post id: 28508
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=28508
  
Skeptisk måndag

Voynich­manuskriptet

Voynich­manuskriptet, 'badande nymfer'
Voynich­manuskriptet, ’badande nymfer’


Ett medeltida mysterium

I biblioteket vid Yale University i USA förvaras ett märkligt manuskript. Det är en vackert illustrerad bok skriven på pergament från tidigt 1400-tal. Det intressanta är att ingen hittills har kunnat identifiera vare sig på vilket språk eller med vilket alfabet det den är skriven.

Inte ett falsarium

Trots att det finns många exempel på “medeltida” verk som skapats långt senare, så måste man nog anse att manuskriptet är “äkta”, i alla fall i den betydelsen att det faktiskt är så gammalt som det uppges vara. Pergamentet är kol-14-daterat till tidigt 1400-tal. Och även om det inte är ovanligt att medeltida pergament har återanvänts efter att man “tvättat bort” gammalt innehåll, så visar kemisk analys att så inte är fallet här. Efterfrågan på pergament var stort under medeltiden och det är osannolikt att det skulle ligga oanvänt i århundraden innan någon skrev texten. Texten och bilderna i manuskriptet är troligen därför lika gamla som pergamentet är.

Innehåll

Voynichmanuskriptet, detalj
Voynich­manuskriptet, detalj

Alla sidorna i boken är skrivna i antingen det som kallas “Voynich A” respektive “Voynich B”, två olika handstilar. Båda verkar dock använda samma distinkta bokstäver. Texten och dess ord och ordlängd ser ut att representera ett riktigt språk, men trots många försök har varken språket eller alfabetet kunnat identifieras. De rika illustrationerna ger dock en viss ledtråd till innehållet, som är indelat i sex olika avsnitt:

Det första och längsta verkar handla om om växter och botanik. Dock kan de avbildade växterna inte tydligt identifieras. Det andra visar astrologiska tecken och stjärnbilder. Det tredje innehåller bland annat flera bilder av badande kvinnor i olika sammanhang och kallas det biologiska kapitlet. Imponerande utviksbilder kännetecknar det fjärde så kallade “kosmologiska” kapitlet och det femte, det “farmakologiska” kapitlet, verkar avbilda örter, tinkturer och pulver, utan identifierade användnings­områden. Det sista, och kanske mest svårtydda kapitlet, består endast av text i form av små korta stycken, de flesta markerade med en inledande stjärna.

Wilfred M. Voynich
Michał Habdank-Wojnicz
(Wilfred M. Voynich)

Historia

Voynichm­anuskriptet har fått sitt namn efter den polske bokhandlaren Wilfred M. Voynich (född Michał Habdank-Wojnicz i nuvarande Litauen). Voynich köpte det när Jesuitskolan Collegio Romano i Rom år 1912 sålde ut delar av sin samling medeltida skrifter. Dess tidigare historia är dunkel. Vi vet att det såldes av den engelske astrologen John Dee till den tysk-romerske kejsaren Rudolf II i slutet på 1500-talet. Ett par andra ägare har senare skrivit sina namn i det. En Johannes Marcus Marci lämnade det till vetenskapsmannen Athanasius Kircher 1666, tillsammans med ett brev som finns bevarat. Därefter försvinner boken ur historien, tills Voynich fick tag i den.

Försök att tyda texten

Voynich­manuskriptet, ur 'stjärn-kapitlet'
Voynich­manuskriptet, ur ’stjärn-kapitlet’

Många tror att manuskriptet är skrivet i någon form av kod, men alla försök att finna begripliga mönster har misslyckats. Vissa tror att det kan vara skriven på ett konstruerat och påhittat språk. Andra har spekulerat att det ska läsas med ett hålkort som läggs ovanpå sidan så att bara relevanta bokstäver syns. Den kanske mest populära teorin är att det hela är en bluff. Syftet skulle kunna vara vad som helst. Det kan ha varit för ekonomisk vinning, som ett vetenskapligt bedrägeri, eller rentav som ett obskyrt skämt.

Flera personer under åren har sagt sig ha “knäckt koden” eller åtminstone ha lyckats översatta vissa ord eller stycken. Trots det kan man inte säga att vi har kommit sanningen mycket närmre. Ingen som har påstått att de kan läsa eller översätta boken har lyckats övertyga andra att så är fallet.

I den skeptiska rörelsen säger vi ofta att när tillräcklig fakta saknas bör vi acceptera att vi inte vet, istället för att föra fram vilda spekulationer. Detta är (än så länge) ett sådant fall.

Den vetenskapliga hållningen måste därför vara att vi inte vet hur Voynich­manuskriptet kom till, varför det skrevs eller vad som står i det, eller om innehållet bara är utstuderat nonsens.

 

Källor:


Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

One response to “Voynich­manuskriptet

  1. En mycket välskriven liten artikel! Voynich-manuskriptet är sannerligen fascinerande!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning