Flat skolmyndighet
Publicerat i Folkvett nr 3/2006.
Folkvett har tidigare skrivit om det faktum att det inte finns något formellt krav på vetenskaplig grund för den svenska skolan. Ska det kunna betyda att Skolverket, som utövar tillsyn och kontrollerar kvaliteten i skolans verksamhet, accepterar rena stolligheter? Verket beslöt i juni i år att Andreasgymnasiet i Stockholm, en kristen skola med en handfull elever, får undervisa om så kallad intelligent design (ID). Verket hade fått flera anmälningar sedan undervisningen uppmärksammats i TV. I sin rapport skriver inspektörerna från Skolverket att skolans kursplaner är “utformade så att de ger utrymme för att behandla olika alternativa uppfattningar om till exempel utvecklingsläran i undervisningen”. Efter att ha konstaterat att eleverna uppmuntras att “diskutera olika teorier” konstaterar Skolverket att skolan “uppfyller läroplanens krav på en saklig och allsidig undervisning”
Diskussion är naturligtvis i grunden ett sympatiskt arbetssätt. Tro eller ideologi som inte är mer eller mindre sann kan diskuteras vid sidan av varandra. Detsamma gäller vetenskapliga teorier, under förutsättning att teorierna har rimligt jämnstark ställning. Ingen kräver att idén att små barn kommer med storken (en teori med mycket svagt stöd) presenteras vid sidan av gängse beskrivning av människans reproduktion (en teori med mycket starkt stöd). Att ingen kommer på denna tanke beror på att ingen vill få oss att tro på storken. Om en sådan påtryckargrupp fanns skulle vi säkert få höra att det i båda fallen är teorier “som bör diskuteras”. Just detta, att ge något status som diskussionsfråga, är en medveten strategi. Historierevisionister har arbetat hårt för att göra Förintelsens existens till något som kan diskuteras. ID-rörelsens ideologi är en annan, men tillvägagångssättet detsamma. Det till synes oskyldiga förhållningssättet att ha ett öppet sinne blir allt annat än oskyldigt när det utnyttjas av mörkermän.
Skolverket ska stå som garant för kvaliteten i skolan. Det måste ha kunskap och civilkurage nog för att kunna dra en gräns mot den vetenskapliga avgrunden.