Anekdotisk bevisföring
Anekdotisk bevisföring, eller anekdotisk evidens, kallas det när man hänvisar till enstaka fall, ofta personliga erfarenheter och upplevelser, när man argumenterar för något. Anekdoter kan vara mycket viktiga, till exempel använder sig den medicinska vetenskapen av fallbeskrivningar för att lära sig om hur sjukdomar tar sig uttryck på olika individer. Om någon påstår att något inte finns över huvud taget räcker det gott med en (sann) anekdot för eller för att motbevisa detta.
Anekdoter är inte nödvändigtvis sanna
Ibland bygger anekdoter på hörsägen. Det gör det mycket svårt att bedöma sanningshalten i påståendet. Sådana anekdoter är sällan meningsfulla i en seriös argumentation. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att människor minns fel, ser fel och missuppfattar saker. En personlig upplevelse av något är därför inte alltid en objektiv beskrivning av händelsen. Anekdotisk bevisföring ställs ofta i motsats till vetenskaplig bevisföring, som oftast bygger på ett mycket större underlag. För de flesta vetenskapliga påståendena krävs mer än anekdoter för att styrka sanningshalten. Därför bör man vara mycket försiktig med att använda anekdotisk bevisföring.
Vidare läsning:
- M. Shermer How Anecdotal Evidence Can Undermine Scientific Results, Scientific American, 2008
- Bloggen Vem vad hur varför? om Anekdotisk bevisföring
- Bloggen Vem i helvete? om Anekdotisk bevisföring
- Skeptisk måndag med VoF: Anekdotisk bevisföring