Naturligt – värderingar eller vetande?

Publicerat i Folkvett nr 4/2009.

Veterinärstudenten och VoF-styrelseledamoten Sofia Fransson rapporterar från ett seminarium om så kallade naturkosmetika.

Konsumentföreningen Stockholm redovisade den 26 oktober 2009 en rapport med en granskning av naturkosmetika. På plats, utöver arrangören och medverkande expertpanel, fanns enligt deltagarförteckningen tjugosju intresserade från olika områden, bl.a. från Apoteket, Svanen, massmedia samt representanter från handeln.

Under en timme redovisades innehållet i rapporten, som hade som syfte att studera marknadsföringen av naturkosmetika samt de ingredienser som används i olika typer av kosmetika. Enligt rapporten spenderar svenskar 153,7 euro per person och år på kosmetika. Även om naturkosmetika är en liten del av detta växer den nordiska naturkosmetikmarknaden med 20% per år.

Rapporten pekar på många problem. Ett av dem är att det är krångligt att sätta sig in i ämnet, inte bara som konsument, utan även som ”expert”. Detta på grund av att man idag behöver vara kunnig inom många olika områden för att egentligen kunna ta ställning till den information som finns på förpackningen. Dels finns flera olika märkningar som visar om produkten är ekologisk, miljöanpassad eller en naturlig produkt. De olika märkningarna använder dessutom olika tolkningar av orden ”naturlig” och ”ekologisk”. Det finns ingen juridisk definition på vad som är naturliga eller ekologiska kosmetika. Kunskap om alla märkningar krävs alltså för att ta ställning till ”informationen”. Ett annat område man behöver kunskap inom är ingredienser och deras inverkan på miljön, om vi förutsätter att man köper naturliga produkter på grund av sitt miljöintresse.

Ibland finns även information på förpackningen om vad den inte innehåller, som t.ex. ”innehåller ej parabener”. Parabener är enligt rapporten det vanligaste konserveringsmedlet i hudvårdsprodukter. Dock finns det olika slags parabener, där de längre kolvätena har visats ha östrogena effekter medan metyl- och etylparabener, som är kortare kolväten, däremot inte misstänks ha några hormonstörande effekter.

Som om det inte vore krångligt nog ska man dessutom kunna sätta sig in i de eventuella studier som gjorts av en produkt, om de finns tillgängliga för allmänheten. Om man inte tycker att ”polysorbate 20, peg 8, peg 30 glyceryl stearate, polyaminopropyl biguanide, tetrasodium edta” är rena grekiskan (taget från innehållsförteckningen för en ögonsminkborttagare) så kan man ju även passa på att lära sig latin. Då kan man förstå vilka växtpreparat som en produkt innehåller, exempelvis extrakt från anthemis nobilis (från samma förpackning), som betyder kamomill.

Ett annat problem är att det inte finns några minimigränser för andelen naturliga ingredienser en produkt ska innehålla för att få marknadsföras som naturlig. Rapporten menar att andelen åtminstone ska vara viktig för produkten och ha effekt i denna för att få agera dragplåster. Tyvärr finns få effektstudier av kosmetiska produkter över lag, och många av dem som gjorts är företagshemligheter och otillgängliga för konsumenten. En förklaring kan vara att naturliga produkter inte går att ta patent på. Detta medför att när ett företag lanserar en produkt med en undersökning av densamma ihop med en redovisning av ingredienserna, så kan någon annan sedan åka snålskjuts. Under seminariet framkom åsikter om att dubbelblinda placebokontrollerade studier borde göras även inom detta område. En produkt som påstår sig minska rynkor till 25% ska kunna visa det.

Ett tredje men kanske mindre problem i sammanhanget är att eventuella biverkningar och restriktioner över hur en produkt ska användas (t.ex. ”bör ej användas i direkt solljus”) idag ofta står på bipacksedeln och inte på förpackningen. Detta gör att man kanske måste köpa en produkt för att få veta om man kan använda den som man tänkt. Att skriva en lista på biverkningar och restriktioner utanpå förpackningen kan dock bli problematiskt om det är fråga om en liten tub.Slutsatser man dragit av denna undersökning är bland annat att det är ett mycket svårt område att granska. Åsikterna går ofta isär om miljö- och hälsonyttan med en ingrediens eller produkt. Mycket handlar om värderingar då tillgängliga fakta är motsägande, vilket försvårar ytterligare. Det bör dock inte vara en kamp mellan ”naturligt” och ”syntetiskt” som styr i framtiden utan en mer nyanserad och sansad bild. Ibland måste man kanske t.o.m. ”skydda krämen från konsumenten” som sades under seminariet, och inte tvärtom.