Slump

slump

Vilken sida som hamnar uppåt på en tärning efter ett kast avgörs nästan helt av en slump.

Slump, ofta förklaringen till varför osannolika sammanträffanden då och då uppstår. Människan är gjord för att leta efter mönster, och vi har därför svårt att acceptera slumpen eller ett icke-avsiktligt sammanträffande som förklaring till t.ex. en lottovinst. Verkligheten är ju sådan att även om det är osannolikt att just DIN lottorad dras, så kommer ju NÅGON lottorad att vinna, och ingen av lotterna har högre sannolikhet att vinna än någon annan.

Psykologen och pseudovetaren Carl Gustaf Jung myntade begreppet synkronicitet, som han menade förklarade överraskande sammanträffanden etc. Synkronicitet bygger på att det finns ett slags ”kollektivt undermedvetet” i världen, som på något mystiskt sätt får t.ex. två barndomsvänner som inte setts på flera år att stöta ihop på gatan bara några dagar efter att den ene av dem suttit och tänkt på gamla barndomsminnen. Eftersom denna slags sammanträffanden lika gärna kan förklaras av tillfälligheter, kan man med hjälp av Ockhams rakkniv lugnt sluta sig till att Jungs förklaring inte håller.

Slump är ett viktigt begrepp inom forskning

Inom vetenskapen jämförs sannolikheten för olika slumpmässiga utfall med resultaten i en studie, för att kunna avgöra om studiens resultat troligast beror på slump eller på det fenomen man undersöker. Man använder också slumpen i randomiserade studier för att den grupp som får den verkningsfulla substansen och kontrollgruppen inte är uppdelade på ett sätt som påverkar testresultatet.

Vidare läsning: