Vad som karakteriserar pseudovetenskap kan vara svårare att definiera än man tror. Vetenskapskommunikatören Jonathan Jarry vid Office for Science and Society vid det anrika kanadensiska McGill University i Montréal, har sammanfattat sina tankar i en läsvärd artikel. Han menar att det pseudovetenskap ofta baserar sig på nedanstående vilseledande karaktäristika och argumentationsgrepp (länk till den fullständiga artikeln finns nedan):
Jonathan Jarry är vetenskapskommunikatör vid McGill Universitys kontor för vetenskap och samhälle (OSS) och arbetar för att skilja mellan fakta och myter på den vetenskapliga arenan. Han har en magisterexamen i molekylärbiologi och tillämpar sin erfarenhet inom cancerforskning, humangenetik, rehabiliteringsforskning och rättsmedicinsk biologi i sitt arbete riktat till allmänheten.
Överförenkling och självklarheter (Oversimplification and certainty)
De som förespråkar en pseudovetenskaplig tes ger ofta sken av att idén är enkel och självklar. Detta är väldigt attraktivt och talar till vår önskan att hitta enkla lösningar på komplexa problem. Men överdriven förenkling leder ofta till ofullständiga och missvisande slutsatser.
”Scienceploitation”
Om något visar lovande preliminära resultat så dyker det snabbt upp förespråkare som menar att vi redan ”har löst gåtan”. Men riktig vetenskap tar tid, och de flesta hypoteser stöter på oöverstigliga problem innan man har svaret på alla frågor.
Missbruk av verklig vetenskap (Misappropriation of real science)
Pseudovetenskap som innehåller en gnutta sanning är svår att bemöta. Men (för att ta ett exempel), bara för att tumörer använder glukos i sin tillväxt så betyder det inte att du enkelt kan svälta ut din cancerdiagnos genom att exkludera allt socker från din diet. Verkligheten är nästan alltid mer komplicerad än man anar.
Brist på framsteg (Absence of progress)
Pseudovetenskapliga idéer är ofta fastlåsta i gamla trosföreställningar och förändras inte med tiden. Verklig vetenskap tar däremot till sig nya rön och modifierar sin position när nya forskningsresultat framkommer. Exempelvis har homeopati inte förändrats nämnvärt sedan 1800-talet utan håller blankt fast vid gamla etablerade dogmer.
Att blända med vetenskap (Blinding with science)
Ett vanligt trick är att hänvisa till en enskild studie och använda den som en rökridå för en produkt man vill sälja. Men ofta har studien man hänvisar till bara en ytlig eller skenbar koppling till den produkt som man förespråkar.
Vetenskaplig ”tvättning” av gamla trosuppfattningar (Science washing of ancient beliefs)
Pseudovetenskap med rötter i andliga övertygelser kan få nytt liv när vidskepelse förses med ett tunt lager av vetenskap. Ett exempel är att hänvisa till gravitationspåverkan för att förklara hur astrologi ”fungerar” – trots att det saknades kunskap om gravitation när astrologi formulerades.
Partisk hantering av positiva och negativa resultat (A biased handling of positive and negative results)
När förespråkare för en pseudovetenskaplig gren stöter på motstridiga fakta ignorerar de ofta dessa och avfärdar dem som undantag eller oväsentliga. Varje tecken på att man skulle ha rätt accepteras dock genast som en sanning. Detta kallas konfirmeringsbias och är något man alltid måste vara uppmärksam på.
Överdrivet fokus på vittnesmål (Overreliance on testimonials)
Vittnesmål och anekdoter är ofta det som tas till när objektiva studier inte visar det man önskar. Men anekdotisk bevisföring är minst sagt opålitlig och innehåller ofta drag av feltolkningar, felaktigheter och slumpmässiga slutsatser.
Vaga påståenden (Vague claims)
Formuleringar som ”hjälper med”, ”bidrar till” eller ”upprätthåller” används ofta för att kringgå det som man egentligen vill ge sken av – att det man förespråkar kan bota ett tillstånd eller en sjukdom. Argumenten kan verka övertygande men används för att man inte har tillräckliga bevis för att produkten håller för det man lovar.
Logiska felslut (Logical fallacies)
Logiska felslut används frikostigt när det gäller pseudovetenskap och Vetenskap och Folkbildning har skrivit mycket om detta. Se till exempel här eller här.
Politiserande vinkling (Politicizing spin)
En allt vanligare företeelse är att man appellerar till läsarens eller tittarens politiska åskådning, vilket inte har någonting att göra med vetenskapligheten bakom påståendet.
Band till vetenskapsförnekelse och konspirationsteorier (Associated with science denialism and conspiracy theories)
Att förneka etablerad vetenskap eller hänvisa till orimliga men attraktiva konspirationsteorier är ofta också ett framgångsrikt knep när man vill sprida pseudovetenskap.
En sekulär gurus egenskaper (The traits of a secular guru)
Förutom annat som förenar pseudovetenskapliga idéer så är det också ofta så att de förs fram med hjälp av karismatiska och färgstarka självutnämnda ”experter”. Det kan röra sig om någon som är vältalig och / eller attraktiv i största allmänhet, men också om kändisar av olika slag, till exempel musiker, skådespelare eller influerare.
Självförhärligande, esoteriskt ordflöde och valkadaver (Self-aggrandisement, esoteric verbiage, and whale carcasses)
Man bör vara ytterst försiktig med att diagnostisera möjliga mentala problem men Jonathan Jarry ger i sin artikel flera exempel på personer som förespråkar pseudovetenskapliga tankar och som också uppvisar tecken på att allt ”inte står rätt till”. Självförhärligande och andra märkliga uttalanden kan vara en anledning att tveka innan man låter sig övertygas.
Sammanfattning
Jonathan Jarry avslutar sin artikel med att konstatera följande:
Om man stöter på en inflytelserik person som hävdar att hen har en revolutionerande ny hälsoteori, som i hög grad förlitar sig på vittnesmål från andra, som kan avfärda all kritik mot sin idé utan att verkligen ta den på allvar, och som politiserar sin ståndpunkt och påstår sig vara offer för en stor konspirationsteori, då vet man att den idé som försöker säljas in knappt ens försöker vara vetenskaplig.
Länkar:
- McGill Office for Science and Society, Johantan Jarry: The Hallmarks of Pseudoscience
- Vetenskap och Folkbildning: Pseudovetenskap
- Vetenskap och Folkbildning: Logiska felslut och argumentationsfel
- Vetenskap och Folkbildning: Lista över logiska felslut
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.