Det finns faktoider, mytbildningar och skrönor om i princip alla ämnen under solen. Men visste du att du absolut inte ska mata kaniner med morötter? Morötter är både för sockerrika och alltför lättsmälta för kaninens avancerade matsmältningssystem. Konsumtion av morötter kan i värsta fall leda till livshotande mag- och tarmsjukdomar för de små liven. (Kaniner ska ha en fiberrik kost som tar lång tid för magen att bryta ner. Ge din kanin en variation av hö så har du ditt på det torra.)
Att morötter inte är den främsta kaninmaten är nästan lite svårt att ta in. Kaninen som glatt mumsar på en morot är en så pass djupt rotad populärkulturell bild: Pelle Kanin, Lille Skutt, Snurre Sprätt… vilket osökt leder oss in på varifrån idén om kanin + morot = sant faktiskt kommer.
Warner Bros populariserade idén
Idén om kaniners morotsätande har säkert lika gamla rötter som jordbruket och ilskna bönder som sett sina odlingar vandaliserade av gnagarna. (Att morötter inte är bra för kaniner innebär inte att de har en toppenbra självbevarelsedrift.) Populariseringen av idén kan härledas till Warner Bros. i slutet av 1930-talet. Den antropomorfa kanin som 1938 dyker upp i Looney Tunes kortfilm Porky’s Hare Hunt utvecklades genom åren till Bugs Bunny (svenska: Snurre Sprätt), vars kulturella genomslag hos de generationer som växt upp med en TV-apparat är svårt att ifrågasätta.
Men, tänker nu den observante: att Bugs Bunny populariserade kopplingen mellan kaniner och morötter förklarar inte varifrån själva moroten kommer! För att förstå det måste vi hoppa ännu ett steg bakåt i filmhistorien.
Bugs Bunny är en karikatyr av Clark Gable
Den snabbtalande, nonchalante trickstern som retar gallfeber på sin omgivning inspirerades av dåtida populärkulturella referenser. Idag är det kanske inte så många som känner till filmen It Happened One Night (svenska: Det hände en natt) från 1934, men på den tiden fick man leta med ljus och lykta efter någon som inte hade hört talas om komedin med Claudette Colbert och Clark “Frankly my dear, I don’t give a damn” Gable. Filmen var en enorm succé. (Fram till 1975 var den dessutom ensam med att ha vunnit “the Big Five” på Oscarsgalan.)
Bugs Bunnys morotsknaprande och kaxiga uppträdande inspirerades av en särskilt känd scen från filmen, där Clark Gable äter en morot medan han levererar rappa repliker. Referensen hade uppfattats av dåtidens publik lika lätt som ducka-för-kulor-i-slow-motion-referenser till The Matrix uppfattades av det tidiga 2000-talets publik.
Bonusanekdot: Även Bugs Bunnys namn och catchphrase “Eh… What’s up, doc?” är referenser till It Happened One Night – dock utan dokumenterade negativa konsekvenser på husdjurs kostvanor.
Morötter och mörkerseende
När vi ändå är inne på ämnet morötter kan vi passa på att debunka ännu en myt: att morötter förbättrar mörkerseendet.
Många av oss har säkert hört det som barn, kanske av trugande föräldrar som dragit till med en vit lögn för att få oss att äta grönsaker. Men var kommer idén ifrån?
Faktum är att det finns ett korn av sanning i myten. Morötter innehåller stora mängder av karotenoider som kroppen kan omvandla till A-vitamin, vilket är bra för ögonhälsan. Nattblindhet är ett symptom vid lindrig A-vitaminbrist, vilket kan leda till blindhet om det fortgår; A-vitaminbrist anses vara den största orsaken till blindhet i världen (en brist som A-vitaminrika “gyllene ris” tagits fram med hjälp av GMO för att åtgärda).
Men att A-vitamin hjälper en att behålla en normalt fungerande syn är inte samma sak som att den förbättrar synen, än mindre att den ger superhjälteegenskaper som exceptionellt mörkerseende. Även om ursprunget till den överdrivna tolkningen av morötters goda hälsoeffekter (för människor, inte kaniner!) är oklart, så kan den breda spridningen härledas till brittisk propaganda från andra världskriget.
Under Blitzen 1940 anföll Nazityskland London under skydd av nattmörkret. För att försvåra för de tyska piloterna att träffa sina mål rådde mörkerläggning. Trots det lyckades det brittiska flygvapnet slå tillbaka mot de ankommande tyska bombplanen. De brittiska planen hade nämligen försetts med en ny radarteknologi, Airborne Interception Radar (AI), som möjliggjorde att se de tyska flygplanen redan innan de ens nått den Engelska kanalen. Den nya teknologin ville britterna så klart hålla hemlig för fienden. För att få tyskarna på villospår dundrade Storbritanniens informationsministerium ut att de brittiska piloternas stora konsumtion av morötter var att tacka för deras skicklighet inom nattlig krigföring.
Det är oklart om den tyska krigsmakten någonsin köpte den förklaringen. Däremot ökade både den tyska och den brittiska allmänhetens intresse för rotfrukten, då de naturligtvis gärna ville se bättre på natten när städerna var mörklagda. (Vidare livsmedelsbrist till följd av saboterade leveranser gav brittiska myndigheter ytterligare anledning till att propagera för morötter och annat ätbart som deras medborgare kunde odla själva i trädgården.)
Källor
- Hela “morotsscenen” från It Happened One Night, YouTube, 2 oktober 2014
- WatchMojo.com, The Origins of Bugs Bunny, YouTube, 17 juli 2011
- Djurförsäkringsbolaget Sveland och Sveriges Kaninvälfärdsförening, Slopa moroten, Youtube, 17 augusti 2021
- Hörlin, Katarina. “Ge aldrig kaniner morötter – etologen Maria Gustavsson varnar”, Tidningen Djurskyddet, 4 november 2022
- Livsmedelsverket om A-vitamin
- Böckman, Pontus. “GMO – Genmodifierade växter”, VoF-bloggen, 29 augusti 2022
- Smith, K. Annabelle. “A WWII Propaganda Campaign Popularized the Myth That Carrots Help You See in the Dark”, Smithsonian Magazine, 13 augusti 2013.
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.