Möten 2000

Journalistiken som förmedlare av budskap

Anders Sahlstrand

I debatten hörs ibland påståenden som ”massmedierna är ju bara en neutralkanal, det är innehållet i dem som är det intressanta” eller ”journalistersaknar kunskap, om de bara läste på så skulle vi få en bättrenyhetsförmedling”. Det cirkulerar ett antal föreställningar i samhället om våramedier. Inte alla är vetenskapligt förankrade. En vanlig, och sannolikt till endel befogad, kritik är att medierna ofta ger oss felaktig information. Detfinns många faktorer som kan förklara varför massmedierna tycks vara så sårbaraför populistiska och dåligt underbyggda beskrivningar av verkligheten. Iföredraget diskuteras ett antal sådana faktorer utifrån några modeller sombeskriver massmedierna och journalisterna som förmedlare av information.

Anders Sahlstrand är fil doktor i journalistik på en avhandling omstorstadsmorgonpressens nyhetskällor. Han har verkat som lärare vidinstitutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholmsuniversitet. Han har engagerat sig i utbildningsfrågor inom mediesektorn. Blandannat har han suttit som sakkunnig på Skolverket för gymnasietsMedieprogram och utvärderat en utbildningssatsning om Internet förjournalister. Till yrket är Anders numera informationsrådgivare på GullersGrupp Informationsrådgivare AB.

Datum: onsdagen den 22 november.


Mat och myter

Maria Lennernäs, Åsa Moberg och Åke Bruce

Innehåll: Förvirring uppstår när näringsexperter, icke-näringsexperter, livsmedelsindustri och media tävlar om att nå fram med budskap om vad man bör äta eller inte äta. På insändarsidor, hemsidor och i media frodas påståenden om vilka livsmedel som är nyttiga och vilka som är skadliga. Aspekter på mat som sammanhänger med miljö, ekologi och etik sammanblandas med påståenden om matens näringsegenskaper och effekter på vår hälsa.

– Har forskarna själva belägg för ”larm” om hälsoskadliga matvanor? Hur bemöter man myter eller missuppfattningar som sprids och överlever som ogräs? Är en myt fantasi eller lögn?

Under seminariet kommer tre personer med olika bakgrund och som är verksamma inom mat-kost-hälsa-området att ge exempel på de myter, missuppfattningar och påståenden om matens näringsegenskaper som förekommer på insändarsidor, hemsidor och i marknadsföring.

Maria Lennernäs, doktor i medicinsk vetenskap och docent i näringslära, Uppsala universitet. Ansvarig för nutritionsforskning vid Svensk Mjölk AB. Titel på föredrag: ”Tal och förtal om mat”

Åsa Moberg, dietist, Svensk Mjölk AB (”de svenska böndernas kunskapsorganisation”). Titel på föredrag: ”Klassiska myter om mjölk”

Åke Bruce, professor vid Livsmedelsverket i Uppsala. Rådgivning om kost i populärlitteratur.

Datum: tisdagen den 3 oktober.


Fysikens filosofi – diskussioner om Einstein, relativitetsteorin och kvantfysiken

Thord Silverbark

Thord Silverbark är vikarierande lektor på Avdelningen för idéhistoria på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har ingen bakgrund som fysiker utan har intresserat sig för ämnet av nyfikenhet. Han disputerade ifjol på en avhandling om de diskussioner som fördes i ämnet i Sverige under perioden 1910-1970.

Datum: onsdagen den 13 september.


Det moderna projektet ifrågasatt!

Håkan Blomqvist

Vetenskaplig kunskap, rationalism, upplysningsidéerna, sekularism kritiseras från flera olika håll idag. Är det moderna projektets och demokratins idéer på avveckling? Håkan Blomqvist är bibliotekarie i Norrköping och vice ordf. i förbundet Humanisterna.

Datum: tisdagen den 6 juni.


Årets folkbildare 1999: Cancer och den nya biologin. Omvetenskapens optimism och människors biofobi.

Georg Klein

Georg Klein utsågs till årets folkbildare 1999 för sina klarsynta och humanistiska beskrivningar av vetenskap, människor och kultur. Georg Klein är professor emeritus i tumörbiologi och har skrivit ett flertal böcker, bl a Korpens blick (1998) och Utvägen (1992). Ur VoF:s motivering: ”På ett entusiasmerande och personligt sätt berättar han om forskningens genombrott, vedermödor och etiska aspekter. Med stringens skiljer han på vetenskap och tro både när det gäller pseudovetenskap som astrologi och övertro på vetenskap så som molekylärbiologisk fundamentalism och eugenik.”

Datum: torsdagen den 4 maj.


Tro och tyckande eller vetenskap och beprövad erfarenhet,ett vägval – erfarenheter från sjukvård och läkemedelsanvändning

Barbro Westerholm

Barbro Westerholm är läkare och har disputerat i farmakologi. Hon har arbetat med läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinformation och varit generaldirektör för Socialstyrelsen. Efter en period i Riksdagen är hon nu heltidsarbetande ordförande för Sveriges pensionärsförbund. Hennes föredrag utgår från människans dröm om det magiska pillret och fortsätter med akupunktur, THX, oral galvanism, hexaklorofen, tobaksbruk-fosterskada, amfetamin och MBD/DAMP. Slutknorr: att som forskare aldrig ge efter för tro, tyckande, opinioner utan att styrka allt med vetenskap.

Datum: torsdagen den 2 mars.


Ingemar Hedenius och den stora trosfejden

Johan Lundborg

Johan Lundborg blev teologie doktor 1991 på avhandlingen ”Ideologiernas och religionens död: en analys av Herbert Tingstens ideologi- och religionskritik”. Han skriver f.n. en bok om den stora religionsdebatt som utbröt i Sverige kring seklets mitt när Hedenius 1949 lät publicera sin bok Tro och vetande. Stora delar av Sveriges teologiska och kulturella elit drogs in i den våldsamma polemik som följde. Men vad var det man bråkade om och skulle en liknande debatt kunna uppstå idag?

Datum: torsdagen den 20 januari.