Möten 2008

Evighetsmaskiner – en omöjlig dröm? Eller?

Göran Grimvall

Göran Grimvall berättar allmänt om evighetsmaskiner och särskilt om Baltzar von Platens idé till evighetsmaskin. Eventuellt visas några objekt från Tekniska Museets djupa magasin. Vad är Patentverkets syn på evighetsmaskiner?

Evighetsmaskiner har behandlats i en översiktsartikel i Folkvett.

Göran Grimvallär professor, numera emeritus, i teoretisk fysik (materialfysik) vid KTH i Stockholm.

Datum: onsdagen den 5 november.

Plats: Althin-salen, Tekniska Museet, Stockholm


Salvekvick och kvacksalveri

Simon Singh (och Edzard Ernst)

Simon Singh är en av världens främsta populärvetenskapliga författare. Han har tidigare skrivit Fermats gåta, Kodboken och Big Bang. Edzard Ernst är professor i komplementär medicin vid University of Exeter i England, en av de främsta auktoriteterna på alternativmedicin.

Tillsammans har de skrivit den definitiva boken i ämnet, Salvekvick och kvacksalveri. Alternativmedicinen under granskningsluppen. Akupunktur, aromterapi, feng shui, homeopati, kiropraktik, kristallterapi, reiki och trettio andra av de mest populära behandlingarna behandlas och utvärderas. Det är en ärlig, opartisk och besk medicin som serveras.

Simon Singh talar på mötet (på engelska). Förhoppningsvis ansluter Edzard Ernst senare under kvällen. De har båda tidigare samma dag medverkat vid ett annat möte.

Datum: torsdagen den 9 oktober.

Plats: Fabiansalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm


Nytta och nöje med vetenskap i ”dumburken”

Anna Schytt

Anna Schytt berättar om konsten att visualisera det komplexa, abstrakta och kontroversiella för en stor publik. Hon visar korta inslag från vetenskapsprogrammen och avslutar med en diskussion kring några av de senaste anmälningarna av vetenskapsprogram till Granskningsnämnden.

Anna Schytt är chef för Sveriges Televisions vetenskapsredaktion och ansvarar bl a för programmen Vetenskapsmagasinet och Vetenskapens värld. Hon har en bakgrund som geolog och har arbetat som vetenskapsjournalist i 20 år, främst inom radio och TV. Åren 1988-94 var hon medredaktör för Folkvett. Hon är hedersdoktor vid Stockholms Universitet sedan 2004.

Datum: torsdagen den 25 september.

Plats: Hörsal E1, Osquars Backe 2, KTH, Stockholm


Faktoider: sanning, skröna eller mittemellan?

Peter Olausson

Fyra röda trådar:
– Att jaga faktoider
– Faktoider, bildning och intelligens
– Faktoidernas psykologi och biologi
– Varför bry sig?
Dessutom kommer givetvis ett antal faktoider att beskrivas och diskuteras, såväl författarens egna som de som publiken utan tvivel kommer att ta upp.

Peter Olausson (f. 1971) är uppvuxen på Tjörn. Efter högskolestudier i språk och data började han i mitten av 90-talet att arbeta i den då helt nya webb-branschen. Började 2003 att aktivt jaga faktoider, och har därigenom fått otaliga tillfällen att fördjupa sig i en mängd olika ämnen. Han utgav år 2008 boken Faktoider: Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar(Forum). Boken kommer att finnas till försäljning.

Datum: tisdagen den 2 september.

Plats: Master på City Konferenscenter, Klostergatan 23, Örebro


Faktoider: sanning, skröna eller mittemellan?

Peter Olausson

Fyra röda trådar:
– Att jaga faktoider
– Faktoider, bildning och intelligens
– Faktoidernas psykologi och biologi
– Varför bry sig?
Dessutom kommer givetvis ett antal faktoider att beskrivas och diskuteras, såväl författarens egna som de som publiken utan tvivel kommer att ta upp.

Peter Olausson (f. 1971) är uppvuxen på Tjörn. Efter högskolestudier i språk och data började han i mitten av 90-talet att arbeta i den då helt nya webb-branschen. Började 2003 att aktivt jaga faktoider, och har därigenom fått otaliga tillfällen att fördjupa sig i en mängd olika ämnen. Han utgav år 2008 boken Faktoider: Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar(Forum). Boken kommer att finnas till försäljning.

Datum: måndagen den 1 september.

Plats: Hörsal D1, KTH, Lindstedtsvägen 17, Stockholm


Att vara – eller inte vara – i rymden, vad där göra – och inte göra

Christer Fuglesang, astronaut ESA, affilierad professor KTH

Frågan om man bör satsa på bemannade eller obemannade rymdfärder är fel ställd, anser Sveriges ende astronaut. Man ska satsa på bägge och i stället diskutera vilken typ av forskning och utveckling som bäst bedrivs vid bemannade respektive obemannade rymdfärder.

Christer Fuglesang berättar om sin rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS i december 2006 och sätter det arbetet i perspektiv till framtida aktiviteter i rymden.

Observera att platserna i föreläsningssalen är begränsade, kom därför gärna i god tid. Notera att föredraget föregås av visningen nedan.

Hitta till Akademien

Datum: torsdagen den 29 maj.

Plats: Kungl. Vetenskapsakademien


Visning av Akademien för VoFs medlemmar

Peter Brandén

I samband med Christer Fuglesangs föredrag på Vetenskapsakademien den 29 maj bjuds Vetenskap och Folkbildnings medlemmar in till en specialvisning av KVA kl. 17:30.

Peter Brandén från Observatoriemuseet kommer att berätta om akademiens historia och lokaler samt visa och berätta om delar av akademiens porträttsamling. Akademien grundades av Carl von Linné 1739 och detta är verkligen en möjlighet att få se lokaler som annars är stängda för allmänheten.

Platserna är nu slut. Beklagar!

Datum: torsdagen den 29 maj.

Plats: Kungl. Vetenskapsakademien


Personlighetstestning i arbetslivet: kritisk analys

Lennart Sjöberg

Det är vanligt att man använder sig av personlighetstest i arbetsvlivet, t ex vid urval av sökande till ett jobb. Det finns en sannskyldig djungel av mer eller mindre ovetenskapliga test, och av testanvändare som saknar grundläggande kunskaper i psykologi och testmetodik. De test som förekommer är oftast översättningar av amerikanska eller brittiska original, och svenska valideringar är mycket sällsynta. Det är långt ifrån självklart att amerikanska resultat kan överföras till svenska förhållanden. I vissa fall är det väl känt att testmetodiken är värdelös för att göra prognoser – ett exempel är grafologi.

Även projektiva test som Rorschach används i arbetslivet, trots avsaknad av validering. Trots det finns det på många håll en överdriven tilltro till de slutsatser som kan dras av testningar. Ibland används test för andra syften än dem som de konstruerats för. Vissa ofta använda test bygger på föråldrade och numera övergivna teorier.

Ett speciellt svårt problem gäller självrapporttest, vilket är den vanligaste formen av personlighetstest i arbetslivet. Många som testas kan nämligen förväntas ge en överdrivet positiv bild av sig själva. De metoder som används för att motverka den tendensen är inte effektiva, men nyare forskning pekar på att möjligheter finns att lösa problemet. En bättre struktur inom området har skapats av den s k femfaktormodellen (”Big 5”) och vissa dimensioner har framkommit i forskningen det senaste decenniet, främst emotionell intelligens. På grundval av dessa forskningsresultat är det möjligt att konstruera personlighetstest som har ett betydande praktiskt värde.

Lennart Sjöberg disputerade år 1965 vid Stockholms universitet inom området psykologisk mätning, och har sedan varit professor i psykologi vid Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm, legitimerad psykolog 1969. Senare ordförande i Sveriges Psykologförbunds vetenskapliga råd, och HRK:s metodnämnd. Ledamot av IVA. Han har arbetat med utveckling av både personlighetstest och intelligenstest, med speciellt intresse för personlighetstest som kan användas för att göra bättre prognoser än konventionella test av femfaktormodellens grundläggande dimensioner. Emotionell intelligens är ett centralt forskningsintresse.

Datum: måndagen den 5 maj.

Plats: Hörsal T (HST), Örebro universitet


Årsmöte och föredrag av Årets folkbildare

Jonathan Lindström

VoF håller årsmöte kl. 14.00-14.45. Årsmötet är endast öppet för medlemmar.

Klockan 15 vidtar prisutdelning till Årets folkbildare Jonathan Lindström. Efter prisutdelningen håller Jonathan ett föredrag, som han givit rubriken ”Galaxer, medvetandefilosofi och bronsåldersmord – om vetenskapsglädje och populärvetenskap”. Han exemplifierar hur han skapar, tecknar och skriver sina böcker. Sedan diskuterar han, utifrån sina erfarenheter som arkeolog, vetenskaplig allätare och författare, begriplig och obegriplig vetenskap, vetenskapens och populärvetenskapens möjligheter och hur popularisering kan berika det vetenskapliga arbetet. Avslutningsvis hoppas han att både åhörarna och han själv ställer många frågor!

Efter mötet finns möjlighet att gå med till restaurang och äta en bit. Anmälan sker på plats.

Datum: lördagen den 19 april.

Plats: Hedén-salen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm


Skapelsekonspirationen – vägen mot ett fundamentalistiskt samhälle?

Per Kornhall

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Datum: onsdagen den 16 april.

Plats: Ekmansalen, Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), Norbyvägen 18, Uppsala


Skapelsekonspirationen – vägen mot ett fundamentalistiskt samhälle?

Per Kornhall

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Datum: onsdagen den 26 mars.

Plats: Sal E1, Kungl. Tekniska Högskolan, Lindstedtsvägen 3, Stockholm. T-bana: Tekniska högskolan.


Skapelsekonspirationen – vägen mot ett fundamentalistiskt samhälle?

Per Kornhall

Per Kornhall diskuterar varför så många människor förkastar vetenskapen och vill ersätta den med trossatser. Han skildrar hur de bokstavstroende med hjälp av pseudovetenskap, domstolar och lobbyverksamhet försöker omvandla dagens västerländska samhälle till ett fundamentalistiskt.

Per Kornhall är doktor i systematisk botanik och gymnasielektor i Enköping. Han tillhörde i 17 år Livets ord men lämnade rörelsen år 2000 och kommer i vår ut med sin bok Skapelsekonspirationen på Leopard förlag. Boken handlar om det senaste tillskottet inom skapelsetron, Intelligent design, dess historia, drivkrafter och vad rörelsens mål egentligen är.

Se Per Kornhall presentera boken här.

Datum: tisdagen den 25 mars.

Plats: Rex hörsal, City Konferenscenter, Klostergatan 23 (SCB-huset), Örebro


Det största vetenskapliga bedrägeriet under 1900-talet?

Max Scharnberg

Många har nu insett att Sigmund Freud inte var den stora nydanaren inom psykologin som man tidigare ansett. Men t.o.m. många av hans hårdaste kritiker har ännu inte förstått den fulla omfattningen av hur mycket av Freuds och hans efterföljares teoriskapande som är taget ur tomma intet. Numera är det nästan så att det varje år framkommer nya avslöjanden om detta.

I sitt föredrag visar Scharnberg att mycket av Freuds och hans efterföljares arbete kan betecknas som pseudovetenskap, för att inte tala om rent bedrägeri. Han ställer frågan hur detta bedrägeri kunde lyckas så fullständigt. Varför har så få personer varit förmögna att kritiskt läsa Freuds och efterföljarnas skrifter och se vad som så uppenbart står där?

Max Scharnberg är docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Han har främst forskat över bedrägerier i psykologins historia; över analysmetoder av rättslig bevisning; samt över fundamental vetenskaplig metodologi. Hans viktigaste böcker är The Non-Authentic Nature of Freud’s Observations (1993, två volymer), Textual analysis: an Approach for Assessing the Truth Value of Allegations of Sexual Abuse (1996, två volymer) och The Myth of Paradigm-Shift(1984). Han har varit sakkunnig i mer än 25 rättsfall.

Datum: tisdagen den 12 februari.

Plats: Hörsal L2 (HSL2), Långhuset, Örebro universitet


Personlighetstestning i arbetslivet: kritisk analys

Lennart Sjöberg

Det är vanligt att man använder sig av personlighetstest i arbetsvlivet, t ex vid urval av sökande till ett jobb. Det finns en sannskyldig djungel av mer eller mindre ovetenskapliga test, och av testanvändare som saknar grundläggande kunskaper i psykologi och testmetodik. De test som förekommer är oftast översättningar av amerikanska eller brittiska original, och svenska valideringar är mycket sällsynta. Det är långt ifrån självklart att amerikanska resultat kan överföras till svenska förhållanden. I vissa fall är det väl känt att testmetodiken är värdelös för att göra prognoser – ett exempel är grafologi.

Även projektiva test som Rorschach används i arbetslivet, trots avsaknad av validering. Trots det finns det på många håll en överdriven tilltro till de slutsatser som kan dras av testningar. Ibland används test för andra syften än dem som de konstruerats för. Vissa ofta använda test bygger på föråldrade och numera övergivna teorier.

Ett speciellt svårt problem gäller självrapporttest, vilket är den vanligaste formen av personlighetstest i arbetslivet. Många som testas kan nämligen förväntas ge en överdrivet positiv bild av sig själva. De metoder som används för att motverka den tendensen är inte effektiva, men nyare forskning pekar på att möjligheter finns att lösa problemet. En bättre struktur inom området har skapats av den s k femfaktormodellen (”Big 5”) och vissa dimensioner har framkommit i forskningen det senaste decenniet, främst emotionell intelligens. På grundval av dessa forskningsresultat är det möjligt att konstruera personlighetstest som har ett betydande praktiskt värde.

Lennart Sjöberg disputerade år 1965 vid Stockholms universitet inom området psykologisk mätning, och har sedan varit professor i psykologi vid Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm, legitimerad psykolog 1969. Senare ordförande i Sveriges Psykologförbunds vetenskapliga råd, och HRK:s metodnämnd. Ledamot av IVA. Han har arbetat med utveckling av både personlighetstest och intelligenstest, med speciellt intresse för personlighetstest som kan användas för att göra bättre prognoser än konventionella test av femfaktormodellens grundläggande dimensioner. Emotionell intelligens är ett centralt forskningsintresse.

Obs! Det är särskilt medlemsmöte (endast VoF-medlemmar får delta) kl. 18.15-18.30, då en ordinarie revisor ska väljas.

Datum: tisdagen den 22 januari.

Plats: Sal E1, KTH, Lindstedtsvägen 3, Stockholm