Alternativmedicinskt ABC

Publicerat i Folkvett nr 4/1998.

Innehållet i detta lexikon utgör en bråkdel av existerande så kallade alternativa metoder för diagnostik och behandling. Ord i kursiv förekommer som eget uppslagsord på annan plats i texten. arbetet baseras i betydande utsträckning på översättningar och bearbetningar ur Dictionary of Metaphysical Healthcare av Jack Raso, som är tillgänglig bland annat på Internet. I originalversionen upptar detta arbete 1169 olika alternativa medicinska metoder, och föreliggande lilla urval har främst tagit hänsyn till huruvida metoden förekommer i Sverige eller har särskilt pseudoteoretiskt intresse.

I några fall innebär redigeringsarbetet att nya termer måste skapas på svenska språket, varför jag ber om ursäkt om jag någon gång härvid åstadkommit mindre lyckade ordnybildningar.Generellt gäller – och det är närmast en definition av termen – för alternativmedicinska metoder att kontrollerad och dokumenterad effekt saknas – undantag gäller i stort sett enbart akupunkturbehandling mot vissa smärttillstånd och viss kiropraktik. Detta innebär inte, att ytterligare någon eller några av de metoder som här presenteras inte har, eller kan visa sig ha, en effekt mot någon av de åkommor den gör anspråk på att behandla, men då troligen genom en annan verkningsmekanism än den som utövarna av metoden anger (som fallet sannolikt är med t.ex. akupunktur, osteopati, naprapati). En felaktig föreställning om metodens verkningsmekanism blir emellertid ett avgörande hinder för varje utveckling av densamma.

Hans Isaksson


Absent healing: Magisk läkekonst som utövas på distans, t.ex. per telefon eller genom att terapeuten berör en bild av den sjuke.

Akupressur: Man behandlar sjukdom genom att utöva tryck mot s.k. akupunkturpunkter utan användande av nålar.

Akupunktur: Varje behandling som gör anspråk på att utnyttja stimulering av akupunkturer på kroppens yta. Härigenom påstås flödet av chi påverkas. I typiska fall sker stimulering genom att man sätter in nålar i skinnet. De flesta former av akupunktur är icke-naturalistiska – undantag gäller för neuro-elektrisk akupunktur (fysiologisk akupunktur) och sannolikt osteoakupunktur, där nålen kommer i kontakt med benhinnan. Vid användning i samband med anestesi, som introducerades 1958 i Folkrepubliken Kina, används metoden vid operation på vakna patienter, oftast i kombination med andra anestesi- eller analgetiska medel. Vid öronakupunktur anser man sig stimulera akupunkter på ytterörat. Terapeuten kan basera sitt val av punkter på klinisk erfarenhet eller på den traditionella kinesiska medicinens teori om ”organ” och ”meridianer”. Man använder även laser för att stimulera akupunkter. A. anses i Sverige på grundval av kliniska studier kunna ha effekt på vissa smärttillstånd varvid verkningsmekanismen i regel bedömts vara blockering av smärtimpulser på ryggmärgsnivå, alternativt aktivering av kroppsegna opioider. För den senare hypotesen kan tala förhållandet, att effekten av a. enligt vissa studier kan blockeras med opieantagonister.

Alexandertekniken: I första hand en metod som påstår sig förbättra balans och hållning, balansera känslor och främja sinnesfriden. Att upprätthålla ett riktigt förhållande mellan huvud, hals och rygg antas leda till ett optimum av välbefinnande. Frederick Matthias Alexander (1869-1955), en australiensk skådespelare, utvecklade vid sekelskiftet metoden. Hans ursprungliga syfte var att finna bättre röststöd, men han kom till uppfattningen att felaktig hållning låg bakom diverse symptom och negativt kan påverka personligheten. Alexander förutsatte att all korrekt hållning berodde på en enda grundläggande rörelse, en maximal förlängning av ryggraden, vilket han kallade ”primärkontrollen”. Han såg ett samband mellan sin metod och alla existerande religioner och förutsatte existensen av en ”allvetande, osynlig makt” i ”människosjälen”. När man använder a. pressar man med händerna på kroppens olika delar och upprepar samtidigt vissa nyckelfraser.

Andningsterapi (Breathwork): En form av läkekonst som använder sig av styrning av andningsarbetet. Härigenom uppger man sig påverka fysiska, emotionella och andliga funktioner och upphäva ”begränsade program” som är lagrade i själ och kropp, öka förmågan att hantera ”mera energi”. Inkluderar bl.a. rebirthing.

Antroposofisk medicin: Antroposofin är den ockulta filosofi som skapades av Rudolf Steiner (1861-1925). Antroposofer anser att människan har fyra ”väsensled”: en materiell kropp, en vegetal ”eterkropp”, en animal ”astralkropp” och ”jaget” eller den odödliga själen. Den antroposofiska medicinen har många drag gemensamma med homeopatin och bygger i många stycken på signaturläran. Dess terapier avser att påverka förhållandet mellan människans olika organsystem, vilka i varierande utsträckning förutsätts stå under kontroll av de olika väsensleden.

Aromterapi: Se Doftterapi.

Arketypisk psykologi: En form av psykoterapi som framlades av Jean Shinoda Bolen (anhängare till Jung). Den arketypiska psykologin hävdar att de gamla myterna kan ligga till grund för människans självförståelse.

Astrologisk diagnostik: Denna metod gör anspråk på att fastställa patientens benägenhet för bl.a. sjukdom och hennes ”potentiella öde”. I första hand utgår man från var hon är född och uppväxt samt från aktuella astrologiska och astronomiska ”betingelser”.

Audition: Psykoterapeutisk teknik, element i dianetik som introducerades 1950 av L Ron Hubbard. Proceduren är grundläggande för dianetiken och kan innefatta användningen av E-meter (elektropsimätare), ett slags ”lögndetektor”.

Aura: Begrepp inom olika former av auraterapi, men även inom t.ex. antroposofisk läkekonst. Auran uppfattas som ett slags ”vitalenergi” som innesluter varje människa. Man påstår att denna aura kan förnimmas av personer med speciella gåvor. Vanliga människor påstås kunna analysera den genom Kirlianfoton eller en Kilnerskärm. Genom aurafotografi påstår man sig kunna kartlägga individens ”sanna karaktär”. Man använder därvid en aurakamera vars bild genom färger, formen och storleken på auran (se Kirlianfoto) ger besked om individens fysiska, känslomässiga och andliga tillstånd.

Aurans färger avslöjar individens personlighet. Man sammankopplar också aurafärgerna med körtlar och andra organ samt med psykiska tillstånd. Genom Aurabalansering gör terapeuten anspråk på att behandla patienten genom att påverka ”energifältet” runt patientens kropp eller huvud.

Ayurveda (Ayurvedisk medicin, indisk medicin, traditionell indisk läkekonst, Vedisk läkekonst etc.): Hinduismens medicin.

Anhängarna hävdar att den är den äldsta, mest kompletta formen av naturmedicin och ”all läkekonsts moder”. Den ayurvediska teorin förutsätter existensen av en ”subtil anatomi” som innefattar a) nadis (kanaler som transporterar prana (kosmisk energi) genom hela kroppen), b) chakras (medvetandecentra som förbinder kropp och själ) och c) mannas (punkter på kroppsytan under vilka de vitala strukturerna (fysiologiska eller subtila) korsar varandra). Den ayurvediska diagnosen innefattar undersökning av ögon, ansikte, läppar, tunga, naglar och puls. Ayurvedisk medicin förknippar delar av läppar och tunga (t.ex.) med inre organ och hävdar att missfärgningar, linjer, sprickor och irritation i vissa områden pekar på åkommor i motsvarande organ. Pulsen är viktig eftersom hjärtat anses vara säte för naturens underliggande intelligens och det mänskliga medvetandet.

Blomsterterapi: Utvecklad på 30-talet av den brittiske läkaren Edward Bach. Bach ansåg att sjukdom i grunden var någonting nyttigt, som hade till syfte att underkasta människan själens ”gudomliga vilja”. Han ansåg sig ha uppdagat den specifika läkande effekten av 38 olika vilda blomster. Essenserna av dessa blommor – används in- eller utvärtes – innehåller olika ”livskrafter” (”själskvaliteter” eller ”energivåglängder”) som skall inverka på motsvarande själsegenskap hos den sjuke. Diagnos ställes genom intuition och samtal.

Biodynamisk psykologi (Biodynamisk terapi): Terapiform utvecklad av Gerda Boyesen, norsk klinisk psykolog och sjukgymnast. Metoden är besläktad med bioenergetics. Dess grundtes är att sjukdom uppstår genom att kroppsvätskorna inte cirkulerar riktigt eller genom att vävnaderna inte är riktigt renade. Härigenom uppstår emotionella blockeringar och spänningar som hindrar ”livsenergin” från att vitalisera kroppen.

Biorytm: Denna i grunden numerologiska eller astrologiska teori förutsätter, att tre bio-rytmiska cykler (23, 29 och 33 dagars cykler, d.v.s. den fysiska, den emotionella och den intellektuella) startar vid individens födelse. Första och sista fjärdedelen av varje cykel befinner sig i uppåtstigande, de mellersta två fjärdedelarna i nedåtstigande vad gäller individens förmåga på respektive område. Om man känner en individs födelsedatum kan man alltså på förhand räkna ut lämpliga datum för fysiska, emotionella resp. intellektuella höjdpunkter och svackor och planera hennes liv därefter.

Chakrabalansering: Baseras på ayurvedamedicinsk teori. Förutsätter förekomsten av chakran, d.v.s. ”energicentra” på den ”subtila kroppen”. Chakrabalansering (chakraenergibalansering, chakraterapi) innebär att man ”balanserar energin” i kroppen och återställer dess harmoni. Genom inövandet av andningstekniker kan man ”ladda” eller ”rensa” dessa centra och på detta sätt återställa en ”naturlig” balans. Vid chakraenergimassage påstår man sig påverka dessa centra via speciella punkter på fötterna.

Chi (Qi): är det kinesiska ord som används för att beteckna ”Universums naturliga energi”, ehuru denna energi som inte kan påvisas med några mätinstrument snarare bör betecknas som övernaturlig och del av ett metafysiskt trossystem. Chi anses beteckna en ”livskraft” som styr kropp, psyke och ande. Enligt qigongteorin finns både yttre och inre chi, varvid den senare omfattar det ”essentiella (?)” chi, ”livskraften”. Chis anhängare söker påvisa dess existens genom olika former av trolleritricks, som att bryta en ätpinne mot kanten på ett pappersark eller genom att slå sönder tegelstenar med bara händerna.

Ching-lo (meridianterapi): påstår sig kunna stimulera chi och ”blodet” på olika sätt – t.ex. genom akupunktur, koppning, moxabränning, elektricitet, örter eller magneter.

Christian Science: En religion som grundades 1879 av Mary (Morse) Baker Eddy (1821-1910). Enligt c.s. är själen det enda som verkligen existerar – sjukdom, smärta och död är illusioner. De som praktiserar c.s. bedriver absent healing och påstår sig kunna få folk att återuppstå från de döda. Medlemmar av denna kyrka föredrar vanligen sin bön framför medicinsk behandling men accepterar stundom alternativ sjukvård.

Dianetik: Förelöpare och huvudskalig medicinsk metod inom Scientologin. Man förutsätter att ”engram” – d.v.s. ”minnen” i hjärnan av trauman som inträffat i livmodern, tidigt i livet eller under tidigare inkarnationer är orsaken till alla psykosomatiska eller själsliga åkommor. Genom audition utplånar dianetiken dessa engram.

Doftterapi: Användandet av doftande substanser i synnerhet flyktiga, aromatiska och brännbara substanser från blommor, frukter, gräs, löv, rötter eller trä – för att påverka stämningsläget eller för att befrämja hälsa och skönhet. Användningen kan ske genom att man luktar på dem, genom att dricka dem, lägga dem i badvattnet eller applicera dem på huden, gärna genom massage.

Signaturläran vägleder terapeuten vid valet av substans – t.ex. eftersom violens utseende anses antyda blyghet används den för att inge lugn och ödmjukhet. Doftterapin har gamla rötter men har fått sin nuvarande betecknig på 20- och 30-talet och återupplivats av franska homeopater på 60-talet.

Elektromedicin: Ett slags energiterapi som använder sig av magnetfält. Metoden förutsätter att ”elektrodynamiska fält” kontrollerar alla levande organismer.

Elektrodiagnostik (bioelektriska tester, elektrodermal undersökning): Lokaliserandet av ”obalanser” längs akupunkturmeridianer med hjälp av galvanometer.

Energibalansering: Härigenom påstår sig terapeuten underlätta flödet av kroppens ”livskrafter”, föryngra nervsystemet och åstadkomma ”inre avspänning”. Man förutsätter att djup avslappning medger en öppning för den ”läkande energin”.

Eurytmi(k): Användes inom antroposofisk medicin. Genom en speciell dansform uttrycker man den ”rytm” som innebor i naturen. Härigenom utsätts de sjuka organen, astralkroppen och eterkroppen (se Antroposofi) för en harmoniserande process.

Exorcism: Varje metod som gör anspråk på att ur kroppen driva ut Djävulen, en eller flera onda andar eller en avliden människas vålnad. Proceduren kan innefatta åkallandet av den ande man vill driva ut, speciella böner, riter, besvärjelser eller symboler.

Feldenkraistekniken: Ett slags kroppsterapi (rörelsefostran) som uppfanns av fysikern och ingenjören Moshe Feldenkrais från Israel (1904-84) och som utlovar ökade nivåer av livsenergi. Metoden används både individuellt (funktionell integrering) och i grupp (medvetenhet genom rörelse).

Filippinsk healing: Traditionell pseudokirurgi som utförs med enbart händerna. Operatören påstår sig bota sjukdomar genom att kirurgiskt avlägsna ”ont blod” ur kroppen utan att något ärr uppstår efteråt. Flertaliga undersökningar har dock visat att han själv medför djurblod och andra slaktprodukter till operationsrummet och låtsas ta ut dem ur patientens kropp.

Färgterapi: En behandling som förutsätter att färger (på ljus, föda och klädedräkt) har terapeutiska effekter. Man påstår sig bota genom att korrigera obalans mellan färger. Ingår ofta i chakraterapi.

Homeopati: Form av energimedicin som utvecklats av den tyske farmakologen Samuel Hahnemann (1755-1843).

Ursprungligen en delvis naturvetenskapligt grundad teori som baserades på en (felaktig) hypotes att ett ämne, som i högre dos framkallar ett symptom, i liten dos, även i extremt utspädd form kan bota samma symptom (gr. ”homoios” = lika, Homeopati i motsats till allopati, gr. allos = annan, olika).

På denna, åtminstone delvis, materiella teori reste Hahnemann sedan en metafysisk överbyggnad. Han postulerade att upprepade utspädningar och skakningar av läkesubstansen skulle göra densamma medicinskt aktiv. Att, då varje kropp bara äger en själ, och då all sjukdom i grunden härrörde från ”förstämning” av livskraften hos individen, en enda substans skulle vara tillräcklig för att bota hans sjukdom. Han betraktade människan som ”själslig energi” som vibrerade i ett ”energimönster” (den s.k. fysiska kroppen).

Då vid 1800-talets början Avagadro påvisade, att materia (inklusive läkemedel) förekom i diskreta förpackningar (molekyler och atomer) som inte i det oändliga kunde spädas och att därför de högre spädningarna av Hahnemanns mediciner inte längre innehöll några molekyler som kunde ha farmakologisk verkan, blev denna metafysiska sida av homeopatin – läkemedlet verkar genom en specifik omätbar energiform ”dyniamis” eller genom ”vibrationer” – väsentlig för homeopatins teoretiska överlevnad. Klassisk homeopati avser denna ursprungliga form av homeopati som innebär en omfattande anamnesupptagning för att finna ”det enda botemedlet” som skall påverka patienten själsligt, emotionellt och fysiskt.

Under 1900-talet har minst 180 kliniska studier genomförts av homeopatisk behandling utan att man kunnat påvisa att metoden kan bota ett enda sjukdomstillstånd.

Holism: I allmän bemärkelse ett uttryck för den rationella tanken, att allting existerar i ett sammanhang och att sanningen därför alltid är konkret. Med ”stark holism” avses varje lära som betraktar universum som en kontinuerlig substans, omfattande såväl andliga som fysiska aspekter och där alla ting står i ett direkt samband med varandra. Denna lära går ofta över i panteism (jfr Hindustisk filosofi, Spinoza), d.v.s. betraktar (?) naturen som gudomlig.

Håranalys: Påstår sig genom att analysera ett hårprov ge vägledning hur kroppens välbefinnande skall kunna ökas. (Att skilja från DNA-analys, som är en vetenskaplig metod.)

Irisdiagnostik: Pseudodiagnostik, som utgår ifrån att varje organ i kroppen finns representerat på regnbågshinnan. Metoden anses vara uppfunnen av den ungerske läkaren von Peczely (1822-1911), som uppgav sig ha gjort upptäckten då han som barn bröt benet av en uggla och därvid ett svart streck omedelbart uppträdde i ugglans regnbågshinna. Kombineras i Sverige ofta med homeopati. De försök som gjorts att i kontrollerade former verifiera irisdiagnostikens värde har ej kunnat visa att den har något som helst värde.

Jungiansk psykologi (analytisk psykologi): Utvecklats av Freudlärjungen Carl Gustav Jung (1875-1961). Dess teori förutsätter existensen av ett kollektivt undermedvetet, ett samband mellan rasen (nationen?) och den fysiska naturen denna bebor (jorden), ”libidinal energi” och ”primalenergi”. De existerande stora myterna (Oidipus etc.) betraktas som bevis för existensen av de s.k. arketyper som befolkar vårt kollektiva undermedvetna. Jung hävdade att studiet av detta kollektiva undermedvetna, t.ex. genom drömanalys, kunde förbättra vår förståelse av vårt individuella undermedvetna och därmed vår frigörelse – ”indivudation”. Jung hade i tilltagande utsträckning starka ockulta intressen. Sambandet mellan ras, myter och jord i hans teori gjorde denna attraktiv i Hitler-Tyskland, där den freudianska analytiska psykologin genom sin judiske upphovsman var anatema.

Juvelterapi: Terapeutisk användning av metaller, ädelstenar för att påverka kroppens ”elektromagnetiska fält”. T.ex. anses smaragd kunna balansera kroppens chakran och läka och rena dessa aura.

Kinesisk örtmedicin: Viktig ingrediens i traditionell kinesisk medicin. Enligt dess teori kan örterna påverka balansen mellan jin och yang i kroppen och därmed dess energimönster.

Kirliandiagnostik: Form av auraanalys som baseras på Kirlianfotografi, se aura.

Kroppsterapi (Bodyworks): Ett samlingsnamn för metoder som innebär övning, manipulation eller beröring av kroppen i terapeutiskt syfte. Innefattar massageterapi, kroppcentrerad psykoterapi, beröringsterapi och riktar sig mot kroppsbyggnaden (t.ex. kiropraktik), ”kroppsförsvaret” (t.ex. reichiansk terapi), chi eller ”livsenergi” (akupressur, akupunktur), avslappning (t.ex. vanlig massage) eller en föregiven ”subtil kropp” (t.ex. Reikihealing).

Keltisk magi: Magisk, rituell läkekonst som inkluderar numerologi, magisk användning av väster (t.ex. misteln), använder sig av ”planetär och naturlig energi” (t.ex. månens).

Kristallterapi: Användandet av kristaller, i synnerhet kvarts, och ädelstenar för att behandla tillstånd som blindhet, bursit, cancer, depression, dåligt minne, magbesvär, sömnlöshet etc. etc. Det förutsätts att kristallen drar in ljus och färg i kroppens ”aura” och därmed höjer dessas frekvens samt medger att lägre, hälsosamma frekvenser framträder. Används ofta tillsammans med akupressur, aurabalansering, chakrapterapi, pendeldiagnos och bön.

Koppning: Denna metod har i olika varianter använts över stora delar av världen. Man placerar en upphettad skål (glas, provrör) med öppningen mot huden. Då luften i kärlet svalnar lyfts huden uppåt av undertrycket, och en brännskada av första eller andra graden (eller ett blåmärke) uppstår. Inom humoralpatologin ansågs den välgörande effekten bero på att ”späckhuden” avlägsnades, d.v.s. skadliga ämnen avlägsnades ur kroppen.

Levande föda (Hippokratisk kost): Kostprogram för egenvård ursprungligen introducerat av Ann Wigmore (1904-94). I dieten ingår sju slags rå föda, d.v.s. vissa frukter, vissa grönsaker, färskpressad juice från frukter, grönsaker och groddar, vissa groddar, nötter och frön, jäst föda som t.ex. surkål och ofiltrerad honung. Wigmore hävdade att livsenergin är den aktiva komponenten i enzymer och att hon genom sin diet förhindrar ”onödigt spill av enzymenergi”. Detta påstående är obestyrkt.

Magnetterapi: Läkekonst som påstår sig påverka flödet av ”livsenergi” till patienten. Finns i många varianter: biomagnetism, biomagnetisk terapi, electro-biomagnetism, magnetfältsterapi. Används ofta för egenvård och gör anspråk på naturvetenskaplig förankring, då den påstår sig återupprätta det mänskliga energisystemet. Stundom framställs magneten som en källa till naturens läkande energi och i vissa fall jämställs ”magnetisk energi” med ”livskraft”, chi eller prana. Uttrycket magnetbehandling stammar från Mesmerismen.

Makrobiotik: Tidigare kallad Zenmakrobiotik. Ett slags hälsorörelse för självförverkligande där en speciell form av vegetarianism står i centrum. Man påstår sig reglera inflödet av jin och yang genom valet av föda. Födoämnena betecknas som jin och yang utifrån sina yttre fysiska kännetecken, inte utifrån sitt näringsinnehåll.

Marmaterapi (Ayurveda marma healing): Ett system som påstås bevara hälsa, skönhet och ge oss ett långt liv. Enligt dess teori – som har sina rötter i ayurvedamedicinen, existerar 107 energikanaler (marmas) i kroppen där ”blockeringar” ger upphov till sjukdom, själslig obalans och död. Man använder delvis beredningar ur växtriket för att återställa balansen i dessa kanaler.

Mesmerism (animal magnetism): Form av hypnos som fått sitt namn efter Franz Anton Mesmer (1734-1815). Mesmer hävdade att existensen av en mystisk ”livsfluidium” som fanns i hela universum och var det medium varigenom han fick sina patienter att falla i sömn. Han påstod att obalans mellan den animala magnetismen inom oss och magnetismen i omgivningen orsakade många sjukdomar. Se Magnetterapi.

Moxabränning: Används stundom vid akupunktur för att stimluera akupunkter. Moxa är löv från Artemisia vulgaris eller från Artemisia chinensis. Beredningen brännes på hudens yta och ger upphov till ett sår.

Naprapati: Ett system för kroppsterapi som grundlades 1905 av kiropraktikprofessorn Oakley G. Smith. Det omfattar kostråd, hållningsråd och träning. Enligt dess teori kan mjuk bindväv då den dras samman orsaka nerv- och muskelinterferenser. Dessa interferenser kan orsaka stas i den lokala cirkulationen och irritation av nerver. Genom vissa handgrepp minskar man denna interferens och återupprättar balansen i kroppen.

Naturopati: En gruppbeteckning som omfattar öronakupunktur, ayurveda, bioelektrisk diagnos, bio-feed(?)back, badterapi, koppning, elektroakupunktur, fasta, olika monodiater, håranalys, örtmedicin, homeopati, hypnosterapi, lavemang, irisdiagnostik, jungiansk psykologi, makrobiotik, moxabränning, orientalisk medicin, ortomolekylär psykologi, havsbadsterapi, zonterapi. Termen naturopati myntades av Dr John H Scheel, en tyskfödd homeopat 1895. Gemensamt för dessa terapier är deras vitalistiska grundval.

Neo-reichiansk massage: System baserat på Wilhelm Reichs teorier om ”orgoner” och ”urslem”. De som praktiserar n. uppger sig lösa upp kroppsförsvaret. Reich hävdade att hinder för orgonflödet orsakade neuroser och de flesta fysiska sjukdomar. Muskelspänningar i olika delar av kroppen uppfattas som tecken på sådana blockeringar.

Numerologi: Studiet av den magiska innebörden av talen och deras förmenta inflytande över människolivet. På detta sätt anser man sig kunna få information om personlighet, förmågor och framtid hos den sökande. N. antar att talen har en inre natur och karakteristiska vibrationer. Exempelvis förknippas talet 11 med de elva trogna apostlarna, 12 med hela apostlagruppen, zodiakens tolv tecken och årets månader.

Ockult läkekonst: Omfattar bl.a. astrologi, auraanalys, biorytmik, Christian Science, klärvoajant diagnos, helbrägdagörelse genom tro, Kirlianfotografi, medicinsk grafologi, mesmerism, kiromanti, schamanism och häxkonst.

Orientalisk medicin: Omfattar i allmänhet akupunktur, kinesisk örtmedicin, diet i syfte att påverka kroppens meridianer.

Orgonterapi: Ett system som utvecklades av den tyske psykiatern Wilhelm Reich (1897-1957). Han myntande uttrycket ”orgon” för att beteckna en hypotetisk, grundläggande, livsviktig intelligent form av strålning. Orgonterapin innefattar användningen av orgonladdat vatten, orgonfältmätare och ett vacorrör. Vacor-röret, som påstår lysa upp på grund av flödet av orgoner kring patienten, kan avlägsna skadliga orgoner (dorer = dödliga orgoner) från patientens kropp.

En speciell orgon-bur, där patienten får sitta, har också varit i bruk.

Ortomolekylär medicin: Terapi som i regel innefattar stora doser av vitaminer. O. omfattar håranalys, ortomolekylär kost samt ortomolekylär psykatri. Nobelpristagaren Linus Pauling myntade benämningen o. Gr. ”Ortho-” betyder rätt – och innebörden av o. är att rätta till koncentrationen av vissa molekyler. Den centrala principen hos o. är att födans sammansättning står i fokus för diagnos och behandling. O. gör anspråk på att ”rätta till” obalanser vad gäller vitaminer, mineraler, aminosyror och andra substanser i kroppen.

Pendeldiagnostik: Metoden förutsätter att sjuka organ utsänder en strålning som skiljer sig från friska organs. Enligt teorin stöts pendeln bort då den befinner sig över ett sjukt organ och dess svängningar blir kraftigare med graden av sjukdom i organet.

Pranisk läkekonst: Terapiform, relaterad till Ayurveda och som uppger sig använda chi, prana eller ”livsenergi” för att bota hela den fysiska kroppen. Den uppger sig påverka chi och ”bioplasmatisk materia”. Teorin förutsätter akupunkter, meridianer (bioplasmatiska kanaler) och en treskiktad ”energikropp”.

Primalterapi: Psykoterapeutisk metod som utvecklats av barnpsykologen Arthur Janow (1970). Enligt Janow måste psykoterapin avslöja en undertryckt ”primalstmärta” som man ådragit sig under sin utveckling från embryostadiet och framåt i livet och som avlägsnas genom en smärtsam reningsprocess. Under primalskriket återupplever man dessa traumata och ger dem ett fysiskt uttryck. Relaterat till rebirthing.

Psykokinesi (PK, kryptokinesi, telekinesi, telergi): Den påstådda förmågan att utan tillhjälp av fysisk påverkan påverka fysiska föremål eller händelser med ”tankekraft”.

Qi Gong: Gör anspråk på att vara ”läran om och utövandet av chi” i sammanhanget tänkt som ett energifält som rör sig i kroppen. Man lär sig att manipulera chi genom kontrollerad andning, kontroll av kroppsrörelser och vilja. Man påstår sig också kunna stärka immunsystemet genom kontroll av chi.

Utövandet av Kung Fu, Tai Chi och aikido avser att ge påtagliga bevis för den kraft man kan utvinna genom bemästrandet av chi.

Regnbågsdiet: Form av vegetarinism, chakraterapi och färgterapi som utvecklats av Gabriel Cousens – läkare, öronakupunktör, kristallterapeut, chakraterapeut och homeopraktiker. Regnbågsdieten hävdar att varje färgat födoämne – utom kött, snabbmat, ”junk-food”, frusen mat och bestrålad mat – bygger upp, rensar, energetiserar och balanserar de körtlar, organ och nervcentra som har förbindelse med den chakra som motsvarar födans ytfärg.

Rebirthing (cirkulär andning, medveten andning, friandning, vivation): Ett slags kroppsterapi som använder sig av hyperventilation. Leonard Orr utvecklades r. på 70-talet. Metoden uppger sig frigöra undertryckta känslor och attityder som skall ha uppstått före och kring födelsen. Utövaren uppmuntrar patienten att återuppleva sin födelse.

Reflexologi: 1. Variant av akupressur som förutsätter att alla organ har sitt motsvarande reflexpunkter (i hårbotten, på öronen, ansiktet, tungan, halsen, ryggen, etc.) 2. Fotreflexologi. 3. Zonterapi. 4. Makro- och mikroreflexologi. 5. En form av shiatsu som inriktas på händer och fötter.

Reiki (reiki healing av jap. Rei = själ och ki = energi, livskraft): En slags kombination av chakraterapi och handpåläggning. ”Återupptäcktes” i slutet av 1800-talet av Dr Mikao Usui. Reikiterapeuten uppger sig kanalisera reiki, d.v.s. en ”universell livsenergikraft” genom sin kropp för upplagring i solar plexus och vidare kanalisering till den sjuke varigenom han ”ombalanseras”.

Rolfing: Ett slags massage av muskler och bindväv som utvecklades på 30-talet av Ida P. Rolf (1896-1979), som studerat Yoga och kiropraktik. Rolfingen intresserar sig för ”relationen mellan kroppar, deras fält och dess relation till jorden och dess gravitationsfält”. Teorin förutsätter förekomsten av ”muskelminne”, d.v.s. återerinring av händelser som lagrats i en särskild del av kroppen samt obalanser i ”energin” mellan olika delar av kroppen. Genom massagen frigörs ”livsenergi” och integreras själ och kropp.

Rosenmetoden: Utvecklad på 70-talet av sjukgymnasten Marion Rosen. Den påstår sig öppna det undermedvetna och integrera kropp, psyke, känslor och ande. Metoden omfattar diskret beröring, samtal och andningsövningar. Man förutsätter att kroppen skyddar oss från smärtsamma tidigare upplevelser till priset av att den avskiljer oss från vårt ”sanna jag”. Symptom på detta är återhållen andning och kroniska muskelspänningar.

Samlagsterapi: En viktig komponent av Taoistisk terapi. Genom samlag, utfört på visst sätt odlas, bevaras och omvandlas ”sexuell energi” genom det ”mikrokosmiska kretsloppet” en föregiven ”energikanal”. För mannen innefattar terapin bl.a. återhåller ejakulation (d.v.s. i praktiken sädesavgång till urinblåsan).

Schüsslersystemet (biokemisk medicin): Systemet uppfanns vid slutet av 1900-talet av den tyske läkaren Schüssler. Han ansåg att alla botbara sjukdomar kunde botas med minimala doser av ett dussin oorganiska föreningar som han kallade vävnadssalter: fluorider, fosfater och sulfater av kalcium, kalium eller magnesium.

Scientologi: Filosofi, kvasireligiös rörelse och ett system för psykoterapi som utvecklats till Scientologikyrkan. Se dianetik.

Shamanistisk läkekonst: Ett antal metoder som bygger på åldriga trosföreställningar. All verklighet är besjälad, man kan hämta ”livskraft” ur djurkroppar och tillägna sig själen från andra varelser.

Shamanistisk örtmedicin: Gammal medicinsk praktik som föreställer sig att växter kan upphäva förbannelser och tjäna som budbärare till dolda världar.

Shiatsu (Jap. Shi = finger, atsu = tryck): Läkekonst med huvudtyperna akupressur, shiatsumassage och Zen Shiatsu. Förutsätter chi, meridianer och tsubos (livspunkter eller ”hål” på kroppen som är mottagliga för läkande stimluering).

Signaturläran: Den inom folkmedicinen icke ovanliga föreställningen att utseende eller växtsätt hos en ört ger anvisningar om dess medicinska användning. Då kamomillens blomkropp i genomskärning har utseende a en livmoder ansågs den lugnande (hysteri av gr. hystra = livmoder). Orchidén (av gr. Orchis = testikel) ansågs som ett afrodisiakum (liksom noshörningens horn – förklaring överflödig) etc. Inom antroposofisk medicin anses i enlighet med signaturläran bladen på en ört vara bra för lungorna medan fröna är bra för hjärtat och rötterna bra för nerverna etc. Metallernas medicinska egenskaper härleds stundom utifrån deras anknytning (via namn och symbol – t.ex. merkurius-kvicksilver, venus-koppar, sol-guld) – till planeterna. Detta är ett arv från alkemin.

Synkronicitet: ”Icke-kausal sambandsprincip”. Förutsättes i jungiansk psykologi motsvara ett orsakssamband som sammanknyter skenbart orelaterade händelser.Tantra (Tantra Yoga): Samlagsteknik som innefattar andningskontroll, ”energiutbyte”, meditation, sexuell healing och läkande beröring. Dess teori förutsätter existensen av ”sexuell energi”.

Tai chi (Tai chi chuan, kin. Chuan = boxning): Ett slags egenvård. Tai chi är ett åldrigt, yogaliknande system av balettliknande rörelser som är ämnade att befrämja hälsa, självförsvar och andlig utveckling. Utövandet antas underlätta flödet av chi (livsenergi) genom kroppen genom att lösa upp blockeringar inom kroppen och mellan kroppen och omgivningen. Traditionell t. föreskriver 108 till 128 olika positioner, inklusive repetitioner. Konsten ligger i att länka samman positionerna i cirkulära rörelser. T. har inom modern fysioterapi bedömts kunna ha en välgörande effekt vid åkommor orsakade av kronisk muskelspänning.

Thaimassage: Tusenårigt ”heligt” system för kroppsterapi som liknar shiatsu. Det är relaterat till akupressur, passiv yoga och reflexologi.

Tidigare livsterapi (Tidigare-livsregression): Vilar på föreställningen om att vi är föremål för reinkarnationer och att psykologiska konflikter i vårt nuvarande liv härrör från konflikter i tidigare liv. Finnes även i jungiansk form där föreställningen om ett ”kollektivt undermedvetet” själsliv spelar stor roll.

Tibetansk örtmedicin: Dess teori bygger på humoralpatologiskt tänkande och förutsätter obalans mellan kroppens vätskor som orsak till sjukdom.

Tungdiagnostik: Ett slags pseudodiagnostik vars teori förutsätter chi och är besläktat med akupunkturens. Kroppens olika organ anses representerade på tungan och genom att studera denna drar man slutsatser om situationen i olika inre organ.

Toning: Röstterapi som utvecklats av den amerikanska helbrägdagöraren Laurel Elisabeth Keyes. Man förutsätts vinna ökad livsenergi i hämmade och obalanserade delar av kroppen genom att med avslappande käkar uttrycka sina känslor genom vokalljud.

Transcendental medition (TM): Utvecklad av Maharishi Mahesh Yogi från 1957, sedan 1958 på amerikansk botten. Genom TM skall man uppleva ”rent medvetande”. Man skall sitta bekvämt med slutna ögon under 15-20 minuter varje dag och tyst för sig själv upprepa ett mantra. Mantrat är ett ”tankeljud” som förutsättes ha en ”vibratorisk” effekt men i övrigt sakna mening.

Vibrationsmedicin (energimedicin): Sammanfattande beteckning på de medicinska teorier som betraktar människan som ”dynamiska energisystem” som omfattar kropp/psyke/ande. De förutsätter att hälsa och sjukdom har sitt upphov i det ”subtila energisystemet”. Detta system anses samordna ”livskraften” och den fysiska kroppen. Känslors (?) andlighet påverkar jämte kost och miljöfaktorer detta subtila energisystem. Ett dylikt tänkande underligger t.ex. akupunktur, doftterapi, blomsterterapi, chakrabalansering, channeling, färgterapi, kristallterapi, absent healing, electroakupunktur, homeopati, Kirlianfotografi, laserpunktur, handpåläggning, meridianterapi, mesmerism, moxabränning, ortomolekylär medicin, Tidigare livsregression, toning, Transcendental meditation och Läkande beröring.

Uttrycken ”energihealing”, ”energibehandling” tycks vara synonyma med vibrationsmedicin.

Visualiseringsterapi (kreativ visualisering): Genom ”visualisering” eller genom ”styrd meditation” under avslappning får man föreställa sig det tillstånd man vill uppnå.

Yoga: Ett antal religiösa eller kvasireligiösa system och metoder, varav många har anknytning till hälsan. Ordet yoga (jfr svenska ok) är av sanskritursprung och innebär att man ställer sig i den högre maktens tjänst. Om ordet yoga föregås av en bestämning (t.ex. chakra yoga, kinesisk yoga, taoistisk yoga, tibetansk yoga) så betyder det synbarligen bara utövandet av en viss religiös eller kvasireligiös praktik.

”Yoga” används också för att beteckna någon av de meditationstekniker (hatha yoga, kundalini yoga, tantra yoga etc. etc. som förutsätter att man inom sig äger en ”sovande oändlig styrka” eller en ”kosmisk kraft” som kan framkallas genom meditation i vissa bestämda positioner och med hjälp av andningsövningar (t.ex. pranayama).

Zonterapi: Tidig form av västerländsk reflexologi som uppfanns 1913 av öron-näsa-hals-läkaren William H. Fitzgerald. Han indelade den mänskliga kroppen i tio zoner och hävdade att ”bioelektrisk energi” flödade genom dessa zoner till reflexpunkter i händer och fötter. Genom att trycka på dessa punkter kan man såväl diagnostisera som korrigera vissa sjukdomstillstånd. Fitzgeralds medarbetare Edwin F. Bower gav namnet zonterapi. Någon klinisk studie som bekräftar att metoden har effekt finns veterligen ännu ej.

Örondiagnostik: Komponent av den kinesiska öronakupunkturen.