Notiser

Publicerat i Folkvett nr 1/2002.

Sverige

Årets pristagare

För femtonde året i följd har Vetenskap och Folkbildning utsett Årets folkbildare. 2001 års pris går till Torbjörn Fagerström ”för hans klargörande beskrivningar av biologi och betydelsen av grundforskning”, enligt styrelsens motivering. Fagerström är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor för Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. För allmänheten torde han vara mest känd för sina krönikor i Dagens Nyheter och för sin medverkan i TV-programmet Fråga Lund. En av hans krönikor återges i detta nummer av Folkvett.

Till Årets förvillare 2001 utsågs Mats Molén ”för hans förnekande av evolutionen utifrån pseudovetenskapliga resonemang”. Se artiklar av Dan Larhammar och Åke Johansson i detta nummer. Ytterligare information finns länkad här.

Jorden anropar Lagerroth

Erland Lagerroth (Årets förvillare 1998) är en flitig skribent i Sökaren. I nr 1/2002 har han skrivit en hyllningsartikel om Susanna Ehdin (Årets förvillare 2000). Ehdin sprider många dumheter, bland annat om jordenergi (eller jordstrålning, som den oftast kallas). Även Lagerroth har känt kraften från jorden: ”Jag vet inte vad det är fråga om och om det är motiverat att kalla det jordenergi, men när jag själv går med vinkelställda metallpinnar i händerna, svänger de förvisso på högst bestämda, frapperande sätt utan att jag gör något till eller från. Att a priori förneka existensen av dessa fenomen vittnar bara om att man ännu inte accepterat det enkla förhållandet att vi i vår tid inte förstått och förklarat allting.”

Det är ganska få som på helt teoretiska grunder förnekar existensen av jordstrålning. Huvudorsaken till att den inte erkänns är helt enkelt att det inte finns några vetenskapliga experiment som tyder på att den är något annat än en suggestionseffekt.

Ehdin debatterar inte

I en notis i förra numret stod att Susanna Ehdin förde en debatt på nätet med VoF:s ordförande Dan Larhammar. Redan innan numret kommit ur tryckeriet hade dock Ehdin utplånat alla spår av debatten på sin hemsida. Gissningsvis var det Larhammars upprepade begäran om att hon skulle styrka sina påståenden med vetenskapliga belägg som blev för mycket för henne. Larhammars inlägg finns dock på hans hemsida.

Internationellt

Fler falska runor

År 1898 hittades en stenhäll med runinskrift i Kensington, Minnesota. Inskriften berättade att skandinaver besökt trakten 1362. Runexpertis kunde omedelbart slå fast att stenen var en förfalskning. 1976 klargjordes det att upphittaren strax före sin död hade erkänt att han och några vänner gjort inskriften som ett skämt. Icke desto mindre finns än idag människor som tror att Kensingtonstenen är äkta. För några månader sedan hittades ännu en sten med runskrift. Kari Ellen Gade och Jana Schulman har nu erkänt att de tillsammans med ytterligare tre personer gjorde den nya inskriften 1985. Vid den tiden följde de ett doktorandseminarium i runinskriptioner vid University of Minnesota. De gjorde inskriptionen på skoj och för att dra den gamla Kensingtonstenens äkthet i tvivelsmål. Gade är numera professor i germanistik och Schulman biträdande professor i engelska.

(AP 2001-11-06)

Blodgruppsvidskepelse

Ett företag i Anshan, Kina, har nekat en kvinna arbete med motiveringen att hon hade blodgrupp B. Personer med denna blodgrupp anses sakna självständighet, kritiskt tänkande och laganda. Folkvett förhåller sig givetvis skeptisk till denna typ av föreställningar, men vill ändå påminna om att Susanna Ehdin har blodgrupp B.

(TT-AFP/Metro 2001-12-22)

Fortfarande inget liv efter döden

En av de mest omtalade parapsykologiska artiklarna under det senaste året skrevs av Gary Schwartz m.fl. och publicerades i Journal of the Society for Psychical Research i januari 2001. Där hävdas att skickliga medier kan berätta saker om avlidna personer som går långt utöver vad som kan förväntas av slumpen. Artikeln utsattes dock för förödande kritik av Richard Wiseman och Ciaran O’Keeffe i Skeptical Inquirer Nov/Dec 2001. För det första tycks inga speciella åtgärder ha vidtagits för att utesluta användningen av ”cold reading” (se Hans Isakssons artikel i Folkvett 4/2001). För det andra har mediernas resultat jämförts med hur studenter har svarat på kontrollfrågor som konstruerats ur vad medierna har sagt. Men resultaten är inte jämförbara. Mediernas uttalanden kan tolkas på många sätt, medan kontrollfrågorna har väldefinierade rätta svar. För det tredje var åtgärderna mot sensoriskt läckage otillräckliga. Försökspersonerna satt i samma rum som medierna, och hade i flera försök tillåtelse att svara ja eller nej på mediernas frågor.

Inget alternativ om vi får be

Att be till gud att han ska hjälpa en sjuk anhörig är en ganska spridd alternativmedicinsk metod, speciellt i USA. I en stor, dubbelblind studie i Minnesota med 799 patienter intagna för hjärtbesvär undersöktes om bön kunde hjälpa. Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades dock mellan försöks- och kontrollgrupp.

(Mayo Clin Proc 2001, vol. 76, s. 1192-8)

Oden knappast ryss

Thor Heyerdahl, mest känd för sina teorier om utvandringsvågor från Sydamerika till Polynesien, har givit sig ut på djupt vatten. I sin nya bok Jakten på Odin hävdar han att asaguden Oden i verkligheten var en kung i södra Ryssland som omkring år 65 f.Kr. flyttade till Norden via Tyskland. Heyerdahl och hans medförfattare Per Lillieström har tagit sin utgångspunkt i Snorres kungasagor, vilka de betraktar som pålitligt källmaterial. Akademiska forskare menar att Jakten på Odin vimlar av språkhistoriska fel och att Heyerdahl inte förstår de historiska sammanhangen i Snorres sagor.

(DN 2001-12-03)

Indiska reklamtricket

Peter Lamont, tidigare ordförande för Magic Circle i Edinburgh, numera forskare vid den parapsykologiska avdelningen på stadens universitet, hävdar att det indiska reptricket är en bluff, i den meningen att det aldrig har utförts! Dagstidningen Chicago Tribune väckte 1890 stort uppseende med en redogörelse från Indien om en pojke som klättrade upp för ett rep och försvann i toppen. En stund senare föll pojkens kroppsdelar ned från himlen i en korg, varur pojken kom fram helskinnad igen. Versioner av historien spreds över hela världen (se Dan Larhammars artikel i Folkvett 3-4/1996), men ingen tycks ha noterat att tidningen några månader senare publicerade en notis och erkände att hela historien var ett påhitt för att höja upplagan. Lamont planerar att skriva en bok i ämnet.

(Independent 2001-04-14)

Föreningen

”VoF” i fortsättningen

Vetenskap och Folkbildning brukar ömsom förkortas V&F, ömsom VoF. Styrelsen anser att den senare varianten, alltså VoF, är att föredra, eftersom V&F lätt leder tanken till V&S, det vill säga Vin & Sprit.

Bonusnotiser

Telefonbluff

Gina Evans från Woodway, Texas, har dömts till 2,5 års fängelse för bedrägerier och pengatvätt. Evans hade en s.k. psychic hot line, en telefonlinje där hon för dyra avgifter erbjöd andlig rådgivning med telepatisk hjälp. Vid flera tillfällen kontaktade hon människor som hade ringt henne och övertalade dem att betala mer pengar så att hon kunde driva ut ”det onda” ur deras liv.
(Waco Tribune-Herald dec. 2001)

Fängelse för kvacksalveri

Allen J. Hoffman från Finksburg, Maryland, har dömts till 46 månaders fängelse. Han saknar läkarutbildning men behandlade fler än 3000 patienter för olika åkommor med det egna medlet T-Up, en blandning av aloe vera och cesiumklorid. I ett offentligt uttalande har Hoffman sagt: ”Jag drevs inte av girighet utan av önsketänkande och brist på insikt och kritiskt förhållningssätt”. Han tillade dock att han ”i djupet av min själ tror att aloe vera och cesiumklorid kan bota cancer och andra sjukdomar”.
(The Baltimore Sun 2001-12-01)

Ny webbplats mot homeopati

Stephen Barrett, pensionerad psykiater som gjort sig känd för sin webbplats mot kvacksalveri, Quackwatch, och som oförtröttligt skriver ett elektroniskt nyhetsbrev i ämnet varje vecka, har nu startat en filial som enbart ägnas homeopatin. Adressen är www.homeowatch.org.

Omvänt pris

Många skeptiska organisationer, bl.a. de i Finland och Australien, har belöningar utfästa till den som under kontrollerade former kan påvisa ett fenomen som skulle strida mot dagens vetenskap, t.ex. att hitta vatten med en slagruta bättre än en tränad geolog. Den största belöningen, en miljon dollar, erbjuds av James Randi Educational Foundation i USA. Hittills har ingen klarat ens ett preliminärt test. En del pseudovetenskapliga lustigkurrar (?) har utfäst omvända belöningar. I Australien erbjuder exempelvis Victor Zammit, pensionerad jurist, en miljon dollar till den som med absolut säkerhet kan bevisa att det inte finns något liv efter döden. Priset visar bara att Mr Zammit inte förstår grundläggande vetenskapsteori.
(The Skeptic, Australien, Summer 2001)

Ackreditering av astrologiskola

En astrologisk skola har för första gången blivit ackrediterad av ett federalt tillsynsorgan i USA. Skolan heter Astrological Institute och ligger i Scottsdale, Arizona. Ackrediteringen har utförts av Accrediting Commission of Career Schools and Colleges of Technology, och innebär att skolans elever kan få federala studiemedel. Judith Eaton, chef för Council for Higher Education Accreditation, menar att beslutet inte ska ses som något officiellt erkännande av astrologin som lära, utan att det endast betyder att skolan anses fullfölja sina plikter gentemot eleverna. Vetenskapligt sinnade organisationer, t.ex. CSICOP, protesterar. Andrew Fraknoi, professor i astronomi, undrar om det inte borde ingå bland skolans plikter att inte lära ut sådant som är garanterat felaktigt. ”Om en skola påstod sig lära ut konsten att flyga utan någon utrustning, tvivlar jag på att den skulle kunna få ackreditering. Man borde känna samma tvekan inför astrologin, som varken kunnat visa att läran är sann eller att den har någon effekt i praktiken.”
(New York Times 2001-08-28, pressmeddelande CSICOP 2001-08-30)