Livsmöten med Niels Hovmöller

Publicerat i Folkvett nr 1/2009.

En av Folkvetts flitigaste bidragsgivare finns inte längre. Niels Hovmöller, mångårig styrelsemedlem, tecknare och språkman, avled i november 2008. Han föddes 1940 i Köpenhamn. Han och föräldrarna flyttade efter kriget till Stockholm, där språkstudier ledde till att Niels blev språklärare, adjunkt, vid Gubbängens gymnasium med engelska som huvudämne. På 80-talet flyttades tjänsten till Spånga gymnasium. Niels utvecklade flera läromedel i engelska, både böcker och datorprogram. Han kom också att vid Göteborgs universitet delta i framtagning av de nationella proven i engelska för Skolöverstyrelsens räkning. Niels var aktiv i flera föreningar, bl.a. Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH), Spånga konstförening och Pumlans vänner. (Det sistnämnda sällskapet främjar bruket av det norrbottniska ordet för julgranskulor.)

Niels kom med i Vetenskap och Folkbildnings styrelse 1990. Han skrev artiklar i Folkvett och översatte till tidskriften från danska och engelska. Som humanist och gymnasielärare representerade Niels en viktig underrepresenterad grupp i styrelsen. Under senare år var Niels Folkvetts ordinarie illustratör. Han var en mästare på att med underfundiga teckningar och tillhörande text sammanfatta tankar ur artiklarna och ställa dem på sin spets.

Vi låter ett urval av hans teckningar påminna om hans humoristiska skepsis och vi har bett tre medlemmar från tre generationer berätta om vad Nisse betytt för dem.

Henrik Eriksson: Det här låter otroligt för dagens tonåringar, men för femtio år sedan fanns på nästan alla landets gymnasier en lokalförening av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund, SSUH. Det var en samlingspunkt för samhällsintresserade intellektuella idealister, och jag minns nu en kväll på förbundsmötet i Eskilstuna 1959. På scenen kallades upp ”en representant för vår norska systerorganisation”, en tröjklädd gosse som väldigt norskt framförde en ”hilsen til alle kjekke gutter og piker”. Gutten ut till vänster under våra applåder och så var det dags för den danska systerorganisationens representant. In från höger kom en livlig yngling i kavaj, pladdrande obegriplig danska. Det var inte förrän arrangörerna bar ut honom som jag förstod att båda utlänningarna varit en och samma skojare. Han hette Nisse och blev min vän för livet.

Född dansk blev Nisse stockholmsskolpojke med ovanligt språkintresse som fick honom att läsa latin och grekiska på gymnasiet. Skepticismen kom naturligt ur engagemanget i alkoholfrågan. Inget område är så fullt av myter och fördomar: alkoholism beror inte på alkoholen utan på personliga problem eller på konkurrenssamhället, man bör lära barn att umgås med spriten, man måste avdramatisera drickandet, i länder med vinkultur ser man inga fyllon, och så vidare. Könsfördomar gick han också igång på och han var en av de första i sitt kön som blev medlem i Fredrika Bremer-förbundet i början av sextiotalet.

Nisse läste alltid och så helklassiker han var slukade han också litteratur av och för naturvetare. Det var han som visade mig Martin Gardners bok Fads and Fallacies, alltså fröet till skeptikerrörelsen, för femtio år sedan. Vi bildade då faktiskt på skoj föreningen Skepsis. När VoF föddes blev båda genast medlemmar, men den av oss som togs emot med öppna armar var förstås Nisse. Ingenjörer fanns det redan alldeles för många, men en humanist var precis vad som behövdes! Det blev många år i styrelsen och många roliga uppdrag: till exempel fick James Randi sova över i familjens kökssoffa några gånger.

Kimmo Eriksson: När jag var tio år hade jag genomskådat världens ruttenhet och futtighet, särskilt den förljugna vuxenvärlden. Jag kom fram till att jag respekterade en enda vuxen person, vår vän Nisse som jag träffade i simhallen varje fredagskväll. I mitt hem var det matte, data och musik som gällde, och där kände jag mig redan fullärd, men när jag satt i bastun och diskuterade med Nisse erfor jag en vindpust av något främmande och lockande: bildning!

Vi firade ofta nyår tillsammans – alltid med litterär frågesport av Nisse. Jag blev allt lite bildad till slut. Sedan några år forskar jag om kulturell evolution, jag är nykterist och jag är skeptiker. Till viss del kan man nog skylla Niels Hovmöller för det.

Jonas Sjöstrand: ”You are five minutes late for class, Jonas, so you will have to give an explanation. And you know the rules: it must be in English and it must be a lie!” Den originellaste läraren jag hade i gymnasiet var Nisse H, det märkte man inte bara när man kom för sent. Prov och läxor var också klart säregna. Det var bildkorsord och rebusar och lässtycken där man skulle hitta tre språkfel och tre sakfel…

Tio år senare hade jag själv blivit föreläsare på KTH och då måste man själv skapa sin lärarpersonlighet. Många går då in för att låta studenterna avnjuta en smart lärare. Jag fann att det var bäst tvärtom – gå in för att själv ha trevligt och låta studenterna känna sej smarta. Och det slog mej att just så hade min gamla gymnasielärare i engelska varit.


Nr 4/2001.

Elöverkänsliga fick mer besvär när telefonen var avstängd. Nr 3/2002.

Det erektila organet är ekvivalent med roten ur -1, enligt den franske psykoanalytikern Lacan. Nr 4/2006.

Nr 2-3/1998.

Programledaren i ”Tidigare liv”. Nr 2/2004.

Prins Charles av Storbritannien rekommenderar kaffelavemang mot cancer. Nr 3/2004.

Om alternativen hade tagits på allvar… Nr 3/2006.

Bön är en populär alternativmedicinsk metod. Nr 1/2002.

Apoteket satsar på placebo. Nr 2/2005.

Miljöpartiet och vetenskapen. Nr 2/2005.

Kön är en social konstruktion, enligt genusvetaren J. Butler. Nr 3/2004.

Den som har DN-kort kan köpa pseudovetenskap. Nr 2/2005.