Notiser

Publicerat i Folkvett nr 1/2009.

Sverige

Nynäshamns kommun stödjer pseudovetenskap

Nynäshamns kommunstyrelse, under ordförandeskap av fil.dr Ilja Batljan (s), beviljade vid ett möte 2008-11-19 folkhälsomedel till pensionärsföreningar för ledarutbildning i qi gong.

Pensionärsföreningen SPF Moringen beviljades(§ 324) 13 000 kr för ledarutbildning vid Biyunskolan. I skolans reklammaterial påstås bland annat att ”Traditionell kinesisk medicin ser människan utifrån en helhetsbild som binder samman våra fysiska organ och dess funktioner med vår själsliga värld och vårt livsrum i universum, till en sammanhängande helhet,” och att en energi kallad qi ”transporteras runt i kroppen via speciella funktionskretsar eller meridianer”.

Pensionärsföreningen Ösmo PRO beviljades (§325) 15 000 kr som bidrag för olika aktiviteter, bl.a. ledarutbildning i qi gong vid Gysinge folkhögskola som också tillämpar Biyunmetoden.

Bo Persson

Parapsykologisk lundaprofessor gästade Stockholm

I Folkvett har vi rapporterat löpande om en kontroversiell donationsprofessur i parapsykologi och hypnologi vid Lunds universitet (t.ex. en längre artikel av Jesper Jerkert i nummer 2005:3). Thorsen-professuren innehas sedan 2005 av den mexikansk-amerikanske hypnosforskaren Etzel Cardeña. Han föreläste den 29 januari för Svenska Sällskapet för Parapsykologisk Forskning på Östermalms föreningsråd i Stockholm. Inklusive några VoF-medlemmar bestod publiken av ungefär 35 personer.

Cardeña talade i 1½ timme över ämnet ”Förhållandet mellan förändrade medvetandetillstånd och paranormala fenomen”. Han gav ett avslappnat och sympatiskt intryck fastän han föreläste på risig svenska och hade problem med sin powerpoint-presentation. Främst handlade det om Cardeñas forskning kring lätthypnotiserade människor, hypnotic virtuosos. Det framgick att han anser att hypnos verkligen existerar som självständig kategori bland våra medvetandetillstånd (vilket är omdiskuterat), att han också anser att psi-förmågor existerar (vilket är en pytteliten minoritetsuppfattning bland världens forskare), och att hans forskning numera är inriktad på att undersöka förhållandet mellan dessa två ting som han tar för givna. Han framställde sina undersökningsmetoder som rigorösa, med elektroencefalogram, enkätundersökningar och statistisk bearbetning som viktiga komponenter. Mest talade han om hypnos.

Efter föredraget frågade jag Cardeña var han står i frågan om verklighetens natur: är han materialist? Eller dualist? Cardeña svarade att han definitivt inte är filosofisk materialist, men han tvekade att kalla sig dualist heller. ”Jag tror mera det handlar om a oneness, ett ett-och-samma”. För er rapportör framstod detta som gåtfullt. Om man inte tror att allting är materia, och inte tror att allting är materia plus ande – tror man då att materia inte existerar alls?

MR

KD satsar på pseudovetare till Strasbourg

Kristdemokraternas nomineringskommitté har presenterat sitt förslag till valsedel till Europaparlamentet 2009. Listan uppvisar en märklig ansamling av pseudovetare bland de högsta platserna. Här är de fem första namnen: 1) Ella Bohlin. 2) Sofia Modigh. 3) Per Landgren. 4) Christina Doctare. 5) Tuve Skånberg. Av dessa är det endast nr 2, Sofia Modigh, som så vitt bekant saknar besvärande anknytningar till pseudovetenskap. Toppnamnet Ella Bohlin har tydligt tagit ställning för kreationism, även om hon senare påstått att hon ändrat sig. (Hon utsågs till Årets förvillare 2005 av VoF.) Det är välkänt att Per Landgren och Tuve Skånberg är kreationister. Christina Doctare har spridit åtskilliga felaktigheter om medicin och alternativmedicin.

Tydligen ska det vara en pseudovetare i år inom kristdemokratin.

JJ

Psykoterapiutbildningar mister examensrätt

Högskoleverket utvärderade år 2007 (Rapport 2007:30) den tämligen vildvuxna flora av psykoterapeututbildningar som fanns i Sverige. (Att den är så vildvuxen beror på att samma Högskoleverk var mycket generöst med examensrätterna år 2001.) Utbildningarna ger underlag för legitimation som psykoterapeut, vilken Socialstyrelsen utfärdar. För hela 14 av 18 utbildningsanordnare ifrågasatte Högskoleverket examensrätten. Det hette bland annat: ”Att inneha en examensrätt och vara högskolemässig innebär att följa med i den utveckling som sker och anpassa sin utbildning så att den passar samhäl­lets förändrade krav. Flera av utbildningarna svarar inte upp mot de föränd­ringar som skett inom det psykiatriska vårdområdet bland annat i fråga om arbetssätt, kravet på evidens för behandlingsmetoder i vården och den snabba utvecklingen inom neurovetenskaperna och utvecklingen av psykofarmako­login. Högskoleverket vill instämma i bedömargruppens konstaterande att de flesta enskilda utbildningsanordnarna ger ett intryck av ett statiskt fasthållande vid etablerade metoder.”

När det gått ett år, och de kritiserade utbildningarna hade fått chansen att vidta åtgärder, kunde i stort sett sägas att de större utbildningsanordnarna vidtagit tillräckliga åtgärder, medan de små inte gjort det. Högskoleverket rekommenderade regeringen att dra tillbaka examensrätten för sju utbildningsanordnare: Beteendeterapeutiska föreningen, Göteborgs psykoterapeutiska institut, Linnéstadens psykoterapeutiska institut, Otterhällans institut, Psykoterapisällskapet i Stockholm AB, Svenska psykoanalytiska föreningen och Svenska psykoanalytiska sällskapet. Av dessa sju hade sex en mer eller mindre tydlig psykodynamisk/psykoanalytisk inriktning i Freuds efterföljd. Sådana inriktningar är sedan länge kända för bristande vetenskaplighet. Det framgick av Högskoleverkets beslut att några av dem inte hade gjort några ansträngningar alls för att höja kvalitén, utan i stället försökt ifrågasätta Högskoleverkets kritik. En utbildningsanordnare som föreslogs mista examensrätten var tydligt beteendeterapeutisk, men hade en annan inställning till kritiken: ”Beteendeterapeutiska föreningen instämmer i kritiken och meddelar att den inte planerar någon ytterligare utbildning.”

JJ

Djurkommunikation testad

Det verkar bli allt vanligare att medier säger sig kunna tala med djur. Sveriges Radio Kronoberg genomförde ett enkelt test av en sådan person.
 På Internet hittade man en kvinna som mot den facila ersättningen av 500 kronor erbjuder sig att prata med hundar och katter. Hon kan göra detta på distans, d.v.s. utan att träffa djuren i fråga. Reportern Jens Pehrson skickade henne en berättelse om dvärgschnauzern Lucas och betalade in de begärda 500 kronorna. Han fick snabbt svar. I ett e-brev på tre A4-sidor berättade mediet hur hunden Lucas mådde, bl.a. att han hade ont i tassen.

Radio Kronoberg ringde upp djurkommunikatören för att intervjua henne om hur kommunikationen går till. ”Jag känner det i min kropp, jag får deras smärtor i min kropp sen får man sätta det på djuret”, sa hon. ”Så får jag ont i handen så har hunden ont i tassen.”

Därefter avslöjade reportern den kanske något obehagliga sanningen för djurkommunikatören: Lucas finns inte, han är bara ett påhitt. Hur kunde hon då få kontakt med honom, frågade han. ”Det har jag inget svar på. Det var konstigt att jag fick kontakt”, sa hon.

SOH

Källa: http://www.sr.se/kronoberg/nyheter/artikel.asp?artikel=2495517

Fördärvet fälldes

En förment dokumentär kallad ”Fördärvet” sändes i Sveriges Television den 14 april 2008. Programmet var gjort av journalisterna Kicki Hultin och Tina Thunander, och handlade om den infekterade striden mellan Eva Kärfve, Leif Elinder med flera å den ena sidan, och Christopher Gillberg med flera å den andra. Striden, som pågått i ca 10 år, handlar om ADHD och liknande tillstånd, som Gillberg är expert på. Programmet tog ensidigt ställning för Kärfve/Elinder-sidan, och en lång rad felaktigheter framfördes. Granskningsnämnden för Radio och TV beslutade den 8 december 2008 att fälla programmet för strid mot kravet
på opartiskhet och bestämmelsen om respekt för privatlivet.

JJ

Traditionsenlig vår

Så hade vårupplagan av Studieförbundet Vuxenskolans katalog nått oss. Den här gången kunde det rapporteras att inte ett enda inslag av pseudovetenskap var representerat! Verksamhetschefens stolta ord om att stärka människors kunskap bar sålunda syn för sägen.

Nej, det där var förstås på skämt. Redan på första uppslaget salufördes homeopati. Lite längre in i katalogen annonserades kinesiologi.

De flesta av SV:s kurser är säkert bra, men det är synd att man envisas med sådant här dravel. Det finns tyvärr goda skäl att anta att man, för att låna verksamhetschefens ord, får sin kunskap i, inte om, dessa pseudovetenskaper stärkt. Medicinsk pseudovetenskap motiverar gärna sin existens med lång tradition snarare än påtagliga resultat. Måhända SV resonerar likadant när man fortsätter med att sälja dessa kurser? Symptomatiskt nog verkar det inte finnas några kurser i att lära gamla hundar sitta.

DT

Göteborgsvitsar på astralplanet

Inom teosofin och antroposofin brukar man tala om en utomvärldslig källa till visdom vid namn Akashakrönikan, på engelska the Akashic Records. Namnet kommer av ett sanskritord som betyder ”himmel” eller ”rymd”. Helena Blavatsky och Rudolf Steiner hävdade att de hade uppnått den sällsynta grad av upplysning som krävs för att kunna läsa Akashakrönikan. Inom antroposofin har inte en enda medlem sedan Steiner lyckats övertyga de andra om att han uppnått sådan läskunnighet.

I november släppte Göteborgs stolthet, det psykedeliska rockbandet The Soundtrack of Our Lives, dubbelskivan Communion. Ebbot Lundbergs texter är ibland mycket kosmiska, men det finns också en stor portion ordvitseri där, som i låttitlarna ”Dow Jones Syndrom”, ”Firmament Vacation” och ”Magic Muslims”. Därför var det väl knappast någon som trodde att musikanterna blivit troende i höstas. Varken när man fick veta namnet på skivan eller namnet på deras nystartade skivbolag: Akashic Records.

MR

Utrikes

Norsk helbrägdagörare får stöd av toppolitiker

Norge upplever just nu en formlig epidemi av healing och ”alternativa behandlingsmetoder” i medierna och politiken. I centrum för uppmärksamheten står Joralf Gjerstad, den så kallade ”Snåsamannen”. Han är 82 år gammal och har nyligen sagt att han pensionerat sig som helbrägdagörare. Men han sägs ha hjälpt många människor genom årens lopp, dels med sina ”varma händer” men också på avstånd, genom telefonsamtal. Han har till och med fått en kunglig förtjänstmedalj.

Förra året gav journalisten Ingar Sletten Kolloen ut en bästsäljande och enligt uppgift okritisk biografi om Gjerstad. Det torde vara denna bok som givit upphov till den senaste tidens uppståndelse. Medierna tävlar i berättelser om människor som Gjerstad har hjälpt. Men det som fick mediastormen att bryta igenom alla fördämningar var när hälsoministern, Bjarne Håkon Hanssen (Arbeiderpartiet), avslöjade i Verdens Gang (VG) att han ringt Snåsamannen år 1997 och bett om hjälp med sin två månader gamle son, som lidit av kolik ända sedan födseln. Enligt Hanssen tillfrisknade pojken på mindre än en timme efter samtalet.

Hälsoministern har förstås fått kritik för det han sagt, men han har också fått stöd. Flera ledande politiker, ofta inom sjukvårdspolitiken, har uttalat sig positivt om Snåsamannen och om ”alternativa behandlingsmetoder”. Olav Gunnar Ballo – läkare, representant i Stortinget för Sosialistisk Venstre och tillträdande chef för Rettsmedisinsk institutt – har sagt i VG att han tror att blödningar kan stoppas med böner. Ballo är ledamot i Stortingets hälso- och socialkommitté. Tidningen Dagbladet har frågat alla dess fjorton ledamöter om de tror på handpåläggning, och sju (inklusive Ballo) tror helt eller delvis på det!

Det är svårt för skeptiker att få gehör under dessa förhållanden. De som pekar på placeboeffekten och att spädbarnskolik går över av sig själv m.m. avfärdas ofta som dogmatiker med bristande ödmjukhet, som inte förstår sig på vanliga människors behov.

Det är tydligt att det är medierna som driver denna kampanj och tubbar allt fler politiker och andra att uttala sig. Detta gäller särskilt kvällstidningarna, vilkas intresse för sund skepticism är noll i strävan att sälja lösnummer. Därför kommer denna hysteri säkert att pågå länge än. Dags för VoF:s systerorganisation i Norge, Skepsis, att agera!

Lite mer seriösa är man på det populärvetenskapliga TV-programmet ”Schrödingers katt” i NRK. Där har man utmanat landets alla synska: man har låst in ett hemligt budskap i ett kassaskåp för att undersöka om de synska kan ”se” vad det står där. En (påstått) synsk kvinna sade att det var ett budskap av typen ”Det är sunt att vara skeptisk”. Man får verkligen hoppas att de som står bakom experimentet har varit smarta nog att inte välja ett så enkelt budskap!

Erland Gadde

Kreationism i den muslimska världen

I Science (vol. 322, 12 dec. 2008, s. 1637–8) skriver Salman Hameed översiktligt om kreationism i den muslimska världen. De undersökningar som gjorts kring acceptansen för biologisk evolution som förklaringsmodell ger deprimerande siffror för muslimska länder. Å andra sidan är evolutionsteorin fortfarande ett ganska nytt begrepp för människor i dessa länder. Någon stor, övergripande debatt om evolutionens förhållande till religionen har ännu inte ägt rum där, enligt Hameed. Religiösa skribenter intar en rad olika ståndpunkter gentemot evolutionen, från acceptans till fullständigt förkastande. Undersökningar tyder på att evolutionen accepteras i betydligt högre grad av muslimer om människan undantas från de livsformer som ska förklaras. (Man har funnit samma sak bland amerikaner.) Det finns en ganska inflytelserik islamisk kreationism som mestadels använder argument som hämtats från kristen kreationism i USA. Den islamiska kreationismen är dock inte inriktad på att visa att jorden är ung. Den mest kände muslimske kreationisten är Adnan Oktar, mer känd under sin pseudonym Harun Yahya. Hans organisation har sitt högkvarter i Turkiet.

Salman Hameed skriver att evolutionsbiologi ingår i undervisningen i allmänna skolor i många muslimska länder, men att undervisningen förstås ofta ges i en starkt religiös omgivning. Exempelvis ges korrekta beskrivningar av evolutionsläran i pakistanska läroböcker, men evolutionskapitlet kan ändå inledas med en koranvers, ”Och det är Han som har låtit er uppstå ur en enda varelse” (6:98), och enligt den pakistanska läroplanen har undervisningen i biologi som mål att ”göra det möjligt för eleverna att inse att Allah … är universums Skapare och Vidmakthållare”.

Hameed menar att kommande decennium kommer att vara avgörande för hur muslimer ställer sig till evolutionen. Vetenskap har högt anseende i muslimska länder, konstaterar han. ”Forskare, särskilt biologer, borde dra nytta av detta och skriva tidnings- och tidskriftsartiklar för en muslimsk läsekrets. För närvarande är Harun Yahya den starkaste rösten i debatten om evolution i den muslimska världen. I detta kritiska skede har vi inte råd att låta de muslimska kreationisterna ta initiativet.”

JJ

Akupunkturstudier strömmar in

Mycket akupunkturforskning har genomförts under de senaste åren. (Se vidare översikten i Folkvett 4/2008.) Rapporterna sammanställs i översikter och metaanalyser. Översikterna från det s.k. Cochrane-samarbetet är högt ansedda. Dock börjar Cochrane-översikterna om akupunktur nu att bli så många att man behöver en översikt över översikterna. Edzard Ernst har författat en sådan (Journal of Pain and Symptom Management, förhandspublicerat den 11 sept 2008). Den omfattar 32 Cochrane-översikter för nästan lika många åkommor eller symptomkomplex. Av de 32 översikterna gav 5 positiva resultat och 25 negativa resultat. I två av översikterna ville man inte dra någon slutsats åt ettdera hållet. De positiva resultaten återfinns för akupunktur mot illmående efter operation eller vid kemoterapi. Ernst drar slutsatsen att ”Cochrane-översikterna av akupunktur inte ger stöd åt att behandlingen är effektiv för en lång rad tillstånd.”

JJ

Filosofiska frågetecken från Finland

I den finlandssvenska tidskriften Ikaros nr 2006:2 finns artikeln ”Vetenskap, dålig vetenskap och pseudovetenskap” av Olli Lagerspetz, som uppges vara akademilektor på den filosofiska institutionen vid Åbo Akademi. Lagerspetz skriver bland annat: ”Jag tänker på den verksamhet som idkas inom föreningar som ägnar sig åt att bekämpa pseudovetenskap. Detta görs vanligen i namnet av vad man brukar kalla en vetenskaplig världsbild. Problemet med dylika föreningar är att de egentligen bara kan angripa motståndare som de flesta människor redan misstror. (…) Återstår alltså horoskop, parapsykologi, kreationism och liknande. Själva kritiken av pseudovetenskaperna blir ofta mer eller mindre en bekräftelse på att pseudovetenskap är roligt och förtjänar mer uppmärksamhet. Att däremot på allvar ifrågasätta den vetenskapliga halten hos pågående forskningsprojekt, kanske med hög status i samhället och omfattande statlig finansiering, är en utmaning som dessa vetenskaplighetens riddare inte är beredda att ta.”

Nu är det inte lätt att veta vilka föreningar Lagerspetz har i åtanke. Men i vilket fall som helst är hans argumentation svag. Vad menas egentligen med att en verksamhet görs ”i namnet av vad man brukar kalla en vetenskaplig världsbild”? Kritik av pseudovetenskap brukar ske i namnet av vetenskaplig hållbarhet; att det som kritiseras inte överensstämmer med kunskap som man har goda skäl att tro är korrekt. Är detta detsamma som att argumentera i namn av ”en vetenskaplig världsbild”? Kanske, men i så fall sker en mycket stor del av den vetenskapliga debatten i namn av en vetenskaplig världsbild, och då verkar det inte vara uppseendeväckande att företrädare för skeptiska föreningar har samma hållning.

Vidare menar Lagerspetz att det är ett problem att skeptiska föreningar angriper motståndare som de flesta människor redan misstror. Problemet skulle bestå i att man då drar mer uppmärksamhet till motståndarnas ämnesområden. Det finns två svagheter i den argumentationslinjen. För det första är det tvivelaktigt om det är sant att skeptiska föreningar bara angriper motståndare med låg trovärdighet. I fallet Vetenskap och Folkbildning stämmer påståendet ovanligt illa (pseudovetenskap i högskolevärlden har varit ett ofta återkommande tema i Folkvett.) För det andra: om det nu är sant att kritik drar uppmärksamhet till pseudovetenskapen, varför måste det vara dåligt? Kan man inte tänka sig att en viss grad av uppmärksamhet kring pseudovetenskap är bra?

JJ