Examen om trädgårdstomtar

Publicerat i Folkvett nr 3/2008.

Andlig växtodling, historiesyn och kunskapsteori – hur hänger dessa begrepp ihop? En översikt av fyra odlingspraktikers ideologier. Eira Ahlgren, Examensarbete, SLU, Alnarp, 2005-05-10.

I en examensuppsats vid Sveriges Lantbruksuniversitet för tre år sedan argumenterade Eira Ahlgren för ”andlig växtodling”. (Handledare var Helena Karlén.) Med detta avser hon att odlaren söker kontakt med ”osynliga krafter i naturen”, nämligen olika slags andeväsen. Det finns enligt Ahlgren två slags andeväsen som man bör ha kontakt med i sitt trädgårdsarbete: devor och naturväsen.

Enligt examensarbetet har varje växtart har sin egen deva, ett väsen som är gemensamt för alla växter av den arten. Så t.ex. är Ärt-devan en ”överskådande intelligens” för alla jordens trädgårdsärtor och Morots-devan för alla världens morötter. ”Kontaktas Morots-devan så är det samma deva som kontaktas av alla som odlar morötter, även på en annan kontinent.”

Naturväsen är däremot individuella och lokala. Det finns lokala namn på dessa naturväsen, t.ex. tomtar, älvor och vättar. Dessa är ”den lokala kulturens benämningar på naturens väsen”, som den andliga odlaren således ska söka kontakt med.

Innan man påbörjar trädgårdsarbetet ska man enligt Ahlgren ta kontakt med både devor och naturväsen. Men det gäller att hitta rätt i andevärlden. ”Det finns miljoner naturväsen och devor. Var noga med att kontakta rätt väsen. Kan man inte namnet på en viss planta kan man gå fram till den och säga: ’Jag vill ha kontakt med devan till den här plantan.’” Sedan man fått kontakt med rätt andeväsen, ska man hålla ett ”projektledningsmöte” med dem, och först därefter kan det egentliga trädgårdsarbetet ta vid.

Idén om att hålla projektledningsmöten tillsammans med trädgårdstomtar låter som en parodi, men tyvärr: Det är seriöst menat, och dessutom i form av en akademisk uppsats. Efter detta blir det svårt att göra parodi på new age.

Sven Ove Hansson