Publicerat i Folkvett nr 3/2004.

Ett vanligt påstående är att vetenskapen tar avstånd från auror, chakra, chi, reinkarnation m.m. av ideologiska skäl – för att fenomenen stör forskarnas välordnade, andefattiga världsbild. Forskarna kan inte tolerera det oförklarade (eller oförklarliga) och skyr därför mysterier, sägs det. Detta är helt fel. Mysterier är i själva verket viktiga drivkrafter i vetenskapen. Vetenskapen skulle snabbt dö om det inte fanns några oförklarade fenomen att undersöka.

Åtskilliga pseudovetenskaper (dock inte alla) undviker däremot nogsamt mysterier och osäkerheter, och det är faktiskt bland annat detta som gör dem till pseudovetenskaper. Homeopatin är t.ex. starkt inriktad på studium av patientens symptom. Om man riktigt lyckas kartlägga symptomen är det sedan bara att skriva ut ett homeopatiskt medel som bot, enligt läran. Att sjukdomar kan förstås ännu bättre om man dessutom kartlägger exempelvis ärftliga och psykologiska faktorer bryr sig homeopatin inte om. Den vill öppna alla dörrar med en enda nyckel.

Ett annat exempel är den typ av historiska spekulationer som bland andra Bob Lind, Erling Haagensen och Lennart Möller ägnar sig åt (se Folkvett 2/2002, 3/2002 och 2/2004). Hos dessa entusiaster bekräftar arkeologiska fynd med förbluffande precision gamla eller nya önskedrömmar om historiska skeenden. Allt passar perfekt ihop – om man aldrig ställer några frågor, förstås. Att dateringar alltid har en osäkerhetsmarginal, att skriftliga källor ofta är opålitliga, att många av spekulationerna är av en sådan art att de varken kan bekräftas eller vederläggas av vetenskapen, allt detta och mycket annat sopas under mattan. Mytentusiasterna skyr osäkerheter. Allt ska förklaras.

Mest utpräglad är kanske rädslan för det oförklarade inom new age-rörelsen. Karla McLaren, tidigare mest känd som new age-författare, skriver träffande i Skeptical Inquirer 3/2004: “Vi säger gärna att vi välkomnar mysterier i new age-kulturen, men det är kulturell självhävdelse och det är helt fel. Egentligen kan vi inte alls tolerera mysterier. Allt, från det minsta enskilda göromål till vår planets övergripande utveckling har en bestämd metafysisk eller mystisk orsak.”

Varför är somliga rädda för mysterier? Antagligen för att mysterier genom sin blotta existens indikerar ofullständig kunskap. “En av de mest skrämmande sakerna med att lära sig att tänka skeptiskt och kritiskt är att så många frågor inte har tydliga svar”, skriver McLaren.

I det vetenskapliga folkbildningsarbetet är det lätt att bli irriterad på människor som vägrar att diskutera sakligt. Vi bör minnas att denna vägran kan ha sin grund i rädsla, rädsla för mysterier och för det oförklarade.

Vetenskap och Folkbildning