Publicerat i Folkvett nr 3/2002.

Sverige

Fyra döda i ny mässlingsepidemi

Mässling är en potentiellt dödlig sjukdom, särskilt om den drabbar barn som i övrigt lever under dåliga förhållanden, undernäring osv. I fattiga länder är mässling en vanlig dödsorsak bland barn. I Sverige skördade sjukdomen 33000 dödsoffer 1861-90 (enligt NE). Vaccinering ger ett mycket gott skydd, men andelen vaccinerade måste vara hög (typiskt över 90% av befolkningen) för att epidemier inte ska bryta ut bland de oskyddade. Vissa alternativmedicinska läror (bl.a. antroposofisk medicin) hävdar att vaccinering är skadligt. På senare år har det varit särskilt vanligt med påståenden om att vaccinering kan orsaka autism. Sådana samband har undersökts noga, men man har inte funnit något vetenskapligt stöd för dem. I ett känt bibelbälte i Holland insjuknade 2300 personer i mässlingen 1999-2000. I Dublin, Irland, insjuknade 1200 personer år 2000. Dessa epidemier skördade sammanlagt fyra dödsoffer. I Norge smittades 44 barn i mindre epidemier 1994-97, samtliga i antroposofiska miljöer. Alla var ovaccinerade. I England och Wales rapporteras 126 mässlingsfall under första kvartalet 2002 (varav 91 i London-trakten), mer än fyra gånger så många som under föregående kvartal. Läkare i London varnar för större epidemier i framtiden. I Sverige har på senare tid mässlingsutbrott förekommit i Järna 1994-96 (235 fall) och Stockholm 1999-2000 (72 fall). Ingen dog i dessa utbrott. I en epidemi under våren 2002 utanför Neapel, Italien, har 24000(!) personer insjuknat. Fyra personer har dött.

(DN 2002-07-06, BBC 2002-06-29, Medikament 1/2001, s. 18-23, Fri tanke 7/2000, s. 4-5.)

Debatt på nätet

I Folkvett 1/2002 fanns en kritisk artikel av Jesper Jerkert om Richard Meurmans doktorsavhandling i arkeologi. Meurman har skrivit ett svar, som tyvärr är alldeles för långt för att få plats i den tryckta Folkvett. Texten är dock utlagd på nätet tillsammans med ett svar från Jerkert. Debatten har sedan gått ytterligare en vända. Se denna sida.

Mobiltelefontest

Under det tidiga 80-talet var bildskärmssjuka en åkomma på tapeten. Vissa människor ansåg sig få allvarliga besvär, oftast i huden, av påslagna bildskärmar. Flera studier har dock under 90-talet visat att de påstått känsliga personerna inte kunnat skilja mellan på- och avslagna skärmar. Numera anser läkarvetenskapen att bildskärmssjuka är en helt eller huvudsakligen psykosomatisk sjukdom. Under senare år har det kommit rapporter om upplevda besvär vid mobiltelefonanvändning. En ny finsk studie är den första att pröva om personer som påstår sig kunna känna om en mobiltelefon är på- eller avslagen verkligen kan göra det. 13 kvinnor och 7 män med denna påstådda förmåga deltog. Båda grupperna rapporterade fler besvär när telefonen var av- än påslagen. Ingen av försökspersonerna kunde skilja mellan riktig och falsk exponering.

(Hietanen, Hämäläinen & Husman: Hypersensivity symptoms associated with exposure to cellular telephones: No causal link, Bioelectromagnetics 23, 264-70, 2002)

Pendeln i homeopatin

Användning av slagrutor och pendlar tycks vara ganska vanligt bland homeopater. I en brittisk undersökning testades hypotesen att homeopater med hjälp av pendel kan skilja mellan det homeopatiska preparatet Bryonia i “potens” 12C (dvs. förhållandet mellan påstått aktiv substans och lösningsmedel är 1:1024) och destillerat vatten. Sex utbildade homeopater, alla med minst 15 års praktikerfarenhet och minst 12 års erfarenhet av att använda slagruta eller pendel, deltog. Var och en fick sig tillsänt 26 par flaskor, där den ena flaskan i varje par innehöll Bryonia och den andra destillerat vatten. I lugn och ro skulle de utröna i vilka flaskor preparatet fanns. Resultatet blev 75 rätt av 156 (48,1%). Ingen av försökspersonerna hade mer än 16 rätt av 26, den sämsta hade bara 9 rätt. Alla resultat faller med god marginal inom vad man kan förvänta sig av slumpen. Studien genomfördes ovanligt nog av homeopater och anhängare till “psionisk medicin”, en homeopatisk inriktning som lägger stor vikt vid pendel och slagruta.

(R. McCarney et al., “Can homeopaths detect homeopathic medicines by dowsing? A randomized, double-blind, placebo-controlled trial”, J R Soc Med 95, 2002, 189-91.)

Vetenskap och Folkbildning