Orättvisande om Forskning & Framsteg

Publicerat i Folkvett nr 4/2003.

Om myter och fördomar skriver Henrik Eriksson en intressant text i Folkvett 3/2003. Efter att han skrev färdigt artikeln, gör han ett tillägg som publiceras direkt efter huvudtexten. Under rubriken “Sexforskning och snedsteg” beskyller han Forskning & Framsteg för okritisk publicistik.

Bakgrunden är att F&F i nr 4/03 återgav två sifferuppgifter från Folkhälsoinstitutets intervjustudie Sex i Sverige. Dessa anger att medianantalet rapporterade samlagspartners i slutet på 1990-talet var för män 7,1 och för kvinnor 4,6 (i F&F angav vi av misstag att siffrorna avser snitt; kanske en begriplig förväxling eftersom medianer i detta fall inte bör kunna innehålla decimaler). Vi fick en handfull läsarbrev som undrade hur undersökningen hade kunnat ge dessa resultat – eftersom de allra flesta samlag sker mellan en man och en kvinna borde antalet sexpartners vara i stort sett detsamma för båda könen.

I F&F 6/03 tar vi upp dessa läsarbrev i en redaktionell kommentar, vilken redovisar två argumentationslinjer. I den ena återger vi tre förklaringar från huvudredaktören för sexvanerapporten, sociologiprofessorn Bo Lewin i Uppsala: homosexuella mäns promiskuitet, svenska mäns samlag utomlands med utländska kvinnor samt utländska kvinnliga prostituerades verksamhet i Sverige.

Henrik Eriksson påvisar i Folkvett att dessa förklaringar inte räcker och undrar varför utredarna har så svårt att dra den självklara slutsatsen – att män tenderar att överdriva sin sexuella aktivitet medan kvinnor oftare underskattar sin. Om Lewins förklaringar skriver Henrik Eriksson: “Hans argument framförs i F&F 6/03, fortfarande utan någon kritisk redaktionell kommentar.”

Detta stämmer dock inte. Vi anvisar faktiskt en alternativ förklaring. Redan i den fetstilta ingressen i F&F 6/03 står det nämligen: “Ännu viktigare är kanske mäns och kvinnors olika sätt att svara på frågor om sexvanor.”

Och direkt efter Bo Lewins tre argument i F&F 6/03 avslutas vår redaktionella kommentar med följande: “Enligt en undersökning som refereras i New Scientist ljuger dessutom kvinnor oftare om antalet sexpartners än män. Kvinnorna i undersökningen hade avsevärt högre siffror över antalet partners om de trodde att de satt i en lögndetektor.”

Detta är, som synes, i total överensstämmelse med ena delen av Henrik Erikssons egen förklaring, nämligen att kvinnor underskattar sin sexuella aktivitet. (I förbifarten noterar vi att Henrik Erikssons påstående att det är självklart att män överdriver sin sexuella aktivitet inte får stöd i den studie som citeras i New Scientist.)

Vi skriver sålunda i F&F 6/03 att en alternativ förklaring kanske är ännu viktigare än Bo Lewins tre delförklaringar. Detta är något helt annat än att publicera Lewins argument “utan någon kritisk redaktionell kommentar”.

Läs Henrik Erikssons svar.