Joacim Jonsson undrar: Vad skulle hända i Sverige om de politiska förslagen om ett forskningscentrum för komplementär och alternativ medicin (KAM) och ett nationellt register för utövare av alternativmedicin genomfördes?
Några kontrollerade experiment finns förstås inte, det närmaste vi kan komma är att titta på vad som hänt i vårt grannland Norge.

NAFKAM
I Norge har man ”kommit längre” med alternativmedicin än i Sverige. Sedan 2000 finns bland annat NAFKAM Nasjonalt forskningssenter innen komplementær og alternativ medisin – som ligger under universitetet i Tromsø och vars huvuduppgift är att forska och undervisa om KAM.

Utöver detta har centret flera andra uppgifter:

  • att underhålla en databas med uppgifter om ovanliga sjukdomsförlopp i samband med användning av KAM (nu öppnat för svenska fall)
  • det akademiska ansvaret för ett samarbete mellan Norge och Kina om traditionell kinesisk medicin
  • sedan 2008 WHO:s samarbetscentrum i Nordeuropa inom folkmedicin och alternativ behandling

Hur fungerar det att göra en databas av anekdoter om ovanliga sjukdomsförlopp? Norska Aftenposten [1] redovisar ett exempel:

Lösningen blev homeopati. Hon fick kontakt med en behandlare som krävde att hon själv aktivt skulle ta tag i sina hälsoproblem.

– Jag gjorde anteckningar om eksemen blev svagare, om min egen mentala och fysiska energi och om positiva saker med mitt hälsotillstånd. Efter en månad blev resultaten analyserade, och jag sattes på homeopatika. Inom loppet av några dagar botades mina allergier, säger Fyhn. Hennes sjukdomsförlopp är ett av de som NAFKAM forskar på.

Det är osäkert vad värdet av denna databas är, där varken slumpmässig tilldelning eller blindning används. Enligt Aftenposten ska arkivet ge ”ny kunskap som kan öppna upp för ökad acceptans av flera alternativa behandlingsmetoder, också i den offentliga sjukvården”. Britt J. Drageset som ansvarar för arkivet säger att ”det är helt tydligt så att folk får ut något av att använda alternativ behandling”, och fortsätter: ”Ofta sätter kontakten med alternativmedicin igång processer i det lilla. Man tar tag i sitt eget liv och gör något av den situation man själv inte önskar befinna sig i”.

Enligt databasens statistik är två tredjedelar kvinnor och de flesta har cancer, astma/allergi eller MS. Men dessa uppgifter är inte mycket värda eftersom informationsinhämtningen inte gjorts slumpmässigt bland KAM-användarna. I Sverige finns för övrigt ett mycket likt forskningsprojekt på Karolinska Institutet [2].

Vem är det då som leder NAFKAM? Organisationens direktör är Vinjar Fønnebø, professor i förebyggande medicin vid universitetet i Tromsø. 1998 var han medlem i den norska statliga KAM-utredning som föregick NAFKAM. En helt vanlig forskare kan tyckas, men med en del märkliga åsikter. Enligt NRK [3] tror Fønnebø att mirakler kan ske, och enligt en intervju i fritanke.no [4] vill han inte riktigt ta ställning mellan evolutionsteorin och kreationism när han får frågan:

Evolutionsläran är baserad på empiri, och jag ser ingen anledning att kritisera detta. Men jag vill inte säga att ”detta är en bättre förklaring än kreationismen”. Givet förutsättningarna för bägge förklaringsmodellerna är det vanskligt att kritisera någon av dem. […] Jag tycker inte att man ska stänga forskningen och sluta vara öppen för nya förklaringssätt. Ingenting är tekniskt sett bevisat. […] För övrigt vill jag säga att forskare alltid har en förförståelse som kan färga deras slutsatser. Det gäller både darwinister och kreationister. Jag tycker det är viktigt att vara öppen för att det kan uppstå flera teorier som en datamängd kan passa till.

Men NAFKAM är inte bara Fønnebøs verk, han har haft hjälp av rektorn vid universitetet i Tromsø och professorn i medicin, Jarle Aarbakke, som ledde den statliga utredning som gjorde att kvacksalverilagen lades ner och främjade alternativmedicinen. Enligt Aftenposten säger han att ”på 1990-talet var det ingen djup vördnad för alternativ behandling bland skolmedicinarna, men vi i utredningen tog ämnet på allvar. Vi ska komma ihåg att i USA är det fler som konsulterar alternativbehandlare än läkare. Det är viktigt att vi inte låser fast oss”.

Hur stor är då användningen av alternativmedicin i Norge? Enligt Aftenposten-artikeln visar undersökningar att hälften av landets vuxna befolkning under det senast gångna året konsulterat en alternativbehandlare, samt att det finns minst 5 000 alternativbehandlare jämfört med cirka 20 000 läkare. Man undrar hur motsvarande situation i Sverige ser ut.

NIFAB

En ”systerorganisation” till NAFKAM är Nasjonalt informasjonsenter for alternativ behandling, eller NIFAB som det förkortas. Informationscentret startades 2005, finansieras helt av det norska Helse- og omsorgsdepartementet och dess uppgift är att ge neutral och högkvalitativ information om alternativa behandlingar. Syftet med detta är dels att ge norska medborgare och vårdpersonal information om sådana behandlingar, dels att ge enskilda människor kunskap så de kan göra upplysta val om sin egen hälsa. Trots det vällovliga syftet har en del allvarlig kritik framförts mot NIFAB. I mars i år kallade en direktör på norska Folkhälsoinstitutet NIFAB för ”statens PR-byrå för homeopati” i en debattartikel i Dagbladet [5] och menade att deras neutralitet gick ut på att inte ta ställning i frågan om homeopati har effekt eller inte.

I februari 2009 skrev flera medicinska forskare ett brev till Helse- og omsorgsdepartementet [6] där de uttrycker oro för att informationen på NIFAB:s hemsida är ofullständig och missvisande:

Vi anser att NIFAB i stor utsträckning underlåter att lyfta fram vetenskapliga studier i sin information. I de fall vetenskapligt material finns med, är det i huvudsak utvalda, positiva enskilda rapporter.

Studier med negativa slutsatser verkar ignoreras. Huvuddelen av materialet verkar ha förmedlats från behandlarnas egna intresseorganisationer, och det ger en ensidig bild av de förhoppningar patienterna kan ha på sådana behandlingar.

[…] Enligt vår mening är NIFAB:s information varken ämnesmässigt korrekt, komplett eller neutral.

Som exempel ger de NIFAB:s ”filosofiska och teoretiska grund” till auror [7], där de beskrivs som ett energifält som finns inuti, runt och utanför kroppen, och att den manifesterar sig i människors ”utstrålning” som vi kan attraheras av eller stötas bort ifrån. Människor känner också intuitivt av en nära väns fält när den döljer något viktigt.

Vissa människor kan även registrera aurans färg, doft och stämning. Vidare hävdas att ett av aurans fem lager kan fotograferas med hjälp av Kirlianfotografering (en välkänd pseudovetenskap). Genom att balansera aurans olika lager kan man undvika att symptom och sjukdomar bryter ut. Vidare skriver författarna till brevet till hälso- och omsorgsdepartementet att:

Under akupunktur ges bara den traditionella kinesiska förklaringsmodellen.

Det nämns inte att den milda smärtlindring som faktiskt är dokumenterad också är vetenskapligt accepterad, och att det finns en omfattande litteratur med en erkänd neurobiologisk förklaringsmodell. Det nämns inte heller något om de många metastudier där akupunktur inte verkar ha effekt på en rad sjukdomstillstånd.

Tittar man på NIFAB:s hemsida om biverkningar för homeopati [8] kan man läsa följande:

enligt homeopater kan det uppstå en kortvarig försämring av symptomen efter att behandlingen startat, innan tillståndet vänder och förbättras. Denna reaktion betraktas inte som en biverkning, utan som en positiv signal från kroppen om att avfalls- och giftämnen skiljs ut. Det ska med andra ord vara ett tecken på att behandlingen verkar.

Detta kallas vanligtvis för ”healingkris” i KAM-kretsar och är ett begrepp som gör det svårare att visa att behandlingen inte fungerar. Alla utfall tolkas nämligen positivt behandlingen fungerar oavsett om tillståndet förbättras eller försämras.

Konspirationsteorier
I en artikel på NIFAB:s hemsida kallad ”En filosofisk blick på hur vi definierar vetenskap och vetenskaplighet” [9] finns en del konspiratoriska resonemang om vetenskap och läkemedelsindustrin. Under rubriken ”Vetenskap som religion” redovisas vetenskapsfilosofen Paul Feyerabends idéer om vetenskap som den nya religionen som ”blivit lika förtryckande som de ideologier den skulle bekämpa”.

Vidare står det:

Den ekonomiska vinsten av konstgjorda kemikalier är däremot uppenbar, och det kommer följaktligen löna sig för läkemedelsindustrin […] om en läkare skriver ut recept på patenterade läkemedel, snarare än att ordinera omläggning av kosten, vitaminer och motion.

Behandlingar baserade på naturligt förekommande ämnen riskerar således att bli utkonkurrerade av läkemedelsindustrin och deras lobbyister. Ett effektivt sätt att göra detta på är att stämpla sådana alternativa behandlingar som oseriösa, ovetenskapliga etc. och insistera på att vetenskaplig dokumentation bara kan ske genom enormt dyra dubbelblindförsök etc., som producenter av naturmedicin knappast kan finansiera eftersom de alltså inte kan patenteras. Och forskningsinstitutioner kommer varken av ekonomiska eller forskningsmässiga skäl vara lika intresserade av att sätta in resurser på att studera sådana behandlingar närmare.

Artikeln avslutas med en vädjan om att alternativmedicinen inte ska utsättas för samma granskning som vanlig medicin, närmare bestämt ”att man [inte] på förhand kräver av de alternativa metoderna att de ska motsvara alla aspekter hos den etablerade vetenskapen”.

Hur många använder KAM i Norge?
Tidigare nämnde jag Aftenpostens siffror om att varannan norsk prövat på alternativmedicin. Dessa siffror visar sig komma från NIFAB, närmare bestämt en undersökning [10] de utförde 2007 om användningen av KAM med följande resultat:

2006-07 hade 48,7% av befolkningen i Norge använt någon form av alternativ behandling. Sett i förhållande till NAFKAM: s undersökning från 1997 har användningen på dessa 10 år ökat nästan fem gånger. Ökningen var störst bland män och i åldersgruppen 15–24 år.

Norska Skepsisbloggen rapporterar [11] inte bara om dessa siffror utan även om en nyare undersökning gjord av SSB (Norges statistiska centralbyrå) från 2008–2009 som inte visar lika stor ökning:

Andelen av den vuxna befolkningen som har använt alternativ behandling har ökat med mer än 50 procent inom loppet av en tioårsperiod. 2008 hade 16 procent av oss varit hos vissa alternativbehandlare.

Bland behandlingarna var massage och akupunktur vanligast och utgjorde tillsammans ungefär hälften av all användning. Ett annat intressant resultat var att få av de akut sjuka eller de som värderade sin hälsa som dålig valde någon alternativ behandling i första hand.

Frågan är vad den stora skillnaden beror på och vilken undersökning man kan lita på. SSB:s undersökning har ett mycket större urval och en snävare definition av vilka behandlingar som är alternativa. NIFAB inkluderar exempelvis psykoterapi. Man frågar sig om NIFAB har använt sig av en bredare definition för att framställa användningen av KAM som större än vad den är för att motivera sin existens.

Nationellt register över KAM-utövare
Om du befinner du dig i Norge och undrar var du kan få tag på en alternativmedicinare så kan NIFAB hjälpa dig. På deras hemsida [12] finns tips på vilka register man kan söka i och vilka organisationer man kan vända sig till. Det enklaste tipset går ut på att när man söker på internet kan man kombinera behandlingsform och ortsnamn, t.ex. ”healing oslo”. De tipsar även om den kommersiella tjänsten alternativ.no och om samarbetsorganet SABORG [13] som startades av hälsomyndigheterna för effektiv kommunikation mellan alternativbranschen och myndigheterna.

SABORG gynnar även standardisering, forskning, utbildning och yrkesmässig utveckling i branschen. NIFAB rekommenderar registrerade utövare, det vill säga sådana som finns med i det frivilliga nationella registret [14] som sköts av det statliga Helsedirektoratet, som i sin tur är underställt bland annat Helse- og omsorgsdepartementet.

Brønnøysundsregistret som det kallas har till uppgift att ”bidra til økt grad av ivaretakelse av pasientsikkerhet og forbrukererrettigheter for den som oppsøker en registrert alternativ behandler” samt bidra till ”seriøsitet og forretningsmessig ordnede forhold blant utøvere av alternativ behandling”. Vilken branschorganisation som helst kan registrera sig och vilken utövare som helst också, så länge organisationen har krav på sina medlemmar att de har formell utbildning, att de följer yrkesmässiga riktlinjer och vissa nämnda etiska regler. På Brønnøysundsregistrets hemsida kan man söka i databasen och där kan du till exempel välja någon av de för närvarande 13 registrerade utövarna av kvantmedicin i Norge [15].

Källor

1. http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt/article3619159.ece

2. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28853&a=61265

3. http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.7258446

4. http://www.fritanke.no/NYHETER/2009/Nafkam-leder_ avviser_ikke_kreasjonisme/

5. http://www.dagbladet.no/2010/03/24/kultur/debatt/debattinnlegg/vaksinemotstand/vaksine/10979450/

6. http://skepsis.no/blog/?p=1145

7. http://www.nifab.no/behandlingsformer/healing/filosofi_og_teori

8. http://www.nifab.no/behandlingsformer/homoeopati/virkning_bivirkning

9. http://www.nifab.no/aktuelt/artikler/alternativt_eller_etablert_hva_er_forskjellen

10 http://www.nifab.no/om_alternativ_behandling/alternativ_behandling_i_norge/bruk_av_ab_i_norge_brukerundersoekelse

11. http://skepsis.no/blog/?p=3980

12. http://www.nifab.no/pasientveiledning/hvordan_finne_behandler2

13. http://saborg.no/default.asp

14. http://www.nifab.no/om_alternativ_behandling/utoeverregisteret_i_broennoeysund

15. http://w2.brreg.no/altbas/utovere_organisasjon_treffliste.Jsp?orgnr=991282769 (2 november)

Vetenskap och Folkbildning