Waldorfskolor och lagändring

Två nyheter i skollagen skulle påverka waldorfskolornas fortsatta existensmöjligheter om det inte vore för ett undantag i lagen. Josefin Hallgren förklarar läget.

Förra året trädde en ny skollag i kraft i Sverige och ersatte en lag från 1985. Detta medför flera förändringar för den svenska skolan. En viktig nyhet är kravet på lärarlegitimation. Tanken bakom att införa en yrkeslegitimation för lärare är bland annat att höja läraryrkets status samt utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Lagen om lärarlegitimation började gälla 1 juli 2011 men införandet kommer att ske stegvis med övergångsregler fram till 2018. Legitimationen utfärdas av Skolverket inom ett specifikt område som en lärare är behörig i och ges till den som har tagit lärarexamen samt genomgått ett introduktionsår med mentor, alternativt tidigare arbetat som lärare under ett läsår.

Förarbetet till den nya lagen om legitimerade lärare är den så kallade lärarutredningen från 2008 – Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52). Av utredningen (sammanfattning I, s. 14) framgår att samma regler angående lärarlegitimation skall gälla för fristående skolor och offentliga skolor. Skolor med speciell pedagogisk inriktning skulle med utredningens förslag alltså falla under samma regler som övriga skolor vad gäller legitimationen – så även waldorfskolorna.

Waldorfskolorna bygger sin pedagogik på antroposofin och är de enda skolorna i Sverige med egen kursplan godkänd av Skolverket. Skolorna har bland annat kritiserats för att sakna vetenskapligt stöd. Motiveringen till utredningens förslag (10.9) var att waldorfelever helt enkelt skulle ha samma rättigheter som andra elever att få undervisas av behöriga lärare. Slutsatsen i betänkandet är enligt min mening rättvis och rimlig och ligger dessutom i linje med en annan punkt i skollagen, nämligen att skolan skall vara ”likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (2010:800 1 kap 9§). Så långt är allting bra.

Utredningen gick som sig bör på remiss och bl.a. Waldorfskolefederationen fick tillfälle att ge ett remissutlåtande. Denna avstod först från att lämna remissvar men inkom med ett svar i ett senare skede i processen, när utbildningsdepartementet skickade ut sin remisspromemoria. (U/2010/2818/S). Göran Fant, ordförande i Waldorfskolefederationen, minns inte varför remissvaret skrevs så sent men förklarar att det inte var en politisk fint. Han menar också att det inte bara är det skrivna remissvaret som regeringen använt som underlag: man har fört kontinuerliga diskussioner med Utbildningsdepartementet under hela den politiska processen. Frågan om lärarlegitimationer är invecklad, och enligt Fant var regeringen tvungen att införa ett undantag för att lagändringen över huvud taget skulle fungera. ”Det handlar om insikter från regeringen att det inte skulle bli så enkelt som man hade föreställt sig.”

Fant menar att undantaget i huvudsak tillkom av två anledningar. Den ena var att det sedan tidigare finns ett fundamentalt undantag gällande behörighet för waldorflärare. Det finns beskrivet i en äldre förordning (1996:1206 1 kap 4a§), där det står att en waldorfskola ”inte behöver tillämpa bestämmelserna i 1985 års skollag (2 kap 4 och 5§ ) om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger”. Den andra anledningen, och som skulle bli bekymmersam för skolorna, är utbildningen av nya waldorflärare. Tidigare fanns ett samarbete mellan lärarhögskolan och Rudolf Steinerhögskolan. Det var möjligt att få dubbelkompetens som vanlig lärare och som lärare inom waldorfpedagogiken. Utbildningen flyttades för några år sedan till Stockholms universitet, varefter detta sade upp avtalet med Steinerhögskolan med motiveringen att kurslitteraturen inte vilar på vetenskaplig grund. I den här situationen skulle den enda möjligheten för blivande waldorflärare som vill ha legitimation vara att läsa in behörigheten på lärarhögskolan, alltså flera års extra studier. Ett krav på legitimerade lärare hade med andra ord ställt till stora svårigheter i rekryteringen av lärare till waldorfskolorna.

Therese Wallqvister som är politisk sakkunnig på Utbildningsdepartementet menar, även hon, att waldorf inte skulle kunna fortsätta med sin verksamhet om de omfattades av legitimationskravet. Men hon tycker samtidigt att den här lösningen inte är lyckad i ett längre perspektiv. ”Det bästa vore om de kunde återfå samarbete med ett lärosäte”, menar Wallqvister.

Även statssekreterare Bertil Österberg har i en tidigare intervju diskuterat undantaget. I Sydsvenskan 19 september 2011 sade han att ”Waldorfskolan har sin undervisning organiserad på ett sätt som gör det svårt att få den att omfattas av kravet på legitimation. Utan undantaget hade nog själva waldorfkonceptet inte varit möjligt.”

Politikerna verkar eniga. Men strider inte undantaget mot den formulering om likvärdig skola som tidigare nämndes? Therese Wallqvister säger, ”Det är en balansgång och man får göra en avvägning. Waldorf skall kunna ha sin pedagogik som de haft under så lång tid, samtidigt som likvärdigheten skall gälla.”

Det finns dock en del motstånd mot undantaget. Inom oppositionen har bland annat Sverigedemokraterna skrivit en motion angående lärarlegitimationerna (2011/12:Ub505). Den behandlar förvisso legitimationen generellt men de skriver att ”vi ser dessa undantag som ett hot mot den likvärdiga och rättvisa skolan” och ”Sverigedemokraternas uppfattning är att inga undantag från kravet på legitimation skall tillåtas, annat än under en kortare övergångsperiod, varför vi menar att denna möjlighet skall tas bort”. Förslaget debatterades i riksdagen den 19 april. Även Vänsterpartiet har skrivit en motion som diskuterar legitimationsundantaget generellt (2010/11:Ub6). Man skriver där: ”Vi anser givetvis att principen bör vara att alla lärare skall vara behöriga och legitimerade. De undantag som regeringen föreslår är inte heller särskilt välmotiverade även om den underliggande orsaken förmodligen är att det finns en stor brist på utbildade lärare i dessa kategorier.”

Waldorf har alltså sluppit kravet på lärarlegitimationer. Det kanske upprör många. Men problemet kan ses från ett annat håll också. Waldorf vill faktiskt inte ha legitimerade lärare. I en waldorfskola kommer det i framtiden finnas lärare som saknar den yrkeslegitimation som lärare i de flesta andra skolor har. Det borde också uppröra många – framför allt de föräldrar och barn i waldorfskolor som därmed står utanför den kvalitetssäkring som legitimerade lärare förväntas ge. Och vad gäller likvärdighet och rättvis skolgång så kommer waldorfelever tyvärr inte få samma rättigheter som andra svenska elever.

En annan nyhet i den nya skollagen (2010:800), och som borde vara ett problem för waldorfskolorna, är att det nu finns en paragraf som talar om att ”skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (1 kap. 5§). I den gamla lagen fanns ingen bestämmelse med denna innebörd. Det fanns bara en mening i läroplanen om att ”undervisningen skall vara saklig och allsidig” (Lpo 1994 1 kap.). Att waldorfpedagogiken är godkänd av Skolverket samtidigt som den bygger på antroposofiska idéer är lite motstridigt. På frågan hur denna kombination går ihop svarar Therese Wallqvister att alla skolors undervisning kontrolleras ordentligt. ”Det är skolinspektionens uppgift att bedöma om de har förmåga att leva upp till de krav som finns”.

Jag tog därför frågan vidare till Marie Wiberg-Svensson som är undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon menar att myndigheten gör det jobb som regeringen har bestämt. En myndighet har ju som uppgift att tillämpa lagar och utföra de uppdrag som riksdag och regering beslutat om.

Wiberg-Svensson, som bland annat inspekterat ett flertal waldorfskolor, berättar vidare att Skolinspektionen utgår från samma bedömningsmaterial vid alla inspektioner oavsett om det är en kommunal skola eller en fristående skola med waldorfpedagogik. Bedömningsunderlaget innefattar bland annat att det skall råda likvärdighet, att skolan är öppen för skilda uppfattningar, att det finns tillgång till tidsenlig utrustning, hur läromedlen ser ut etc. Bedömningen görs utifrån intervjuer med rektor, personal och elever samt genomgång av dokument.

För waldorfskolornas del innebär den nya lagen trots allt en del förändringar. Wiberg-Svensson förklarar att förändringarna bland annat innebär att det skall finnas en rektor på varje skola samt att de blir tvungna att följa den nya läroplanen. Det finns dock inga hinder att, utöver de nya kraven, ha egna styrdokument så länge de inte strider mot läroplanen.

Frågan om varför Waldorf alls är en godkänd form för undervisning är svår att få svar på. Varken Skolinspektionen eller politikerna bringar någon klarhet i problemet. Och vad gäller kontrollen av skolorna så verkar det räcka att Waldorf kan pricka av ett antal konkreta punkter i ett bedömningsunderlag. Undervisning bedöms som vetenskaplig, samtidigt som det ovetenskapliga finns kvar under ytan. Med andra ord betyder det att så länge skolan putsar fasaden så spelar det tydligen ingen roll hur grunden ser ut. Waldorfeleverna fortsätter fostras i en andlig lära i en skola som fortsätter sakna vetenskaplig förankring.