Etik och alternativmedicin

Publicerat i Folkvett nr 2/2003.

En av den medicinska etikens allmänt accepterade principer brukar kallas autonomiprincipen. Den innebär att patienten har rätt till självbestämmande och att behandlingen så långt möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten.

Alternativmedicinsk behandling brukar ofta motiveras med att patienterna önskar den. Innebär inte autonomiprincipen att det skälet är tillräckligt? Om man respekterar patientens autonomi ska man väl erbjuda honom t.ex. homeopatisk medicin om han vill ha den?

Nej, så enkelt är det inte. Den medicinska etiken ställer också andra krav som måste vara uppfyllda då man erbjuder behandling mot sjukdomar.

En av dessa är principen att inte skada (ofta kallad lidandeprincipen). Den innebär att patienten inte ska utsättas för skador eller skaderisker med mindre än att dessa tydligt uppvägs av åtgärdens fördelar. Sjukvårdspersonalen ska alltså inte utsätta patienten för medicinskt omotiverade risker även om denne skulle vilja ta risken. Ett exempel på detta är att erbjuda en behandling utan påvisad effekt, där det finns möjlighet till biverkningar. Många naturmedel är exempel på detta.

Som enskild person har man rätt att utsätta sig för diverse olika risker. Men därav följer inte att sjukvården ska vara behjälplig med detta. Alldeles tvärtom: Det följer ur de gängse medicinsk-etiska principerna att sjukvården ska vara patienten behjälplig med att förbättra sin hälsa, men inte med att försämra eller riskera den.

En annan av den medicinska etikens grundsatser är den s.k. godhetsprincipen. Den innebär att det medicinska handlandet ska tillföra patienten något gott. För att medicinska åtgärder ska vara berättigade måste de alltså kunna motiveras i termer av förbättrad hälsa och livskvalitet. Det räcker inte att patienten tror att behandlingen hjälper, utan det måste finnas goda medicinska skäl att anse så vara fallet. För de allra flesta alternativmedicinska behandlingar är detta kriterium inte uppfyllt.

Det borde vara en självklarhet att tillämpa den medicinska etikens principer på alternativmedicinen på samma sätt som på den vetenskapsgrundade medicinen.