neurolingvistisk-programmering-NLP
Neurolingvistisk programmering innehåller många pseudovetenskapliga aspekter.

Neurolingvistisk programmering, NLP, är en pseudovetenskaplig psykoterapimetod och modell för att lära sig ”styra” sina tankar. Namnet kommer utav att man påstår att det går att påverka hjärnan snabbt och kraftfullt genom att tala och tänka på ett nytt sätt.

Ett klassiskt exempel är föreställningen att hjärnan inte uppfattar ordet ”inte” och att det är därför man ska undvika att tänka ”jag ska inte äta godis” utan istället ”jag ska äta frukt” (etc.). Detta brukar ”bevisas” av NLP-förespråkare genom att man ber någon att inte tänka på en rosa elefant, vilket oftast får personen att tänka på just detta. Men att hjärnan inte skulle klara av att hantera negationer är förstås en myt. NLP består av ett stort antal tankeövningar, som syftar till att härma framgångsrika personers tankesätt. Vissa av övningarna kommer från klassisk beteendeterapi eller är enkla visualiseringsövningar, medan andra är mer avancerad pseudovetenskap.

Det är populärt bland NLP-terapeuter att använda sig av ögonrörelse-tekniken i den evidensbaserade EMDR-terapin – att terapeuten för ett finger framför patientens ögon medan man pratar om ett traumatiskt minne. Just ögonrörelserna har dock visat sig vara overksamma i EMDR-behandling. NLP-rörelsen präglas av en framgångsretorik som går ut på att tänka sig fri ifrån såväl rökning, depression och trauman på ett fåtal terapisessioner.

Neurolingvistisk programmering används ofta inom säljarbranschen

Inom säljarbranschen anlitas NLP-coacher för att ge (pseudovetenskapliga) råd om påverkanstekniker. NLP-terapeuter är inte legitimerade i Sverige och står därmed helt utanför Socialstyrelsens kontroll. Dessa lekmannaterapeuter får behandla vilka psykiska sjukdomar som helst, så länge de inte använder hypnos som behandlingsmetod eller försöker behandla barn under åtta år. Det är också förbjudet för NLP-terapeuter att påstå sig vara legitimerade (t.ex. kalla sig psykolog eller psykoterapeut).

Utövare av neurolingvistisk programmering arbetar ofta både med behandling och med utbildning av NLP-terapeuter. Det är inte ovanligt att klienter efter avslutad behandling själva utbildar sig till terapeuter, vilket kritiserats utifrån risken för att klienten luras att köpa en kurs när denne befinner sig i ett utsatt läge i terapirummet. NLP granskades redan i slutet av 80-talet av det nationella vetenskapsrådet i USA och slutsatsen var att metoden inte håller för de positiva utsagor som dess anhängare förespråkar. Idag, tjugo år senare, lyser fortfarande forskningen med sin frånvaro.

Vidare läsning:

Vetenskap och Folkbildning