Publicerat i Folkvett nr 1/2005.

Medicinjournalisten Madeleine Bäck intervjuar Årets folkbildare 2002: Olav Hammer, professor i religionshistoria vid Syddansk universitet i Odense. Intervjun publicerades vid årsskiftet på Apoteket AB:s webbsajt, www.apoteket.se.

Fiskolja, ginseng, echinacea och vitaminpiller finns snart i var svensk mun. Det råder guldrusch i hälso- och naturmedelsbranschen.

Så vad lockar med denna flora av naturpreparat där få är bevisat verksamma? Religionshistorikern Olav Hammer finner förklaringen i djupt mänskliga tankemönster och i vår vilja att höra till, snarare än i naturvetenskapen.

– Naturvetenskapen med sin statistik måste man lära sig att förstå. Människans tänkande kan lättare ta till sig resultatet av något vi själva provat, eller det grannen rekommenderar. Alltså spelar det ofta ingen roll vad vetenskapen säger om naturmedlen, förklarar Olav Hammer.

Denne svenske religionshistoriker, utbildad i Lund och idag verksam vid Syddansk universitet i Odense, är väl förtrogen med det mänskliga tänkandet. Han har ägnat sin karriär åt att djupdyka i just vad som gör att vissa väljer att tro på sådant som saknar vetenskapliga belägg.

Framför allt har Olav Hammer utforskat varför människor lockas till nyandlighet och new age.

– Men principerna för vårt tänkande går att applicera på många områden, bland annat naturmedicin, säger han.

350 kronor per person och år

Att också naturmedicinen lockar allt fler råder det ingen tvekan om. Hälsobranschen blomstrar. Försäljningen av hälsokost, naturmedel och naturläkemedel är ständigt stigande. År 2003 spenderade svenskarna nära 3,2 miljarder kronor på dessa naturpreparat. I snitt betyder det ungefär 350 kronor per svensk.

Inköpen tycks heller inte hämmas av att många medels påstådda verkan inte alls stöds av vetenskapen. Bara knappt en tredjedel av försäljningen utgörs av naturmedel och naturläkemedel, där de senare är de enda med vetenskapligt belagd effekt.

Det spontana tänkandet

För en inbiten naturvetare kan siffrorna verka förbluffande. Kan man verkligen vilja använda medel som inte bevisligen fungerar? Oavsett om morbror Gustav använder dem eller inte? Olav Hammers svar är tveklöst ja. Han menar till och med att det är fullt logiskt.

– Allt handlar om vårt spontana tänkande, säger han.

Med det menar han att människan snarast är programmerad tro på sådant man själv och någon man känner eller respekterar har erfarenhet av. Utifrån det drar vi snabba generella slutsatser: Om förkylningen tycktes läka ut snabbare med vitlökskapslar är den spontana slutsatsen att vitlök fungerar mot snuva, snarare än den alternativa – att förkylningen var av en snabbt övergående typ som skulle ha försvunnit lika snabbt även utan vitlökskapslar.

– Att tänka spontant är ett drag som i många situationer fungerar bra. Vi skulle inte fungera i vardagen om vi kritiskt ifrågasatte allt omkring oss, säger Olav Hammer.

Ointuitiv statistik

Det vi däremot inte är byggda för att ta till oss är siffror. Att tusentals okända människor i en klinisk prövning inte blivit nämnvärt friskare med vitlök än utan den är allt för abstrakt för många människor, menar Olav Hammer. Då ligger det närmare till hands att lita på de egna försöken med vitlökskapslar.

– Psykologisk forskning visar att statistik är något av det mest ointuitiva som finns, säger han.

För även om naturvetenskapen har den erkänt bästa metodiken för att testa ett ämnes verkan så rimmar den illa med vårt tänkande. Naturvetenskapens sätt att resonera är inte alls spontant begripligt, menar Olav Hammer. För att förstå den krävs inlärning.

– I och med det bryter naturvetenskapen mot det sunda förnuftet.

Den flocktänkande människan

Att naturvetenskapen är ologisk för vår hjärna är alltså en faktor som gör att vi köper naturmedel vars effekter inte gått att bevisa. En annan orsak är den sociala, menar Olav Hammer.

Människan är en social varelse som behöver passa in. Därför rättar vi oss efter synsätt och tankar som accepteras av de kretsar vi rör oss i. Detta flocktänkande har inget att göra med logik.

– För några hundra år sedan var det till exempel fullt accepterat bland vetenskapsmän att tro på spöken och andar. Det alla trodde var det ingen som ifrågasatte, säger Olav Hammer.

Grundläggande värderingar avgör

Även bruket av naturpreparat kan kopplas till grundläggande värderingar hos både användare och skeptiker, menar Olav Hammer.

– Användare rör sig oftare i grupperingar där det finns en utbredd misstro mot den etablerade medicinen som man anser styrs enbart av ekonomiska intressen. Ofta finns inslag av folkloristiska berättelser om hemska läkemedelsbiverkningar som drabbat bekanta, berättar han.

– De som däremot är skeptiska till naturmedicin tillhör också oftare grupperingar där många är negativt inställda.

Självbekräftelsens tankefälla

Enligt Olav Hammer handlar umgänget med likatänkande om självbekräftelse. Om att understryka för sig själv hur rätt man har. Det är den tankegången som gör att den kristna föredrar att berätta om sina uppenbarelser bland församlingsvänner och att den sportintresserade helst umgås med andra sportfanatiker.

Men med ett sådant selektivt urval av umgängeskretsen bör man vara medveten om hur skev ens verklighetsuppfattning kan bli, tycker Olav Hammer. Innesluten i denna bubbla av likatänkande är det lätt att tro att de egna tankegångarna är de normala. Att alla andra har fel, är förledda eller ännu inte blivit upplysta och förstått hur verkligheten ser ut.

Önskan om tolerans

Men oavsett vilken gruppering man anser sig tillhöra efterlyser Olav Hammer tolerans gentemot oliktänkare.

– Naturvetaren bör till exempel komma ihåg att det inte finns några belägg för att inbitna naturmedelsanvändare och skeptiker mot skolmedicinen skulle vara sjukare än andra, säger han.

Denna önskan om en ödmjuk inställning kan därtill backas upp med fakta. I flera fall har natur- och alternativmedicinen visat sig sitta inne med goda effekter när naturvetenskapen väl undersökt dem. Ett sent exempel är glukosamin mot artros. Det såldes tidigare som kosttillskott i hälsokostaffärer men är sedan hösten 2002 ett regelrätt läkemedel.

Vetenskap och Folkbildning