Om den traditionella visdomens värde

Jag läste Thomas Malms uppsats om kryptozoologi i Folkvett 2011:4 med blandade känslor. Där finns mycket som är sympatiskt, till exempel inledningens lysande exempel på traditionskontinuitet i småländska berättelser om lindormar. Men där finns också ett parti (s. 22–30) som gav mig en lite sjösjuk känsla av kunskapsrelativism trots Malms uttryckliga avståndstagande från postmodernismen.

Han är både biolog och socialantropolog i botten, och i de följande raderna vänder jag mig framför allt till antropologen Malm. Man kan säga att vi är kollegor och jobbar med samma sak: skillnaden är att han iakttar folk medan de lever, medan jag som arkeolog kommer med spaden tusen år senare och tittar på hur deras värld såg ut. Men vi har ändå lite olika kunskapssyn, där min är mera ensidigt rationalistisk och kanske i själva verket mera lik den som Malm mötte under sina biologistudier.

Jag har det Malm kallar ett sant-eller-osant-perspektiv på vetenskap fastän jag aldrig har studerat vid naturvetenskaplig fakultet.

Min främsta invändning berör Malms höga värdering av feng shui. (Det rimmar på ”pang tjohej” hälsar min kinesiska hustru.) Låt oss anta att anekdoten han berättar är sann. Några äldre kineser varnade på grundval av traditionell vidskepelse mot bygge på en viss tomt, och sedan drabbades några hus där av jordskred. Malm menar att detta visar att feng shui på sätt och vis är ett bra sätt att se på världen, eftersom det funkar.

Nonsens av tre skäl tycker jag.

1. Vi vet inte hur ofta feng shui-troende varnar för bygge på tomter som sedan visar sig vara problemfria, ej heller hur många hus som hamnar under jordskred utan föregående feng shui-varning.

2. Att agera på ett sätt som visar sig gynnsamt utifrån en sakligt felaktig uppfattning om världen innebär att man har tur, inte kunskap om världen.

3. Feng shui är en mycket löst definierad lära av närmast estetisk karaktär, vilket innebär att man får olika svar på samma fråga av olika uttolkare.

Malm återger antropologen Eugene N. Andersons åsikt att feng shui kodifierar ett slags förvetenskapliga generaliseringar av erfarenhet om hur man bör bete sig vid byggen. Det är så vitt jag kan bedöma inte sant. Enligt min åsikt bör man betrakta traditionella tankesystem som slumpmässigt relaterade till verklighetens egenskaper tills man testat dem kritiskt och systematiskt. Och det går ju inte att göra med feng shui eftersom lärans innehåll undandrar sig en precis definition.

Sammanfattningsvis anser jag att det skall mycket till innan vi kan säga att traditionell visdom har en egen rationalitet i relation till verkligheten eftersom den funkar.

Först måste vi ta reda på om idésystemet ens har en tydlig definition. Sedan måste vi undersöka om det faktiskt funkar annat än anekdotiskt. Annars kan vi återgå till åderlåtning, kräkmedel och förbön. Antropologer och religionsvetare skall förstås studera hur sådana idésystem ser ut. Men de bör också betrakta dem som vidskepelse tills motsatsen bevisats.

Martin Rundkvist