Publicerat i Folkvett nr 1/2009.

Ibland stöter vi på uppfattningen att Folkvett skulle representera en annan, mer skeptisk inställning i vetenskapliga frågor än den som är gängse bland forskare. Detta är ett missförstånd. Folkvett har som uppgift att försvara den vetenskapliga kunskapsvägen. Vår kritik t.ex. mot påståenden som att astrologi eller slagrutor fungerar, eller att tankeläsning skulle vara bevisad, grundar sig helt enkelt på att dessa påståenden inte uppfyller gängse vetenskapliga beviskrav. Vår inställning till alternativmedicinska behandlingar är i grunden densamma som till de behandlingsmetoder som utvecklas av t.ex. läkemedelsindustrin: Innan en ny metod ska användas i vården ska det ha visats vetenskapligt att den har minst lika bra effekt som befintliga metoder mot sjukdom och lidande.

Ibland får vi också propåer om att Folkvett borde sälla sig till dem som är ”skeptiska” till den gängse vetenskapliga uppfattningen inom något särskilt område. Man har t.ex. hävdat att vi borde göra gemensam sak med ”klimatskeptikerna”. Men detta är ett missförstånd om vår uppgift och vår inställning. Klimatskeptikerna vill kullkasta vetenskapliga slutsatser om vilka det råder enighet bland experterna inom ett stort vetenskapligt område som är starkt integrerat med den övriga naturvetenskapen. Den som vill göra något sådant tar på sig en stor bevisbörda. Som framgår av Olle Häggströms artikel i Folkvett nr 4, 2008 har klimatskeptikerna inte alls gått i land med den uppgift de har påtagit sig.

Folkvetts ståndpunkt om hur vetenskapliga frågor om klimatet ska avgöras är alldeles självklar: De ska avgöras genom empiriska undersökningar och en fri och kritisk diskussion bland klimatforskare, i nära kontakt med forskare i alla de andra discipliner som är berörda på olika sätt. Det är genom en sådan process som den stora samstämmigheten bland klimatforskarna om människans klimatpåverkan har vuxit fram.

Att Folkvett nu publicerar debattinlägg från klimatskeptiker ska därför inte tolkas som ett stöd till deras uppfattningar. Publiceringen grundar sig i stället på vår inställning att frågor om vetenskaplighet och om vetenskapens gränser bäst hanteras i en öppen debatt. Ståndpunkter som skiljer sig från de vanliga inom vetenskapen ska inte tigas ihjäl (det fungerar sällan) utan i stället granskas i en offentlig diskussion där de underkastas samma krav som de hypoteser och idéer som presenteras i den gängse vetenskapen.

Vetenskap och Folkbildning