Möten 2003

James Randi föreläser

James Randi

Den amerikanske författaren och trollkonstnären James Randi besöker Stockholm! Det var tio år sedan sist.

James Randi är skeptikerrörelsens främste galjonsfigur. Han avslöjade i sin bok The Truth About Uri Geller (1982) denne som bluffmakare. För denna har han stämts på mångmiljonbelopp av Geller, men lyckligtvis har domstolarna trott mera på Randis version. Randi är också känd för att tillsammans med redaktören för tidskriften Nature ha avslöjat vilka fel som begicks då experiment i Frankrike verkade tyda på att homeopati skulle fungera. James Randi har satt upp ett berömt pris på en miljon dollar till den som vid vetenskaplig testning kan bevisa en övernaturlig förmåga. Många har försökt men hittills har ingen lyckats. Se vidare hemsidan för James Randi Educational Foundation.

Randi föreläser om sin fascinerande verksamhet och brukar också visa enstaka trolleritricks. Randi talar engelska.

Datum: fredagen den 5 december.


Hjärnmyter. Är även sambandet mellan snille och galenskap en sådan?

Lennart Widén

Föredraget, som kanske kan betecknas som ett kåseri, består av två fristående delar.

Den första delen handlar om felaktiga föreställningar om hjärnans funktion och betydelse för människan såsom de yttrats under de senaste decennierna, trots alla aktiviteter under denna tid för att sprida saklig information om hjärnan.

Den andra delen handlar om medvetandet och det omedvetna och om kreativitet, snille och galenskap. Medvetandet är trångt och i stort sett detsamma som arbetsminnet, dvs. det som är aktuellt för oss just i nuet. Det arbetar steg för steg på ett analytiskt sätt. Det omedvetna däremot rymmer oändligt mycket, t.ex. av inlärda förmågor, minnen, fördomar m.m. som påverkar eller styr vårt handlande, våra omdömen och beslut. I det rika materialet kan överraskande kombinationer ske som i lyckade fall kan vara nyskapande och i medvetandet upplevas som inspiration eller rentav som påverkan utifrån. ”Man äger ej snille för det man är galen”, skrev Kellgren. Men det är ändå en gammal uppfattning att någon sorts samband finns och senare forskning visar att det faktiskt förhåller sig så.

Lennart Widén är professor emeritus i klinisk neurofysiologi vid Karolinska Institutet

Datum: torsdagen den 16 oktober.


Genteknik och klassisk växtförädling – två sidor av samma mynt

Kristina Glimelius

Genetiskt modifierade grödor kommer inte att lösa alla världsproblem, och den klassiska växtförädlingen kommer att stå i centrum även i fortsättningen. Men rätt använd kan gentekniken ge viktiga bidrag till världens livsmedelsförsörjning, till minskad miljöbelastning och till möjligheter att skapa förnyelsebara råvaror som ersätter ändliga produkter som t.ex. mineraloljor.

Ända sedan vi människor började bruka jorden för bortåt 10 000 år sedan har vi sysslat med olika former av förädling. Inga av våra odlade grödor är identiska med de naturliga arter som de härstammar från. De är resultatet av ett långt arbete med att omkombinera och förändra olika gener för egenskaper som människan värdesätter, till exempel smak, hög avkastning och motståndskraft mot sjukdomar. Vad är skillnaden mellan klassisk växtförädling och genteknik, vilka är möjligheterna och riskerna? Föredraget kommer att kortfattat redogöra för dessa frågor.

Kristina Glimelius är professor i genetik och växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hennes forskning och undervisning har fokuserats på frågor som rör genteknik och klassisk förädling. Hon har medverkat vid många populärvetenskapliga presentationer och diskussioner. Hon har även varit involverad i ett flertal utredningar inom genteknikområdet, arbetat med forskningspolitiska frågor och varit ledamot av gentekniknämnden.

Datum: tisdagen den 9 september.


Årets folkbildare 2002: Osunt förnuft

Olav Hammer

Religionshistorikern Olav Hammer har av VoF utsetts till Årets folkbildare 2002. Han mottar här sitt pris och håller ett föredrag med titeln Osunt förnuft. – Det finns ett stort glapp mellan verkligheten och våra föreställningar om den. Vi kan misstolka våra sinnesintryck. Vi kan stuva om i våra minnen och glasklart komma ihåg händelser som aldrig inträffat. Vi ser samband där det inte finns några. Och för att orientera oss i detta träsk av vilseledande intryck litar vi på auktoriteter som ofta inte förtjänar vår tillit.

Mer information om Olav Hammer finns här.

Datum: måndagen den 5 maj.


Arvet från aporna – frö till framgång

Pelle Palm

Människans härstamning följs från primaternas närmaste föregångare till Homo sapiens. Den ekologiska bakgrunden till vår evolution belyses, både under tidiga skeden (rasbildning) och i form av de ”ekologiska revolutioner” som lett fram till den moderna människans agrara och industrialiserade samhällen. En tänkbar förklaring till religiositetens uppkomst föreslås också.

Pelle Palm, fil. lic., är pensionerad biolog, tidigare verksam som lärare vid Stockholms Universitet i bl.a. vertebratsystematik och -evolution samt ekologi. Han var senare chef för Stiftelsen Skansens zoologiska avdelning och under 1970- och 80-talen panelmedlem i radions och TV 2:s program Naturväktarna.

Datum: tisdagen den 22 april.


Vetenskap och folkbildning i den nya bibelöversättningen

Bertil Albrektson

Vad har den nya svenska bibeln med vetenskap och folkbildning att göra? Föredraget vill visa hur översättningen vilar på vetenskaplig grund när det gäller textkritik och filologi och hur notapparat och uppslagsdel ger sakliga och så långt möjligt objektiva upplysningar som underlättar en historisk förståelse av texterna, oberoende av religiös inställning.

Bertil Albrektson är bibelforskare och var från 1967 professor i gammaltestamentlig exegetik vid Åbo Akademi. Åren 1975-2000 arbetade han med nyöversättningen av Gamla testamentet som heltidsanställd ledamot av bibelkommissionen i Uppsala, med huvudansvar för textkritik och hebreisk filologi.

Datum: tisdagen den 25 mars.


Perspektiv på frågan om elektromagnetiska fält kan ge cancer eller andra genotoxiska effekter

Björn Cedervall

Elektromagnetiska fält (”EMF”) har varit i fokus i riskdebatter rörande bildskärmar, hushållsapparater, kraftledningar, mobiltelefoner och andra moderna påfund. För många har EMF blivit ett slarvigt samlingsbegrepp för allt möjligt som har med elektricitet eller magnetism att göra. Elektromagnetiska fält liksom ren magnetism har länge tillskrivits mystiska egenskaper – kanske delvis därför att det är osynligt. Upplevelsespektret är stort: Somliga har magneter i madressen för att må bättre, några tycker att det jordmagnetiska fältet ska åtgärdas, vissa grupper vill ha strålningsfria zoner, ytterligare andra bryr sig inte.

Den här kvällen kommer fokus att ligga på om elektromagnetiska fält i storleksordningen 50 HZ till ”mobiltelefonfrekvenser” (ca 1 GHz) kan ge upphov till effekter på DNA-nivå. En del av underlaget kommer att baseras på karaktären hos större sammanfattningar, översiktsartiklar och liknande. En viss betoning kommer att ligga på sådant som inte brukar nämnas i den allmänna debatten. Riskkommunikation som rör EMF är särskilt besvärlig, delvis därför att många massmedier systematiskt saboterar eller exploaterar det språk som berör frågor om kausalitet respektive omöjligheten att bevisa icke-risker. Hypotetiskt har föreslagits att EMF kan ge minst ett tiotal sjukdomar inklusive galna ko-sjukan. Nyligen förmedlade TV dessutom att råtthjärnor ser ut som grönmögelostar efter mobiltelefonexponering. Förhoppningen är att föredraget åtminstone ska provocera fram en intressant debatt.

Björn Cedervall (med dr och docent i medicinsk strålningsbiologi, Karolinska Institutet, civ ing, kärnkemi & biokemi, KTH) har som specialitet skador på DNA som följd av exponering för joniserande strålning och kemikalier. Han är också radiologispecialist vid SwedPower AB.

Datum: torsdagen den 13 mars.


Bokstavsbarnen – vilka är de?

Mia Hovmöller

Vad innebär diagnoser som DAMP och ADHD? Vad vill man uppnå genom att utreda och behandla dessa barn med neuropediatriska funktionsstörningar? Nyttan av att ställa dessa diagnoser har debatterats, och särskilt har farmakologisk behandling av barn, i synnerhet med centralstimulantia, ifrågasatts.

Mia Hovmöller är barnneurolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Hon utreder och behandlar barn med neuropediatriska funktionshinder såsom DAMP, ADHD, autism och förståndshandikapp samt CP och muskelsjukdomar.

Datum: torsdagen den 30 januari.