Möten 2005

Konspirationsteorier: Har vi landat på månen?

Clas Svahn

Har människan verkligen landat på månen? Orsakades flodvågskatastrofen av amerikanska atombomber? Styrs världen av ett hemligt sällskap?

Trots en tid där det blivit allt lättare att hitta information och få svar på sina frågor är det många som tror på olika typer av konspirationsteorier. Så snart en större händelse inträffar föds nya: attacken mot World Trade Center, Estonias förlisning och mordet på Olof Palme.

Clas Svahn är journalist på Dagens Nyheter och har skrivit flera böcker, samt bidragit med flera kapitel till Världens största konspirationer (Semic 2002). Som ordförande i Riksorganisationen UFO-Sverige har han varit medom att undersöka bakgrunden till ett stort antal UFO-rapporter och även funnit naturliga förklaringar till de flesta. Han deltar ofta i olika mediesammanhang för att kommentera frågor kring ”det okända”.

I sitt föredrag kommer han att fokusera på vår tids konspirationsteorier, kopplingar till antisemitism och frågan om varför vi tror på konspirationsteorier.

Datum: måndagen den 31 oktober.


Seminarium: Vetenskap eller villfarelse

Fem föreläsare

Under en halv dag anordnas fem korta populärvetenskapliga föredrag relaterade till boken Vetenskap eller villfarelse. Fem av bokens medförfattare talar och svarar på frågor:

  • Jesper Jerkert: Slagrutan i folktro och forskning
  • Dan Larhammar: Homeopati, alternativ medicin och kvacksalveri
  • Thors Hans Hansson: Fysik och mystik
  • Sven Ove Hansson: Eldgång och andra mirakler
  • Hanno Essén: Evighetsmaskiner och drömmen om fri energi

Mer information om boken Vetenskap eller villfarelse återfinns i detta reklamblad (pdf).

Datum: lördagen den 29 oktober.


Kvantmystik och kvantsalveri

Staffan Yngve

Med boken Quantum Healing (1989) av Deepak Chopra som utgångspunkt kommer Staffan Yngve att tala om bruk och missbruk av kvantmekanik. Begreppet ”kvantsalveri” är en egenhändig översättning av Quantum Healing, vars svenska försäljare använder mer vetenskapligt välklingande namn såsom ”kvantmedicin” eller ”livets vetenskap”. Den så kallade kvantmekaniska korrigeringsmössa, som förevisats på en hälsomässa i Uppsala, kan förvisso avfärdas som en modern dumstrut. Mot bakgrund av att kvantsalveriets ”guru” vunnit insteg i de finaste salonger menar dock Staffan Yngve, att det finns anledning att granska och bemöta företeelsen.

Staffan Yngve är docent i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Han undervisar och forskar i kvantmekanik och har mottagit Thuréuspriset för sin forskning. Han har regelbundet publicerat populärvetenskapliga artiklar och har prisbelönats för sin folkbildargärning. Han har gjort flera uppmärksammade framträdanden och har samlat stora åhörarskaror i anslutning till Fysikens år 2005.

Datum: torsdagen den 6 oktober.


Sex legobitar med åtta knoppar på varje – om faran med en avintellektualiserad politik

Bengt Göransson

Olof Palmes klassiska formulering ”Politik är att vilja” har av många missuppfattats. Att vilja är inte liktydigt med att fatta beslut, och när man i artiklar och anföranden möter uttrycket ”Politik är att styra” är det tid att se upp. Hjälp att reda ut begreppen kan man få genom att betrakta några legobitar. Föredraget diskuterar demokratins villkor och medborgarskapets förutsättningar.

Bengt Göransson var statsråd i den socialdemokratiska regeringen 1982-91, ansvarig för grundskola, kultur och media -89, utbildningsminister med ansvar för universitet och högskolor samt kultur och media 1989-91, chef för Folkets Hus föreningarnas Riksorganisation 1971-82, ordförande i förbundsstyrelsen för ABF, Arbetarnas Bildningsförbund 1980-82, ordförande i demokratiutredningen 1997-2000 och ordförande i Föreningen Norden 2000. Därutöver har han ett livslångt engagemang i nykterhetsrörelsen (IOGT-NTO).

Datum: tisdagen den 20 september.


Årets folkbildare 2004: Robert Aschberg

Robert Aschberg

I januari erhöll Robert Aschberg utmärkelsen Årets folkbildare 2005. Den 14 september höll han ett föredrag i samband med att han tog emot sitt pris.

Datum: onsdagen den 14 september.


Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter

Per Olof Hulth

Ett nytt forskningsfält håller på att utvecklas i studiet av universum. Med hjälp av neutrinopartiklar vill forskare nu studera processer ute i universum, bland annat universums mörka materia, källorna till den kosmiska strålningen m.m. Neutrinopartiklar har den unika egenskapen att de kan passera enorma mängder av materia utan att absorberas. För att observera neutrinopartiklar krävs gigantiska detektorer av kubikkilometers storlek. Föreläsningen behandlar AMANDA- och IceCube-teleskopen som är placerade på 1500?2500 meter ned i isen under Sydpolen i Antarktis. Per Olof kommer också att kommentera hur det är att sova på en plats där de så kallade Hartmann- och Curry-linjerna har en maximalkoncentration.

Per Olof Hulthär styrelsemedlem i Vetenskap och Folkbildning och var ordförande under ett antal år. Han är professor i experimentell astropartikelfysik vid Stockholms universitet.

Datum: tisdagen den 31 maj.


Den antropogena växthuseffekten: fakta och antaganden

Birger Schmitz

I ett geologiskt perspektiv har koldioxidhalten i jordens atmosfär sällan varit så låg som i vår tid. Men nu ökar koldioxidhalten hastigt. Hur allvarlig är situationen egentligen? I media skildras katastrofscenarier, ofta med tveksam vetenskaplig grund. Osäkra profetior om framtiden marknadsförs som vetenskapligt baserade rön. Vad är fakta, hypotes eller spekulation i klimatfrågan? Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, tillstår att osäkerheter finns kring klimatfrågan, men hur stora är dessa?

Klimatfrågan är mycket komplex och ingen forskare behärskar mer än en del av helheten. Birger Schmitz har försökt att förstå och resultatet av hans ansträngningar presenteras.

Birger Schmitz är professor och ämnesföreträdare vid Avdelningen för litosfär och paleobiosfärvetenskap vid Lunds universitet. Han forskar främst om naturliga globala miljökatastrofer i jordens historia, men följer händelseutvecklingen på dagens jord med stort intresse.

Datum: onsdagen den 18 maj.


Falska minnen

Torun Lindholm

Forskning från de senaste decennierna visar att människans minne är ett resultat av en aktiv, konstruktiv process där individens egenskaper, händelseinformationen och faktorer vid lagring och framplockning av minnet samspelar. Många studier har visat att människors minnen av en händelse kan styras till att stämma med felaktig information som presenterats efter händelsen, och under senare år har man också visat att det går att implantera ett helt händelseförlopp som aldrig inträffat i människors minnen. Resultaten har bland diskuterats i samband med den komplexa frågan om återuppväckta minnen av traumatiska barndomshändelser.

Torun Lindholm är universitetslektor och forskare i psykologi vid Mälardalens Högskola. Hon har publicerat i internationella vetenskapliga tidskrifter inom områdena social- och minnespsykologi, och leder för närvarande ett antal forskningsprojekt kring minnesfunktioner i rättsliga sammanhang. Hon undervisar i kognitiv-, social- och rättspsykologi vid Mälardalens Högskola och Stockholms Universitet.

Datum: tisdagen den 12 april.


Konspirationsteorier: Har vi landat på månen?

Clas Svahn

Har människan verkligen landat på månen? Orsakades flodvågskata-strofen av amerikanska atombomber? Styrs världen av ett hemligt sällskap?

Trots en tid där det blivit allt lättare att hitta information och få svar på sina frågor är det många som tror på olika typer av konspirationsteorier. Så snart en större händelse inträffar föds nya: attacken mot World Trade Center, Estonias förlisning och mordet på Olof Palme.

Clas Svahn är journalist på Dagens Nyheter och ordförande i Riksorganisationen UFO-Sverige. Han har skrivit flera böcker, bidragit med flera kapitel till Världens största konspirationer (Semic 2002). Han deltar ofta i olika mediesammanhang för att kommentera frågor kring ”det okända”.

I sitt föredrag kommer han att fokusera på vår tids konspirationsteorier, kopplingar till antisemitism och frågan om varför vi tror på konspirationsteorier.

Datum: tisdagen den 22 mars.


Livets ursprung

Clas Blomberg

Liv uppstod i ett tidigt skede på jorden. Hur kan det ha gått till? Det är en fråga med många aspekter som kräver insatser från flera olika vetenskapsdiscipliner. Vi behöver känna till förhållandena när jorden var nyskapad vilket hänger samman med hur den bildades, vi behöver förstå hur organiska ämnen kunde bildas för att sedan formas till komplex som utvecklades till det första livet. Vi vill få en bild av det första livet och den första utvecklingen. Vi vill gå till ett större perspektiv: Vad kan vi säga om möjligheterna för liv på andra platser i universum?

Idag finns kunskap om mycket av detta. Men också, fortfarande, svåra, olöstafrågor. Clas kommer att ge en översikt av frågorna, hur man försöker begripa och besvara dem.

Clas Blomberg är professor emeritus i teoretisk fysik vid KTH (ALBANOVA, avdelningen för teoretisk biologisk fysik).

Datum: torsdagen den 3 mars.