment-related issues. J Womens Health (Larchmt), 2011. 20(3): p. 349-57./anvandning-och-omfattning-av-andts-i-befolkningen/anvandning-av-tobaks-och-nikotinprodukter/vuxnas-bruk-av-tobaks–och-nikotinprodukter/

Ramstedt M. Den totala konsumtionen av cigaretter och snus i Sverige 2003–2024. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2025. Rapport 238.

Selling L. CAN:s nationella skolundersökning 2024. Ungas erfarenheter av alkohol, narkotika,
dopning, tobak och spel om pengar. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2024. Rapport 230.

Svensson A-L. Nikotin. Beroende-medicin, 3:e upplagan, red: Franck & Nylander. 191-200, 2022.

Zetterqvist M. Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2024. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2025. Rapport 234.

Vetenskap och Folkbildning